Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse. Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling. Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning. Undersökningen påvisar också eventuella samband mellan goda kunskaper inom läs- och skrivutveckling och lärares benägenhet i att undervisa i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Undersökningen visar till viss del att lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelseundervisning behöver stärkas och att skolans roll i att utveckla och aktivera förkunskaper hos elever behöver poängteras.

No description available.

No description available.

Stora delar av världen är idag uppbyggda av skriftliga kulturer. För att kunna använda teknik och delta i dessa kulturer behöver människor behärska läskonst. I denna studie undersöks hur människor som har nedsatt läsförmåga navigerar sig kring skrift i skriftliga kulturer med hjälp av text-to-speech program (TTS-program). Studiens teoretiska disposition är skapad genom Ongs teorier om primärt skriftliga och talspråkliga kulturer samt McLuhans mediumteori för att kunna förstå skrift som för det första, en teknologi vilket möjliggör dagens teknik och för det andra, förstå vad ett medium innebär. Med etnografisk ansats intervjuades fyra människor med nedsatt läsförmåga om deras erfarenheter och användning av mediet TTS-program vid läsning. Syftet med detta sätt att undersöka mediet TTS-program va att förstå deltagarnas sätt att använda det under läsning genom deras egna ord. Resultatet i denna studie visar att när deltagarna läser med TTS-program används det i kombination med en mängd andra medium, metoder och processer vilka tillsammans skapar ett slags personligt nätverk vilket deltagarna konstruerat för att läsa på ett sätt som passar dem.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.