In this thesis I study the relationship between Malmö Stad, a municipal government agency and external actors in a municipal based EU-project. The project in question is Food Loop System, a pilot project to the larger Cleantech TIPP project by Gate21, partially funded by the EU program Interreg ÖKS. The goal of this study is to establish whether the relationship between public and private or external actors in EU-projects can be considered democratic. Furthermore, the study seeks to bring in a new perspective on how projects can be considered democratic as previous studies have often focused on the relation between politics and public officials rather than external actors' influence on projects. In the thesis I do this by using Robert Dahl's ideal types for democracy and the use of a multilevel governance theory. Robert Dahl's theory is used to study the relationship between actors and the multilevel governance theory is used to establish if the project can be regarded as a type of multilevel governance and what effect that has on the democratic ideals. The study concludes that the relation between Malmö stad and external actors in the project Food Loop System can be considered democratic along with the project as a whole. Furthermore, the negative connotations of multilevel governance are not prevalent enough in the project as it fails to live up to most of the criteria required to be considered a type of multilevel governance, which means most criticism against multilevel governance can't be directed towards the project.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

Utbildning i medborgarfostran utformas på många olika sätt runt om i världen beroende på länders politiska, sociala och kulturella kontext. Denna uppsats syftar till att jämföra hur Frankrikes och Sveriges ämnesplaner inom medborgarfostran skildras utifrån Europarådets (2016) beskrivning av demokratiska kompetenser. De två ämnena som undersöks är medborgerlig och moralisk utbildning i Frankrike och samhällskunskap i Sverige och studien jämför hur ländernas ämnesplaner framställer aspekterna: värderingar, attityder, färdigheter samt kunskaper och kritisk förståelse. Genom en kvalitativ innehållsanalys och via tillämpningen av Europarådets (2016) ramverk analyseras och jämförs ämnesplanerna med varandra. Studiens resultat visar fler skillnader än likheter i ländernas ämnesplaner. Den främsta likheten gäller ändock den stora omfattningen av textinnehåll som går att relatera till aspekten kunskaper och kritisk förståelse. Därtill har båda länderna framställt innehåll angående kommunikativa förmågor, kritiskt synsätt, demokratiska begrepp och processer, mänskliga rättigheter, medias påverkansroll och gruppmekanismer. Den tydligaste skillnaden länderna emellan upptäcks dock vara att de franska ämnesplanerna i mycket större utsträckning betonar värderingar och attityder som ska förmedlas. Dessutom fokuserar man mer i medborgerlig och moralisk utbildning på nya deltagarformer, medborgarplikt, hot mot demokratin och miljöansvar. Å andra sidan observeras det att man i samhällskunskap i större omfattning beskriver innehåll som behandlar globalisering, samhällsfrågor och historiska förutsättningar för nutidens problem. Ländernas ämnesplaner och deras skildring av demokratiska kompetenser verkar således skilja sig åt mer än vad de överensstämmer.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.

No description available.

The purpose of this bachelor´s thesis is to create an understanding and reflection about how librarians at a small public library work to counter disinformation in their professional practice. Similarly, we students, aim to understand how disinformation impacts library´s democratic mission, and how they promote media- and information literacy. The practical work that librarians perform daily needs to be further highlighted to create awareness among the public. That's because librarians work for democracy, information acquisition, education, and free opinion according to the Swedish Library Law (SFS 2013:801). In a similar way, smaller public libraries need to be made more visible. A qualitative method was employed, consisting of semi-structured interviews conducted with six librarians from two small public libraries [in the middle part of Sweden]. The theoretical framework of the thesis consists of the concept of media and information literacy. The findings of the thesis demonstrate that the librarians at smaller public libraries have more control over the spread of disinformation in the practical work related to literature purchases than in their interaction with library patrons. Conversations within the library space present a complex situation and crossing a boundary pose challenges in fulfilling the library´s democratic mission. The findings demonstrate that the librarian´s action is influenced and subject to reflection, particularly when addressing social crises, like covid-19, as compassion plays a role on their practice. The thesis has helped to create an understanding and insight into how smaller public libraries work with the few resources and conditions that exist to counteract disinformation in their daily work practice.

