Bakgrund: En kraftig ökning av sjukskrivningar orsakade av stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom ses i Sverige under de senaste tio åren. Stressrelaterad ohälsa och utmattning kan leda till nedsatt aktivitetsförmåga, sjukskrivning och svårigheter med sociala aktiviteter. Forskning om vilka arbetsterapeutiska åtgärder som är effektiva för denna population är begränsad. Syfte: Syftet är att sammanställa effekterna av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med stressrelaterad ohälsa eller utmattningssyndrom, på stressnivå, utmattningsnivå och andra hälsoutfall. Metod: En litteraturstudie används för att svara på syftet. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl with Full text, Medline, PsycInfo och GreenFILE. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod som blivit kvalitetsgranskade. Resultatet i artiklarna analyserades och sammanställdes till en syntes. Resultat: Resultatet visade olika arbetsterapeutiska åtgärder för personer med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom och dess effekt på utfallsmått som stressnivå, utmattningsnivå, upplevd hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Åtgärderna bestod av naturbaserade interventioner och olika program inriktade på stresshantering, kognitivt beteende och rehabilitering. De flesta studiernas resultat visade på minskad stress och utmattning efter åtgärderna, men endast en studie kunde bekräfta en skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Slutsats: Resultatet kan vara användbart för arbetsterapeuter som arbetar inom områden där de träffar personer med stressrelaterad ohälsa eller utmattning. En vägledning i valet av åtgärd kan fås genom denna litteraturstudie. Majoriteten av studierna hade en studiedesign som gör det svårt att fastställa orsakssamband, därför behövs mer forskning om arbetsterapeutiska åtgärders effekt för vald population.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.

Hälso- och sjukvården befinner sig under ett allt större tryck av patienter som söker hjälp på grund av utmattningssyndrom. Kognitiva nedsättningar är en kärnkomponent i utmattningssyndrom och effektiva och korta screeninginstrument för att upptäcka dessa behövs för identifiera tillståndet tidigt. Syftet med föreliggande studie var att utveckla ett modifierat Symbol Digit Modalities Test. De totalt 90 deltagarna bestående av studenter delades in i två grupper efter självskattad utmattning. Tjugofyra individer identifierades i gruppen med låg utmattning och trettiofyra i gruppen med hög utmattning. De två grupperna jämfördes med prestation på testet. Testet bestod av tre block bestående av symboler, neutrala ord och hotfulla ord och vardera blocks testtid var 90 sekunder. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan låg och hög utmattningsgrupp och prestation på testet. Däremot fanns signifikanta skillnader mellan blocken när samtliga deltagares prestation jämfördes. Det modifierade testet lyckas inte att differentiera mellan deltagare med låg och hög utmattning. Resultatet som visade att det fanns skillnader mellan blocken är intressant och visar på att det kan finnas en effekt av uppmärksamhetsvridning som framtida forskning kan bygga vidare på. / The Swedish healthcare system is under increasing pressure from patients seeking help due to fatigue syndrome. Cognitive impairments are a core symptom of the syndrome; effective screening tools to detect cognitive impairment related to fatigue are warranted to identify the condition. The aim of the present study was to develop a modified Symbol Digit Modalities. A total of 90 participants consisting of undergraduate students were divided into two groups after self-assessed fatigue. Twenty-four individuals were identified in the low fatigue group and thirty-four in the high fatigue group. The two groups’ test performance were compared. The test consisted of three blocks consisting of symbols, neutral words, and threat words; the duration of each test block was 90 seconds. The results showed no significant differences between low and high fatigue in terms of performance on the tests. However, there were significant differences across the blocks when comparing all participants' performance. The modified test failed to differentiate between low and high fatigue participants. The result indicating significant differences across the blocks is interesting and shows that there may be an effect of attentional bias that future research can build upon.