Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet. / Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.

Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta. / Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.

Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter. / Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.

Hälso- och sjukvården befinner sig under ett allt större tryck av patienter som söker hjälp på grund av utmattningssyndrom. Kognitiva nedsättningar är en kärnkomponent i utmattningssyndrom och effektiva och korta screeninginstrument för att upptäcka dessa behövs för identifiera tillståndet tidigt. Syftet med föreliggande studie var att utveckla ett modifierat Symbol Digit Modalities Test. De totalt 90 deltagarna bestående av studenter delades in i två grupper efter självskattad utmattning. Tjugofyra individer identifierades i gruppen med låg utmattning och trettiofyra i gruppen med hög utmattning. De två grupperna jämfördes med prestation på testet. Testet bestod av tre block bestående av symboler, neutrala ord och hotfulla ord och vardera blocks testtid var 90 sekunder. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan låg och hög utmattningsgrupp och prestation på testet. Däremot fanns signifikanta skillnader mellan blocken när samtliga deltagares prestation jämfördes. Det modifierade testet lyckas inte att differentiera mellan deltagare med låg och hög utmattning. Resultatet som visade att det fanns skillnader mellan blocken är intressant och visar på att det kan finnas en effekt av uppmärksamhetsvridning som framtida forskning kan bygga vidare på. / The Swedish healthcare system is under increasing pressure from patients seeking help due to fatigue syndrome. Cognitive impairments are a core symptom of the syndrome; effective screening tools to detect cognitive impairment related to fatigue are warranted to identify the condition. The aim of the present study was to develop a modified Symbol Digit Modalities. A total of 90 participants consisting of undergraduate students were divided into two groups after self-assessed fatigue. Twenty-four individuals were identified in the low fatigue group and thirty-four in the high fatigue group. The two groups’ test performance were compared. The test consisted of three blocks consisting of symbols, neutral words, and threat words; the duration of each test block was 90 seconds. The results showed no significant differences between low and high fatigue in terms of performance on the tests. However, there were significant differences across the blocks when comparing all participants' performance. The modified test failed to differentiate between low and high fatigue participants. The result indicating significant differences across the blocks is interesting and shows that there may be an effect of attentional bias that future research can build upon.