The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.

PIRLS undersökningen från 2011 visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats i de senaste mätningarna. De norska elevernas resultat hade däremot höjts i mätningen 2011. För att försöka öka elevernas läsförståelse i skolorna har de båda länderna gett lärarna kompetensutveckling i olika arbetsmetoder. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska och norska lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. I studien används en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju. Med hjälp av enintervjuguide intervjuades sex lärare från Norge och från Sverige. Resultatet visar att de undervisande lärarna undervisar framförallt med hjälp av metoden Reciprocal Teaching samt BISON. Alla lärarna i studien undervisar och stöttar sina elevergenom att modellera de olika läsförståelsestrategierna som eleverna ska lära sig. Alla lärarna har också det gemensamt att de för en kommunikativ och social undervisning.

God läsförståelse är att betrakta som en nyckelförmåga i det moderna samhället. Grundskolan bär ett mycket stort ansvar i att ge sina elever rätt förutsättningar för att utveckla läsförståelseförmågan. Denna studie avser att närmare undersöka vilka erfarenheter svensklärare har och återger kring sitt arbete med undervisning i läsförståelse på grundskolans avslutande år. Läsforskning beskriver att explicit undervisning av läsförståelsestrategier är den mest framgångsrika faktorn när det gäller att öka elevers förmåga att förstå text. Samtidigt finns läsforskningsresultat som indikerar att svenska högstadieelever inte får tillgång till explicit läsförståelseundervisning i lässtrategier. Resultaten från denna studie påvisar att de intervjuade högstadielärarna anser att läsförståelse är viktigt och har stor inverkan på hela skolgången, men de intervjuade lärarna upplever att läsförståelseundervisning är utmanande. Samtliga svensklärare i denna studie hade svårt att precisera varför och exakt vilka didaktiska ställningstaganden som görs i samband med läsförståelseundervisning. Det mest signifikanta resultatet i denna studie är att alla tillfrågade lärare uppger att de använder sig av mängdträning i sin läsundervisning. Ett annat resultat som denna studie påvisar är att samtliga av informanterna upplever att de inte har fått tillräckligt med utbildning av vare sig arbetsgivaren eller sin utbildning för att möta de stora kraven som ställs på en läsförståelseundervisning.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse.Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre. Kunskapen och intresset för läsförståelsestrategier hos lärarna visade sig vara stort. Vidare visar studien att lärarnas undervisningssätt inte har förändrats pga. Lgr11, utan snarare för att de har fått fortbildning och ny forskning och arbetsmaterial blivit lättillgänglig. / The purpose of this work is to investigate three teachers work with reading comprehension, and to see if they have changed their teaching practices when it comes to reading comprehension for the new curriculum Lgr 11. I have presented earlier research and literature that deals with the subject reading comprehension. The study is based on Vygotsky's sociocultural theory of learning. A central idea in this theory is that children develop in interaction with others and the social environment has a big impact. With the help of qualitative research methods, ie interviews and focus group interview, I have taken out the teaching methods of teachers regarding reading comprehension.The results of the study show that there has been material on teaching methods in reading comprehension that teachers use more or less. Knowledge and interest in reading comprehension strategies among teachers turned out to be great. The study also shows that teachers' teaching methods have not changed due. Lgr11, but rather that they have received training and new research and work materials become accessible

SammanfattningSyfteMitt övergripande syfte med examensarbetet är att undersöka om elever som har undervisats i olika läsförståelsestrategier drar nytta av dessa när de läser okända texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever använder dessa strategier. Preciserad frågeställningMina frågeställningar är följande: Hur undervisar lärare kring läsförståelsestrategier? Hur använder eleverna sig av denna undervisning när de läser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrån hur de använder olika läsförståelsestrategier? Teoretisk ramJag använder mig av sociokulturella teorier och teorier om läsförståelseprocesser för att få en teoretisk förankring i undersökningen. MetodMin undersökning vilar på en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, där jag använder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analysDet resultat jag har fått fram i min studie visar att eleverna till viss del använder sig av de läsförståelsestrategier de har undervisats i när de läser okända texter. En explicit läsförståelseundervisning tycks vara givande för alla elevers inlärning, oavsett resultat på läsprovet, för att ge dem ökad metakognitiv medvetenhet samtidigt som den väcker lust och motivation till att läsa.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskatsDe slutsatser jag drar utifrån elevperspektivet som finns i undersökningen är att den explicita läsförståelseundervisningen ger eleverna ökad tilltro och självtillit till den egna förmågan samtidigt som de ökar sin inlärning genom att lyssna på andra. Dessutom tycks de elever som har fått denna undervisning vara på god väg att skapa sig ett gemensamt språk, ett metaspråk, om läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerAtt använda explicit läsundervisning inom det specialpedagogiska fältet ger eleverna möjlighet att utveckla mer effektiva metakognitiva strategier i samspel med andra. Att arbeta med Läsfixarna eller andra modeller för läsförståelseundervisning tycks ge elever konkreta och stöttande redskap. Denna undervisning passar även bra vid en inkluderande undervisning. Nyckelordläsförståelse, läsförståelsestrategier, läsförståelseundervisning

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska och lärande är att utforska vilkametoder och strategier lärare i skolans tidigare år använder i läsundervisningen. Studiensutgångspunkt är lärares undervisningsperspektiv på lässtrategier samt deras individuellauppfattningar kring ämnet. För att besvara detta intervjuade vi 5 verksamma F-3 lärare.Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten istudien var följande frågeställning: Hur beskriver lärare sitt arbete med lässtrategier för attfrämja läsförståelsen hos elever i skolans tidigare år?. Denna studien har gett oss en djupareförståelse för olika metoder och arbetssätt vi kan använda oss utav i vår framtida professionsom lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien har analyserats med utgångspunkt iteoretiska perspektiv. Resultatet synliggjorde lärarnas medvetna arbete med lässtrategier föratt utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna använde sig bland annat av högläsning,kontrollfrågor, ordförståelse och koppling till elevernas tidigare erfarenheter underläsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Sammanfattningsvis behövslässtrategiundervisning för att kontinuerligt utveckla läsförståelsen.

Då svårigheter med att förstå innehåll i text är ett vanligare problem än avkodningssvårigheter efter den första läsinlärningen, är det intressant att undersöka hur läsförståelseundervisningen är utformad för att stärka och stödja elevers läsförståelseutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4 – 6 väljer ut texter och undervisar i läsförståelse för att stärka de elever som kämpar med sin läsförståelse. Studien har inspirerats av en fenomenografisk metodansats. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 4 – 6. Vidare har studien ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att läsförståelseundervisningen till stor del är integrerad i andra ämnen utöver ämnet svenska. I svenskämnet kretsar undervisningen i läsförståelse i huvudsak kring reciproka lässtrategier som sedan överförs till övrig ämnesundervisning. De vanligaste texterna i läsförståelseundervisningen är skönlitterära texter i svenskämnet och läromedelstexter i SO- och NO- ämnena. Centralt oavsett ämne är att lära genom samtal tillsammans med andra. Samtalet beskrivs också som ett av de viktigaste redskapen för att stärka elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att läsförståelseundervisningen riktas mot en mer ytlig förståelse. Slutsatsen är att det saknas kunskap om hur en undervisning och ett stöd som syftar till en djupare läsförståelse kan se ut, vilket visar på ett behov av en kompetensutveckling inom området.

No description available.

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning. Det finns även en risk att de läsare som inte har några svårigheter inte får möjlighet att utveckla sin läsförståelse utan att fokus endast blir på de elever som är svaga läsare.