Intranät skapar frihet inom en organisation då tid och rum inte påverkar distributionen av information. Men intranätet ställer krav på medarbetaren som själv måste förse sig med information som är relevant för sitt arbete. För att medarbetare ska kunna använda intranätet som ett stöd i det dagliga arbetet krävs rätt förutsättningar. Tillgång, kunskap och ålder är exempel på faktorer som kan påverka användning och attityd. Det bör ligga i organisationens intresse att fånga upp medarbetarnas perspektiv för att kunna förbättra intranätet i takt med intranätets utvecklingsfaser som just nu är i fas fyra, intranät 2.0. Denna studie undersöker därför medarbetares användning och attityd till intranätet på ett stålföretag och om det finns förutsättningar för intranät 2.0.  För att undersöka medarbetarnas användning av och attityder till intranätet och förutsättningar för intranät 2.0 valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning på stålföretaget Uddeholm. Det saknas forskning om intranät ur ett medarbetarperspektiv och forskning på industriföretag. Vår undersökning bidrar till förståelse i hur medarbetarna använder intranätet och vilken attityd de har till intranätet. Vi har även undersökt skillnader mellan yrkesgrupperna kollektivanställda och tjänstemän. Det framkom att intranätet används i stor utsträckning av båda yrkesgrupperna. Funktionerna som de använder främst är att läsa nyheter, beställa matlåda och söka medarbetare. När det gäller attityd kunde vi inte heller där identifiera några större skillnader utan båda yrkesgrupperna anser att intranätet är funktionellt, innehållet är tillräckligt och de ser intranätet som en bra tillgång i deras arbete.  Vår studie undersöker också om det finns förutsättningar ur ett medarbetarperspektiv att implementera intranät 2.0. Studien presenterar en modell som vi arbetat fram med stöd från teorier inom organisationskommunikation och medie- och kommunikationsvetenskap. Vår modell kan ge en grundförståelse för om förutsättningarna för intranät 2.0 är bra eller dåliga ur ett medarbetarperspektiv. Modellen består av tre faktorer med motsatsförhållanden. Genom att placera in medarbetarnas preferenser och inställning till dessa faktorer; distribution, kontroll och attityd kan man avgöra om förutsättningarna för intranät 2.0 är bra eller dåliga. Studien visar att förutsättningarna varierar beroende på faktor.

Stora delar av världen är idag uppbyggda av skriftliga kulturer. För att kunna använda teknik och delta i dessa kulturer behöver människor behärska läskonst. I denna studie undersöks hur människor som har nedsatt läsförmåga navigerar sig kring skrift i skriftliga kulturer med hjälp av text-to-speech program (TTS-program). Studiens teoretiska disposition är skapad genom Ongs teorier om primärt skriftliga och talspråkliga kulturer samt McLuhans mediumteori för att kunna förstå skrift som för det första, en teknologi vilket möjliggör dagens teknik och för det andra, förstå vad ett medium innebär. Med etnografisk ansats intervjuades fyra människor med nedsatt läsförmåga om deras erfarenheter och användning av mediet TTS-program vid läsning. Syftet med detta sätt att undersöka mediet TTS-program va att förstå deltagarnas sätt att använda det under läsning genom deras egna ord. Resultatet i denna studie visar att när deltagarna läser med TTS-program används det i kombination med en mängd andra medium, metoder och processer vilka tillsammans skapar ett slags personligt nätverk vilket deltagarna konstruerat för att läsa på ett sätt som passar dem.

Trots att musik främst är ämnat för örat verkar dagens liveframträdanden mer visuellt stimulerande än någonsin. Livekonserten har utvecklats till en show för publiken att se på likväl som lyssna till, vilket ställer höga krav på visuell framställning. För att undersöka vilken roll seendet spelar för uppfattning av livemusik fick en publik uppleva det omvända, en konsert bakom ögonbindel. Om det visuella tas bort; hur uppfattas liveframträdandet då?Den här studien använder kvalitativa intervjustudier med både artist och publik. Resultaten visar på hur ögonen tenderar att fungera som medium inte bara för att uppfatta musiken, utan också för att förstå sig själv och sin roll i den sociala institution som bildas under en konsert. När visuell uppfattning inte är möjlig tvingas deltagarna omförhandla hur de ser på sig själva som individer och som en del av ett kollektiv. / Although music is primarily intended for the ear, today's live performances seem more visually stimulating than ever. Live performance has evolved into a show for the audience to watch as well as listen to, increasing the demands on visual representation. To further todays understaning of the role vision plays in perception of live music, an audience got to experience the opposite; a live concert behind the blindfold. If visual perception is removed; what does the audience make of the performance? By conducting qualitative interviews with both performer and audience it is possible to distinguish tendencies that show how the eyes act as medium not only to perceive the live performance, but also to aid audience perception of self during the social activity that consitutes a live concert. When visual perception is not possible, the participants are forced to renegotiate how they see themselves as individuals and as part of a collective.