Sammanfattning  Bakgrund: I Sverige har regeringen beslutat att genom fokus på primärvård förbättra folkhälsan. Fortfarande har 1,8 miljoner svenskar hypertoni, hälften står under behandling. I Gävleborg har antalet patienter med diagnosen ökat. Region Gävleborg siktar på jämlik vård men omhändertagandet av patienter med hypertoni skiljer sig åt då vissa hälsocentraler erbjuder sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Vissa studier har sjuksköterskeledd hypertonimottagning påvisat gynnsamma effekter på exempelvis följsamhet. Forskningsläget är dock fortfarande osäkert.  Syfte: Syftet med studien var att jämföra blodtrycks- och kolesterolvärden hos patienter med diagnosen hypertoni vid två hälsocentraler, varav en har sjuksköterskeledd hypertonimottagning.  Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med komparativ och deskriptiv design och kvantitativ ansats. Urvalsmetoden var ändamålsenlig av hälsocentraler med olika omhändertagande av patienter med hypertoni. Urvalsgruppen var patienter med diagnosen hypertoni utan andra kroniska sjukdomar i åldern 40-80 år. Data, blodtrycks- och kolesterolvärden från patientjournaler analyserades med komparativ statistik i form av Chi 2-test.  Huvudresultat: Resultatet visade en starkt signifikant skillnad i andel patienter med välbehandlat blodtryck till fördel för den sjuksköterskeledda hypertonimottagningen. Även när det gällde kolesterolvärden fanns en signifikant skillnad, där den sjuksköterskeledda mottagningen hade lägre andel patienter med förhöjda värden. Den större andelen välbehandlade patienter återfanns vid den hälsocentral som hade sjuksköterskeledd hypertonimottagning.  Slutsats: Många faktorer påverkar varför en patient inte når målblodtryck (<140/90 mmHg) och anses välbehandlad. I föreliggande studie kunde starkt samband ses mellan välbehandlade blodtryck och hälsocentral med sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Detta motiverar framtida interventionsstudier.

Bakgrund: Primärvårdssköterskor har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande. Hypertoni kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och drabbar en stor del av befolkningen i världen. I Sverige upplever allt fler människor stress. Studier visar på att det finns ett samband mellan förekomsten av stress och hypertoni. Trots detta finns det inga tydliga riktlinjer om hur primärvårdssköterskor kan arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad primärvårdssköterskor som arbetar på hypertonimottagning hade för erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med fokus på stresshantering hos patienter med hypertoni. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio primärvårdssköterskor som arbetade på hypertonimottagning från fyra regioner i Sverige deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårssköterskorna beskrev att de upplevde det hälsofrämjande arbetet med stresshantering som betydelsefullt. Samtalet genomsyrade deras arbete och lade grunden i det hälsofrämjande arbetet med stresshantering. Primärvårdssköterskorna belyste att samarbetet med andra yrkeskategorier var viktigt. Primärvårdssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga till att se sin egen livssituation var framträdande orsaker till hinder i arbetet. Slutsatser: Primärvårdssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande med stresshantering, främst på grund av brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga att se sin egen livssituation. En central och viktig del i deras hälsofrämjande arbete med stresshantering var samtalet

Hypertoni beskrivs vara en riskfaktor bland annat för hjärtkärlsjukdomar som tenderar att öka och patienter med hypertoni når i allt större utsträckning inte behandlingsmålen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare studier har visat att distriktssköterskeledda hypertonimottagningar med strukturerade strategier har haft positiv effekt för patienter med hypertoni, men inte beskrivit vilka stödjande insatser som distriktssköterskorna utför. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att bedriva stödjande insatser vid en hypertonimottagning inom primärvården. Urvalet bestod av fyra distriktssköterskor som bedrev hypertonimottagning i primärvården. Materialet till pilotstudien samlades in via intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. I resultatet framkom att de stödjande insatserna utgjordes av distriktssköterskans förhållningssätt i bemötandet och att kunskap och färdighet utnyttjades i ett individbaserat mottagande. Genom att uppmärksamma och synliggöra hur de stödjande insatserna påverkar patienten kan hälsofrämjande metoder utvecklas ytterligare. Detta i sin tur skulle kunna leda till förslag på hur stödjande insatser som ämne skulle kunna implementeras i vårdutbildningar på alla nivåer med ännu större fokus på det holistiska synsättet på hälsa. / Hypertension is increasing worldwide and it is a risk factor for cardiovascular disease. There are an increased frequency of patients with hypertension who do not reached treatment goals according to The National Board of Health and Welfare. Previous studies have shown that district nurse hypertension clinics with structured strategies have had a positive impact on patients with hypertension. However, these studies have not described the supportive interventions that district nurses´ perform. The aim of this study was to explore the district nurses´ experiences of doing supportive interventions at a hypertension clinic in primary care. The sample consisted of four district nurses who were carrying of hypertension clinic in primary care. The material for the pilot study was collected through interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as the method. The results showed that the supportive interventions consisted of standing for a supportive attitude in facing and using knowledge and skills in individualized reception. By paying attention to and make visible how the supportive interventions affect the patient can health-promoting methods be further developed. This in turn could lead to proposals for supporting efforts that topic could be implemented in nursing programs at all levels with greater focus on the holistic approach to health.