Akutmottagningar världen över står öppna dygnet runt för att vårda patienter som är i behov av akutsjukvård. Samtidigt måste förutsättningar för att bedriva vårdandet finnas. Akutsjuksköterskor arbetar dagligen i en arbetsmiljö som inte stödjer deras förmåga att vårda patienter utifrån deras behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska hur yrkesrelaterad stress och stresshantering påverkar vårdandet på akutmottagningen. För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk och integrativ litteraturstudie på 24 vetenskapliga studier. Efter analys av studierna framträdde två huvudkategorier: Konsten att bedriva vårdandet samt förmåga att hantera situationer. Resultatet visar att akutsjuksköterskans yrkesrelaterade stress har en ogynnsam effekt på vårdandet. Antalet patienter och arbetsuppgifter överstiger akutsjuksköterskans hanteringsförmåga, vilket leder till ett vårdande där fokus ligger på medicinska interventioner i stället för ett holistiskt perspektiv. Även lokaler och tillgångar i form av såväl utrustning som kompetenta kollegor avgör ifall akutsjuksköterskan påverkas av yrkesrelaterad stress samt kvalitén på vårdandet. För att hantera yrkesstressen utvecklar akutsjuksköterskan olika slags strategier som innefattar att undvika påfrestande situationer och patientgrupper, men även informella samtal och debriefing. För att möjliggöra ett gott vårdande med fokus på patienter måste akutmottagningarnas ledning och chefer skapa förutsättningar för det. Detta för att dels kunna vårda patienter utifrån den vård de är i behov av med även för att värna om akutsjuksköterskors psykiska hälsa.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplever kan få stora konsekvenserför enskilda individer. Stress leder till en stressrespons både fysisk och psykiskt vilketpåverkar sjuksköterskors arbetsuppgifter, men även arbetsplatsen och patienterna.Stress är ett komplext ämne där flertal faktorer spelar in såsom personliga egenskaper,socialt stöd, miljö samt ledarskap. För att kunna beskriva stressresponsen har Roysadapation theory använts. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse avarbetsrelaterad stress. Metod: beskrivande litteraturstudie med 10 artiklar inkluderades,samtliga med kvalitativ ansats som söktes fram i Medline via PubMed. Huvudresultat:Huvudteman som kom fram var hög arbetsbelastning, sömnproblem, trötthet, påverkanpå privata relationer, patientrelaterad stress, utbildning samt copingstrategier. Slutsats:Det finns många anledningar till att en person utvecklar arbetsrelaterad stress. Genom attkänna till vilka faktorer som påverkar kan arbetsmiljön anpassas för att motverka dessafaktorer. Genom att förebygga stress kan patientsäkerheten och sjuksköterskorsvälbefinnande och hälsa förbättras.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om elever i årskurs 1–3 på gymnasiet upplever stress, vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera/förebygga stress samt om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i upplevd stress och val av copingstrategier. Metoden som användes var av kvantitativ ansats. Enkäter användes som datainsamlingsmetod för studien. Enkäterna som användes var PSS-10 för att mäta stress samt Brief- COPE 28 för att mäta copingstrategier. Dessa enkäter är använda i tidigare forskning inom samma område. Urvalet bestod av gymnasielever från årskurs 1–3 hemmahörande i Gävle och Stockholm. Resultatet visade att det fanns en korrelation mellan upplevd stress och val av copingstrategi. Det fanns en positiv korrelation mellan stress och copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Det vill säga att dessa två copingstrategier var kopplade till högre nivåer av rapporterad stress. Det fanns också en negativ korrelation mellan stress och problemlösande coping. Detta betyder att problemlösande coping var kopplat till lägre nivåer av rapporterad stress. Resultatet visade också att de fanns en signifikant skillnad mellan könen i upplevd stress. Männen hade en signifikant lägre PSS-10 poäng än kvinnorna och är då enligt det resultatet mindre stressade än kvinnor. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det kom till användandet av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Båda dessa strategier användes i större utsträckning av kvinnorna i studien. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att bland de deltagande gymnasieeleverna är kvinnorna mer stressade än männen. Det fanns också skillnader mellan männen och kvinnorna när det kom till tillämpade av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Vidare finns det också en skillnad mellan copingstrategier och stress, vissa strategier genererar mer stress, alternativt att graden av stress gjorde att en viss copingstrategi valdes i högre utsträckning. / The aim of this study was to examine if Swedish students in upper secondary school felt stress, what coping strategies they use to cope with/prevent stress and if there is a difference between men and women.  