Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män. Resultatet visade att stressnivån sjönk efter en hästunderstödd aktivitet. Inte oväntat visade studien även att kvinnor var mer stressade än män. Dock erhöll kvinnor en större stressreduktion än män efter en hästunderstödd aktivitet. / <p>The purposes with this study was to examine equine-assisted activity with an equestrian</p><p>therapist based on a salutogenic perspective investigating the affect on individuals'</p><p>stress and energy levels as well as positive and negative affects. This study</p><p>illustrates if such activity may serve as a coping strategy and provide stress reduction.</p><p>A starting point was to examine gender differences in stressresponses. The</p><p>study used stress- and energytest as well as PANAS-test for pre- and post-test. The</p><p>study involved 69 respondents, 42 women and 27 men. The results showed that the</p><p>stress level was reduced after equine-assisted activity. Not surprisingly, the study showed that women are more stressed than men. However, women received a larger</p><p>stress reduction, than men after an equine-assisted activity.</p>

<p>Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress. Likaså tycks ålder ha betydelse. Min teoretiska bakgrund består av två delar. Den första delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Del två omfattar forskning om barn och stress med syfte att förklara orsaker och följder till stress hos barn samt hur stress kan förebyggas och motverkas. </p><p>Resultatet på min empiriska undersökning visar att stress förekommer både hemma och i skolan. Barnen beskriver inte bara sin egen stress utan också den stress som finns i deras omgivning. En skillnad mellan pojkars och flickors uppfattningar av begreppet stress kan noteras. Medan flickorna förknippar stress med oro och nervositet tenderar pojkarna att förknippa stress med att man har mycket att göra som man inte hinner med. Även när det gäller stressrelaterade besvär finns en skillnad mellan könen. Flickorna anger främst huvudvärk och magvärk medan pojkarna främst anger smärtor i bröst och lungor. De äldre eleverna skiljer mellan positiv och negativ stress och kan förklara stressens positiva och negativa sida. I hemmet stressas barnen framförallt av att föräldrarna är stressade innan och efter jobbet. Av de barn som ägnar sig åt fritidsaktiviteter tycks dessa i flickornas fall upplevas som lustbetonade, medan pojkarna upplever sina aktiviteter som prestationsinriktade och förenade med tidspress. I skolan är det framförallt konkurrens, prov, läxor, redovisningar och tidspress som är källor till stress. Ett par elever upplever ljudnivån i klassrummet som störande och nästan samtliga elever uppger att rasterna gör så att de känner sig stressade. Dels på grund av att de inte hinner färdigt innan rasten, dels för att de tvingas jäkta till och från lektioner.Som lärare har man goda möjligheter att förebygga och motverka denna negativa stress hos eleverna. Litteraturen pekar på inslag av avslappningsövningar och lek, förändringar i kravbilden och införande av livskunskap på schemat. Även ett ökat elevinflytande skulle kunna minska risken för att elever utsätts för negativ stress i skolan.</p>

<p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p>

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress. Likaså tycks ålder ha betydelse. Min teoretiska bakgrund består av två delar. Den första delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Del två omfattar forskning om barn och stress med syfte att förklara orsaker och följder till stress hos barn samt hur stress kan förebyggas och motverkas. Resultatet på min empiriska undersökning visar att stress förekommer både hemma och i skolan. Barnen beskriver inte bara sin egen stress utan också den stress som finns i deras omgivning. En skillnad mellan pojkars och flickors uppfattningar av begreppet stress kan noteras. Medan flickorna förknippar stress med oro och nervositet tenderar pojkarna att förknippa stress med att man har mycket att göra som man inte hinner med. Även när det gäller stressrelaterade besvär finns en skillnad mellan könen. Flickorna anger främst huvudvärk och magvärk medan pojkarna främst anger smärtor i bröst och lungor. De äldre eleverna skiljer mellan positiv och negativ stress och kan förklara stressens positiva och negativa sida. I hemmet stressas barnen framförallt av att föräldrarna är stressade innan och efter jobbet. Av de barn som ägnar sig åt fritidsaktiviteter tycks dessa i flickornas fall upplevas som lustbetonade, medan pojkarna upplever sina aktiviteter som prestationsinriktade och förenade med tidspress. I skolan är det framförallt konkurrens, prov, läxor, redovisningar och tidspress som är källor till stress. Ett par elever upplever ljudnivån i klassrummet som störande och nästan samtliga elever uppger att rasterna gör så att de känner sig stressade. Dels på grund av att de inte hinner färdigt innan rasten, dels för att de tvingas jäkta till och från lektioner.Som lärare har man goda möjligheter att förebygga och motverka denna negativa stress hos eleverna. Litteraturen pekar på inslag av avslappningsövningar och lek, förändringar i kravbilden och införande av livskunskap på schemat. Även ett ökat elevinflytande skulle kunna minska risken för att elever utsätts för negativ stress i skolan.

Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp. Syftet: Syftet med arbetet var att utifrån tidigare forskning beskriva strategier och specifika metoder för stresshantering som vårdpersonal kan använda sig av om de upplever stress i omvårdnadsarbetet. Metod: För att syftet skulle kunna uppnås valdes litteraturstudien som metod. Materialet söktes fram i databasen CINAHL. Femton artiklar valdes ut för att granskas och analyseras. Resultat: Resultatet pekade på att av de olika stresshanteringsstrategier och metoder som fanns för vårdpersonal, var MBSR den mest effektiva då den ledde till en ökad känsla av välbefinnande och en reducering av stress. Diskussion: Vårdpersonal behöver en ökad medvetenhet om sin situation och sin omgivning. För att kunna ge en god omvårdnad måste vårdpersonal först ta hand om sig själv. / Bakground: Stress is an individual experience that can lead to physical and psychological distress. Stress is a common phenomenon at the workplace, and has increased during the last years. When nursing staff experiences stress they feel powerless and psychologically exhausted. The consequences of stress also have influences on caring and the patients safety. To be able to handle stress, nursing staff needs help. Aim: The aim of this work was to describe strategies and special methods that nursing staff can use in order to handle with stress, if they experience stress during caring. Method: To reach the purpose, the literature review was chosen as a method. Data was found through the database CINAHL. Fifteen articles were chosen in order to be studied and analyzed. Result: The result showed that MBSR was the most efficient method of the different strategies and special methods, which were found, as it led to an increased feeling of wellness and reduced stress. Discussion: Nursing staff needs an improved consciousness about their situation and their environment. To make a good work in caring, nursing staff must take care of themselves first.

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer. Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen. Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp. <strong>Syftet:</strong> Syftet med arbetet var att utifrån tidigare forskning beskriva strategier och specifika metoder för stresshantering som vårdpersonal kan använda sig av om de upplever stress i omvårdnadsarbetet.<strong> Metod:</strong> För att syftet skulle kunna uppnås valdes litteraturstudien som metod. Materialet söktes fram i databasen CINAHL. Femton artiklar valdes ut för att granskas och analyseras.<strong> Resultat: </strong>Resultatet pekade på att av de olika stresshanteringsstrategier och metoder som fanns för vårdpersonal, var MBSR den mest effektiva då den ledde till en ökad känsla av välbefinnande och en reducering av stress.<strong> Diskussion:</strong> Vårdpersonal behöver en ökad medvetenhet om sin situation och sin omgivning. För att kunna ge en god omvårdnad måste vårdpersonal först ta hand om sig själv.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Bakground:</strong> Stress is an individual experience that can lead to physical and psychological distress. Stress is a common phenomenon at the workplace, and has increased during the last years. When nursing staff experiences stress they feel powerless and psychologically exhausted. The consequences of stress also have influences on caring and the patients safety. To be able to handle stress, nursing staff needs help.<strong> Aim: </strong>The aim of this work was to describe strategies and special methods that nursing staff can use in order to handle with stress, if they experience stress during caring.<strong> Method: </strong>To reach the purpose, the literature review was chosen as a method. Data was found through the database CINAHL. Fifteen articles were chosen in order to be studied and analyzed.<strong> Result: </strong>The result showed that MBSR was the most efficient method of the different strategies and special methods, which were found, as it led to an increased feeling of wellness and reduced stress.<strong> Discussion:</strong> Nursing staff needs an improved consciousness about their situation and their environment. To make a good work in caring, nursing staff must take care of themselves first.</p><p> </p>

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration. Det förekom även att samarbetet med andra vårdverksamheter inte motsvarade sjuksköterskornas förväntningar. Däremot erhölls olika slags stöd från kollegor som underlättade i den stressande situationen. Vidare vidtog sjuksköterskorna även egna åtgärder för att hantera förekommande stress. Att arbeta under stress och tidspress är påfrestande, både psykiskt och fysiskt, och kan på lång sikt påverka sjuksköterskornas egna hälsa. Att arbetsgivaren arbetar stressförebyggande och erbjuder kunskap i stresshantering är därför av vikt. Vidare kan även omvårdnadens kvalitet och vårdtagarens säkerhet påverkas negativt vid stress. Detta gör det än mer angeläget att sträva efter en mindre stressande arbetsmiljö.

Bakgrund: Primärvårdssköterskor har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande. Hypertoni kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och drabbar en stor del av befolkningen i världen. I Sverige upplever allt fler människor stress. Studier visar på att det finns ett samband mellan förekomsten av stress och hypertoni. Trots detta finns det inga tydliga riktlinjer om hur primärvårdssköterskor kan arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad primärvårdssköterskor som arbetar på hypertonimottagning hade för erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med fokus på stresshantering hos patienter med hypertoni. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio primärvårdssköterskor som arbetade på hypertonimottagning från fyra regioner i Sverige deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårssköterskorna beskrev att de upplevde det hälsofrämjande arbetet med stresshantering som betydelsefullt. Samtalet genomsyrade deras arbete och lade grunden i det hälsofrämjande arbetet med stresshantering. Primärvårdssköterskorna belyste att samarbetet med andra yrkeskategorier var viktigt. Primärvårdssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga till att se sin egen livssituation var framträdande orsaker till hinder i arbetet. Slutsatser: Primärvårdssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande med stresshantering, främst på grund av brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga att se sin egen livssituation. En central och viktig del i deras hälsofrämjande arbete med stresshantering var samtalet