Democracy is an ever so current topic, especially since we are facing a negative trend of decreasing voting participation in Sweden. This is, according to some, evidence of a democratic failure, while others are of the opinion that democracy is ever changing and that voting participation is not the only way of assessing the strength of a democracy. The younger generation is often at the center of the discussion of democracy, and are often seen as uninterested or even unconvinced of the point of democracy.  In this study I seek to understand how pupils in upper secondary school understand and construct democracy and citizenship, hoping that this will further my understanding of the purpose of the Swedish social science subject. To do this I have interviewed 16 students in three focus groups, focusing on how they as a group discuss and construct democracy and citizenship.  The interviews have been analyzed by three different theoretical points of views. Firstly I have used Joel Westheimer and Joseph Kahne’s (2004) work along with Erik Amnå’s (2008) study about democracy and different types of citizenship. I then focused on social interaction and how language can be used to transfer power and responsibility, mainly using James A. Holstein and Gale Miller’s (2013) study. Lastly this is put in the context of social science, using Gert Biesta (2020) to understand the split mission of education and social science specifically.  Pupils understand democracy and citizenship in different ways, but have a mutual understanding of what the ”right answer” to the question of what democracy is. This is something they probably have been socialized into knowing from their years in school. As the title of this study insinuates, pupils are inclined to transfer the power of change to politicians or adults when discussing the topic more freely, which also transfers the responsibility of society from themselves and makes them passive. This is something the students seem to think is fair, due to their lack of knowledge in politics. This in turn makes it clear that the pupils' expressed needs concerning social science education is focused on deeper factual knowledge, which might be a part of what social science should be but makes the task of allowing students to be active citizens invisible.

Denna uppsats utreder en frågeställning om vilka karaktärsskildringar, situationer och relationer från TV-serierna Ondskan och Young Royals som kan vara användbara i undervisningen utifrån perspektivet att förbereda unga pojkar att bli välfungerande demokratiska medborgare. Syftet med studien är att synliggöra vilka didaktiska möjligheter som finns med att arbeta med TV-serier i undervisningen i svenskämnet. TV-serierna samt ett specialprogram används tillsammans med facklitteratur för arbetets analys. Uppsatsen utgår från en sammanställning av teorier och metoder för att bearbeta materialet. En av slutsatserna som dras i resultatdiskussionen är att TV-serierna bidrar till möjliga scenarion att diskutera i ett utbildningssyfte tillsammans med elever. Vidare konstateras det att alla som arbetar inom skolans värld måste vidta åtgärder för att tillsammans med eleverna diskutera demokratiska värden. Avslutningsvis konstaterar studien att pojkars beteenden kan påverkas genom skolans interventioner. Däremot kvarstår behovet av fostran hos vårdnadshavarna eftersom det är i tidig ålder som barn utvecklar sina perspektiv på världen. Skolan är en del av fostransuppdraget till att få ungdomar att kliva ut som välfungerande demokratiska medborgare.

The present study investigates high school students' knowledge for concepts that are common in civic education teaching. The concepts that the study investigates are linked to democracy and the Swedish constitution, in order to make connections between conceptual understanding and democratic citizenship. The purpose of the study is to investigate differences between year one and year three and to make visible connections between conceptual understanding and the goal of raising democratic citizens. The experience has been gained through surveys completed by a total of 105 high school students in year 1 and year 3. The results show that students in year 3 generally have a better understanding of concepts than students in year 1. The study also shows that there are interesting connections between understanding of concepts and democratic citizenship.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.