The method used for this study was quantitative approach, using surveys for the collection of data. The surveys used are SPSS-10 for measuring stress and Brief-COPE 28 for measuring level of use of coping strategies. Both surveys have been used in research purpose before and in similar studies. Students from upper secondary level classes in Gävle and Stockholm was given the surveys.  The results of this study show a correlation between stress and what coping strategies students use. There was a positive correlation between stress and the use of avoiding and distraction as coping strategies. This means that avoiding and distraction was linked with higher levels of reported stress. There was a negative correlation between stress and problem-solving coping. This means that problem-solving as a coping strategy was linked with lower levels of reported stress. The results also showed a significant difference in stress levels between men and women. Men had a significant lower score on the SPSS-10 survey than the women, which indicates lower levels of stress. Results also showed a significant difference between men and women when it comes to using the coping strategies “avoid” and “distraction” with both being used more frequently by women.  The conclusions we can draw from the results are that in upper secondary school women are more stressed than men in this specific study. There is also a difference between men and women when it comes to applying the coping strategies “avoid” and “distraction”. Lastly there is also a difference in stress and the use of coping strategies. However, we do not know if stress affect the choice of coping strategy or if the coping strategy affects the level of stress within individuals. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Uppsatsens mål ur forskningsperspektiv är att ge erfarna ledares egen upplevelse och bemötande av hög arbetsbelastning, stress och krav. Syftet med uppsatsen är att med fenomenologisk design undersöka hur ledare hanterar hög arbetsbelastning över tid. Efter inblick i ledarnas livsvärld och erfarenhetsbank via sju kvalitativa intervjuer har den väsentliga informationen extraherats angående vilka beteenden, tankemönster och strategier som ledare upplever som viktigast vid hantering av hög arbetsbelastning över tid. Uppsatsen täcker även vilka kunskaper, förmågor och motivatorer ledarna anser vara viktigast i frågan såväl som det pedagogiska problemet i hur ledarna lär sig hantera hög arbetsbelastning. Resultaten visar att ett socialt tillgängligt beteende gentemot medarbetare är fördelaktigt. Med erfarenhet blir det allt lättare att föregå problem och konflikter vilket kringgår stress och skapar hanterbarhet genom att små problem inte blir stora problem då situationer bemöts direkt. Ledarna finner motivation över små vinster dagligen, och strukturer hållbara tankemönster utifrån övergripande lättapplicerade strategier. De lär sig förmågan att prioritera bland göromål och involvera medarbetarna i processer. De lär sig även att vara alltmer analytiska och logiskt sinnade, effektiva och rationella allteftersom de blir tryggare i yrkesrollen vilket ger ökad självtillit. Problem stöps om till utmaningar, bryts ner och görs hanterbara. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrändhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrändhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare är av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnå syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Demerouti´s Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrändhet. Mätinstrumentet MBI användes också för att förklara hur utbrändhet kan mätas. Resultat från åtta artiklar visar att utbrändhet kan förebyggas med hjälp av individen (stresshantering, fortbildning och empowerment), relationer (iakttagelser från medarbetare, stödgrupper och socialt stöd i arbetet) och organisationen (stöd och uppmuntran från arbetsgivaren, socialiseringsprogram med träning samt förändring av arbetsmiljö) Att sjuksköterskan känner sig stark i sin yrkesroll och kan hantera stress, att hon/han har stöd från medarbetare och arbetsgivare och ges möjlighet till personlig utveckling under goda arbetsförhållanden kan hjälpa henne/honom att undvika utbrändhet. / The aim of this literature review is to through scrutinizing scientific literature examine how the risk factors at work that cause burnout among nurses can be prevented. The incidens of burnout has increased in Sweden since the late 90´s and the risk factors identified by different researchers are of an organizational, social and individual genes. The research method chosen was a literature review based on eight scientific research reports. Demerouti´s Job Demand-Resources model was used as a theoretical framework to clarify the concept of burnout. The measuring instrument MBI was also used to explain how burnout can be assesed. Results from eight studies show how burnout can be prevented through the individual (stress manegement, education and empowerment), relationships (coworker´s observations, peer-support groups and social support at work) and the organization (support and encouragement from the employer, socializationprograms with training and adjustments of the work environment) A nurse who feels strong in her/his professional capacity and know how to cope with stress, who has support from co-workers and employer and is given the opportunity to personal development in healthy working conditions can be helped to avoid burnout.