The purpose of this paper has been to describe the change of governance in Turkey from 2005 until 2018. The method that has been applied is a comparative study as well as a case study where a theory of democracy was used to describe and compare the changes of governance in Turkey between 2005 and 2018. Robert Dahls theory of democracy was used for this paper to determine the change in governance between the relevant years. The analysis of each institution for each year was than compared to finally determine any change in governance. The study showed that the governance of Turkey has taken further backsliding steps of democracy compared to the situation in 2005. The changes consist of a centralization and increase of power within the presidency and further limitations within some rights and freedoms. The possibility for citizens to engage in politics in different ways, to express the opinions whether good or bad, to search for alternative information and to have the right to vote in free and fair elections have all worsened in 2018 compared to 2005.

<p>The purpose of the thesis is to present how twelve women from different segments of society define democracy and how they experience democracy in their daily life. Through meetings and interviews I wanted to learn what these women consider democracy in India to be, how they recognise democracy and rights associated with democracy in their daily lives and how they reflect upon gender equality in relation to democracy.</p><p>This thesis is the result of a two-month field study in Maharashtra and interviews with twelve women from different segments of society. The women have been divided into three different groups based on educational level, aiming to find patterns of similarities and differences in how democracy is defined and recognised.</p><p>Women from the first group, illiterate or with only a few years in school, are aware of their right to vote in elections but not all of them have heard the word democracy. None of them are involved in any kind of organisation or self-help group, they either lack interest in politics or have relatives not allowing them to enter the public sphere. Democratic rights and gender equality are not recognised in their daily lives. Their opportunity to change their situation is limited.</p><p>Women from the second group are active in either politics or in an organisation. They know the word democracy and their rights associated with the concept. All of these women have basic education and families supporting them in their political engagements. Family is very important in India, in all endeavours of a woman’s life; education, job and whom to marry.</p><p>The third group includes women with higher education, a vocational degree. They are much aware of their democratic rights, but recognise difficulties for women to claim upon them in different stages and situations of their lives. The situation of women is complex, they have the possibility to enter the public sphere, but women with careers inevitably have two jobs: the employment and the responsibility over the household. Women can enter the public sphere earlier dominated by men, but men entering the private sphere and taking part in household chores seem not to be possible in the near future.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att presentera hur tolv kvinnor från olika samhällsgrupper ser på demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Genom möten och intervjuer har jag studerat hur dessa kvinnor definierar demokrati, hur de upplever demokrati och associerade rättigheter i sin vardag samt hur de reflekterar kring jämställdhet i relation till demokrati.</p><p>Denna uppsats är resultatet av ett två månaders fältarbete i Maharashtra och intervjuer med tolv kvinnor från olika samhällsgrupper. Kvinnorna är indelade i tre olika grupper, baserade på utbildningsnivå, för att finna likheter och skillnader i hur de definierar demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag.</p><p>Kvinnorna i den första gruppen, illitterata eller med ett fåtal skolår, är medvetna om sin rätt att rösta i politiska val men alla känner inte till ordet demokrati. Ingen av dem är aktiv i någon organisation eller självhjälpgrupp, antingen på grund av att de saknar intresse eller av den anledning att familjen inte tillåter dem att äntra den offentliga sfären. Varken demokratiska rättigheter eller jämlikhet är närvarande i dessa kvinnors vardag. Deras möjlighet att förändra sin levnadssituation är begränsad.</p><p>Kvinnorna i den andra gruppen är politiskt aktiva eller verksamma inom annan organisation. De känner till ordet demokrati och sina demokratiskt tillskrivna rättigheter. Dessa kvinnor har grundläggande utbildning och familjer som stödjer dem i deras politiska åtaganden. I Indien är familjen viktig i alla skeden och beslut i en kvinnas liv, i frågor rörande utbildning, arbete och blivande make.</p><p>Den tredje gruppen inkluderar kvinnor med högre utbildning och yrkesarbetande kvinnor. De är väl medvetna om sina demokratiska rättigheter men ser svårigheter för kvinnor att åberopa dem i olika skeden och situationer i livet. Kvinnors situation är komplex, även om de har möjligheten att äntra den offentliga sfären så har karriärkvinnor oundvikligen två arbeten: yrkesarbetet och det fulla ansvaret för hemmet. Kvinnor kan äntra den offentliga sfären som dominerats av män. Men att män ska äntra den privata sfären, och vara delaktiga i hemmets arbete, verkar inte vara möjligt inom den närmsta framtiden.</p>