Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen. Tolkningen av vårt resultat har genomförts med hjälp av den litteratur som redan finns i ämnet. Vår tolkning av resultatet är att strukturen har en påverkan. Resultatet visar att det som möjligtvis påverkar barnens stressnivå på förskolan är om miljön på avdelningen erbjuder utrymmen där barnen kan gå undan ifrån den stora gruppen, så som många rum eller mindre vrår. Vi anser att man på förskolan måste anpassa antalet aktiviteter samt tiden aktiviteterna utförs på de barn man har i sin barngrupp samt vilket humör barnen är på. Uppdelningen av barngruppen i mindre grupper har visat sig ha en positiv effekt på barnens stress. Pedagogernas schema har en betydelse för barnens stress, då det inte går att dela in barnen i mindre grupper om några av pedagogerna är på rast eller gått hem. Samtidigt kan pedagogerna bli stressad av att vara ensam med många barn, deras stress kan överföras på barnen. Vi har sett att det är viktigt att ha en tydlig planering över vissa rutiner i förskolan, exempelvis vid tambursituationer samt vid matsituationerna för att skapa ett lugn i barngruppen.

<p>Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress. Likaså tycks ålder ha betydelse. Min teoretiska bakgrund består av två delar. Den första delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Del två omfattar forskning om barn och stress med syfte att förklara orsaker och följder till stress hos barn samt hur stress kan förebyggas och motverkas. </p><p>Resultatet på min empiriska undersökning visar att stress förekommer både hemma och i skolan. Barnen beskriver inte bara sin egen stress utan också den stress som finns i deras omgivning. En skillnad mellan pojkars och flickors uppfattningar av begreppet stress kan noteras. Medan flickorna förknippar stress med oro och nervositet tenderar pojkarna att förknippa stress med att man har mycket att göra som man inte hinner med. Även när det gäller stressrelaterade besvär finns en skillnad mellan könen. Flickorna anger främst huvudvärk och magvärk medan pojkarna främst anger smärtor i bröst och lungor. De äldre eleverna skiljer mellan positiv och negativ stress och kan förklara stressens positiva och negativa sida. I hemmet stressas barnen framförallt av att föräldrarna är stressade innan och efter jobbet. Av de barn som ägnar sig åt fritidsaktiviteter tycks dessa i flickornas fall upplevas som lustbetonade, medan pojkarna upplever sina aktiviteter som prestationsinriktade och förenade med tidspress. I skolan är det framförallt konkurrens, prov, läxor, redovisningar och tidspress som är källor till stress. Ett par elever upplever ljudnivån i klassrummet som störande och nästan samtliga elever uppger att rasterna gör så att de känner sig stressade. Dels på grund av att de inte hinner färdigt innan rasten, dels för att de tvingas jäkta till och från lektioner.Som lärare har man goda möjligheter att förebygga och motverka denna negativa stress hos eleverna. Litteraturen pekar på inslag av avslappningsövningar och lek, förändringar i kravbilden och införande av livskunskap på schemat. Även ett ökat elevinflytande skulle kunna minska risken för att elever utsätts för negativ stress i skolan.</p>

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress. Likaså tycks ålder ha betydelse. Min teoretiska bakgrund består av två delar. Den första delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Del två omfattar forskning om barn och stress med syfte att förklara orsaker och följder till stress hos barn samt hur stress kan förebyggas och motverkas. Resultatet på min empiriska undersökning visar att stress förekommer både hemma och i skolan. Barnen beskriver inte bara sin egen stress utan också den stress som finns i deras omgivning. En skillnad mellan pojkars och flickors uppfattningar av begreppet stress kan noteras. Medan flickorna förknippar stress med oro och nervositet tenderar pojkarna att förknippa stress med att man har mycket att göra som man inte hinner med. Även när det gäller stressrelaterade besvär finns en skillnad mellan könen. Flickorna anger främst huvudvärk och magvärk medan pojkarna främst anger smärtor i bröst och lungor. De äldre eleverna skiljer mellan positiv och negativ stress och kan förklara stressens positiva och negativa sida. I hemmet stressas barnen framförallt av att föräldrarna är stressade innan och efter jobbet. Av de barn som ägnar sig åt fritidsaktiviteter tycks dessa i flickornas fall upplevas som lustbetonade, medan pojkarna upplever sina aktiviteter som prestationsinriktade och förenade med tidspress. I skolan är det framförallt konkurrens, prov, läxor, redovisningar och tidspress som är källor till stress. Ett par elever upplever ljudnivån i klassrummet som störande och nästan samtliga elever uppger att rasterna gör så att de känner sig stressade. Dels på grund av att de inte hinner färdigt innan rasten, dels för att de tvingas jäkta till och från lektioner.Som lärare har man goda möjligheter att förebygga och motverka denna negativa stress hos eleverna. Litteraturen pekar på inslag av avslappningsövningar och lek, förändringar i kravbilden och införande av livskunskap på schemat. Även ett ökat elevinflytande skulle kunna minska risken för att elever utsätts för negativ stress i skolan.