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa betraktas idag som ett av vår tids samhällsproblem. Yoga är en träningsform som visats kunna ha en påverkan på allmän och psykisk hälsa, samt fungera som stresshanteringsmetod. Det gör att en stor mängd människor använder yoga som motionsform. På många gym finns idag möjligheten att ta del av yogaklasser som en del av träningsutbudet. Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur motionärer på gym upplever att yogaklasser påverkar deras förmåga att hantera stress. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utgick från en förbestämd intervjuguide med utrymme för följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och kodades för att underlätta identifiering av deltagarnas uttalanden. Totalt medverkade sju deltagare i studien, tre kvinnor och fyra män. Resultatet av studien analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet: Resultatet ledde till fyra huvudteman: "yogans betydelse”, “yogans påverkan på livsstilen”, “stresshantering med hjälp av yoga” och ”på vilket sätt påverkar yoga på gym motionärers upplevelse av stress”. Yoga visades hjälpa deltagarna att stanna upp för att kunna rikta uppmärksamheten inåt, stilla sinnet, samt vara här och nu. Yoga beskrevs även ha både fysiska och psykiska fördelar samt benämndes det som en livsstil. Flera av deltagarna kunde sammankoppla hanteringen av stress med yoga samt förklarade att de fått en ökad kunskap och förståelse om andningstekniker. Konklusion: Det framkom i studien att yoga på gym har en positiv påverkan på motionärers förmåga att hantera stress. Anledningen är de positiva egenskaper som yoga medför, däribland andningsteknik och mental effekt. Slutsatsen är att yoga på gym fyller sin funktion och är en effektiv metod för stresshantering.

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser. Föräldrarna och pedagogerna är relativt väl medvetna om barnens stressituation men de har ingen generellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder mot stressen.

Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work. Since not many superiors offers their nurses any stress coping many nurses have to handle their stress on their own. Most of them define stress as something negative were they no longer have any control over the situation. / Syftet med denna empiriska studie var att undersöka om det förelåg stress, hur den i sådana fall upplevs och hanteras av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna fick även själva definiera begreppet stress. Karasek och Theorells kravkontrollmodell har använts som teoretisk referensram. Studiens resultat svarar på våra frågeställningar och ger en god insikt i sjuksköterskornas syn på och hantering av stress. Resultatet visade att 56 av de 60 sjuksköterskorna angav att de upplever måttlig till hög stress från några gånger i veckan till varje dag, samt att detta påverkar deras arbete. Eftersom stresshantering inte förekommer på så många avdelningar tvingas sjuksköterskorna själva hantera sin stress. De flesta definierar stress som något negativt där de inte längre har kontroll över situationen.

Första linjens chefer har stora krav på sig, både från överordnade och anställda. Under covid-19-pandemin blev arbetsbelastningen extrem för många linjechefer inom äldreomsorgen i Sverige. Höga sjukantal, utsatta äldre, många nya arbetsuppgifter, ständigt förändrade rutiner och riktlinjer skapade stor stress. Denna studie syftar till att undersöka stresshanteringen för enhetschefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i en större kommun i norra Sverige samt om man kan förbättra befintliga rutiner för stresshantering. Datainsamlingen gjordes via enkäter till enhetscheferna. Resultatet från studien visade att många chefer upplevt stress i relation till sitt arbete under pandemin. Det visade också att man känt sig överväldigad av sin arbetsbelastning, inte haft tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter samt att man inte kunnat ta pauser eller återhämta sig på sitt arbete / First-line managers have high demands on them, both from superiors and employees. During the COVID19 pandemic, the workload became extreme for many line managers in elderly care in Sweden. High sickness rates, vulnerable elderly, many new tasks, constantly changing routines and guidelines created great stress. This study aims to investigate the stress management of unit managers in specialized housing in elderly care in a large municipality in northern Sweden and whether existing routines for stress management can be improved. Data collection was done through questionnaires to the unit managers. The results of the study showed that many managers experienced stress in relation to their work during the pandemic. It also showed that they felt overwhelmed by their workload, not having enough time for their tasks and not being able to take breaks or recover at work.