Inledning Läroplanen är skolans styrdokument och där framgår att innehållet ska förmedlas till eleverna. Som blivande lärare är jag därav intresserad av elevernas kännedom om läroplansinnehållet i ämnet svenska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers kännedom om läroplanen, Lgr11, i ämnet svenska i årskurs 1-3. Metod Studien är av kvalitativ art och med semistrukturerade intervjuer som redskap för insamling av data. Den omfattar intervjuer av 14 elever från två olika skolor i årskurserna 1-3. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat I studien framkommer att eleverna säger sig uppleva att de har kännedom om läroplanens existens. Eleverna säger sig också uppleva att förmedlandet av läroplansinnehållet i ämnet svenska bland annat sker i samband med högläsning. Det framkommer också ur elevernas svar att döma att fokus för förmedlingen av läroplansinnehållet ligger på förmedling av de specifika ämneskunskaperna för ämnet svenska. Vidare framkommer också att de båda skolorna har olika sätt att förmedla läroplansinnehållet till eleverna. Slutligen framkommer elevernas upplevda svårigheter av sitt mottagande av läroplansinnehållet.

Jag har i denna uppsats ämnat undersöka hur den beundransvärda karaktären framställs i svenska utvecklingsromaner med nedslag i 1900-talets början, mitt och slut. I studien relateras den beundransvärda karaktären i romanerna till den samtida kontextens beskrivningar av hur en ”god” samhällsmedborgare ska vara. Detta då jag som blivande lärare ser ett intresse i att vara medveten om vad skönlitteraturen kan förmedla. Uppsatsen tar således avstamp i en teori om att skönlitteraturen är identitetsskapande och att det till följd därav blir väsentligt för lärare att undersöka vilken didaktisk intention och funktion den litteratur som ges plats i klassrummen har.  Studien genomförs på tre romaner genom kvalitativ textanalys. I resultatdelen redovisas vilka beundransvärda karaktärsdrag som framkommit vid textanalysen och dessa diskuteras sedan i förhållande till sin samtida kontext i analys och diskussionsavsnittet. I min analys av resultatet framkommer det både hur de beundransvärda dragen förändrats över tid men även hur vissa av dem är beständiga. De beundransvärda karaktärsdragen stämmer ofta överens med samhällets ideal av en ”god” samhällsmedborgare men romanerna presenterar också normer som skolan säger sig vilja motverka.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati. Den fortsatta analysen visar att politiskt intresse och förväntningar på skolan har inverkan på förekomsten av upplevd demokratityp och har samband med de mer deltagande demokratityperna deltagardemokrati och deliberativ demokrati. De två demokratityper som grundar sig i aktivt deltagande. Studien visar även eleverna upplever en låg grad av inflytande över skolans vardagliga verksamhet i samtliga skolformer. Resultatet ger en förståelse om att gymnasieskolan, trots införandet av ett nytt regelverk, fortfarande har brister i likvärdigheten och inflytandet i demokratiarbetet och att elevgrupper därmed riskerar att gå miste om en likvärdig demokratiska kompetens som ligger till grund för ett framtida aktivt deltagande i samhällslivet.

The purpose of this essay is to examine the attitudes towards the democracy-task among preschool teachers. The questions addressed are: The preschool view of basic democratic values. The preschool teachers’ view of children´s understanding of democracy and the possibilities and limitations these teachers see. I have also examined the preschool teachers’ view of the child as a citizen from birth or citizen through education. How does our own understanding of democracy influence our view of the child in this context? By using the method of discourse analysis I have analyzed the opinions among the preschool teachers and the intentions expressed in the curriculum to see if I could find different ways to describe democracy in the preschool education. I found that the preschool teachers and the curriculum shared the same view. The opinion among the preschool teachers is that democracy in the preschool goes without saying; with regard to conveying and establishing equal rights as well as responsibilities and possibilities. Nobody questions the principles of democracy in theory, and that I regard as a complexity when it comes to their daily work, because the theory and the practical every day work does not always go hand in hand. My ambition is to present an idea establishing the child as playing an active part in a democratic process here and now, instead of seeing the child in a passive role given democratic tools to be used in a future role as citizen. My opinion is that the child is an adequate citizen from birth.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om förskolans demokratiuppdrag samt vilka konsekvenser dessa uttalanden kan få för barnen och deras samhälleliga delaktighet både nu och i framtiden samt för samhället i stort. Syftet besvaras genom forskningsfrågorna; Vilka diskurser ger förskollärare uttryck för gällande demokratiuppdraget i förskolan? Vilka effekter kan dessa diskurser få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan? samt Vilka effekter kan dessa diskurser få för ett framtida demokratiskt samhälle? Studiens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkt är diskursanalys. Insamlingen av materialet har skett genom tre fokusgruppssamtal med förskollärare. I studiens resultat synliggörs fem diskurser; det diffusa demokratiuppdraget, det utmanande demokratiuppdraget, pedagogers förhållningssätt som en förutsättning för demokrati i förskolan, demokrati som upplevelse för barnen samt den självkritiska förskolläraren. De effekter som dessa diskurser kan få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan samt för ett framtida demokratiskt samhälle är beroende av förskollärarnas kunskap gällande demokratibegreppets innebörd samt hur förskolans demokratiuppdrag ska kunna iscensättas i praktiken. Slutsatsen är att det är möjligt att bilda och upprätthålla moderna demokratiska samhällen om demokratiska värderingar introduceras tidigt i utbildningen och under förutsättning att innebörden och genomförandet av förskolans demokratiuppdrag ständigt reflekteras, analyseras, dokumenteras och utvecklas.

The aim of this study is to examine civic teacher’s perception of the twofold purpose of the Swedish education system. The duality consists of supplying subject knowledge to the pupils and at the same time mediate norms and values specified in the regulatory documents for Swedish upper secondary school. Furthermore, this study aims to contribute to the already existing body of work detailing how teachers view norm-breaking behavior in education. The study is based on a phenomenographic analysis of semi structured interviews conducted with nine civics teachers in upper secondary school. The study revolves around three fundamental questions: 1) how do teachers view the twofold purpose within the regulatory documents, 2) how do they handle pupils that exhibit norm-breaking behavior and 3) how do teachers contribute to the making of good citizens. The material retrieved from the interviews was arranged using a seven step phenomenographic method which resulted in the creation of three general themes based on the aim of the study. The results show there is a wide range of perceptions among civic teachers on the twofold purpose of the Swedish educational system. No unified view on norm-breaking behavior could be found and neither a unified way of dealing with such. The results show us that teachers use a plethora of ways to deal with normbreaking behavior depending on what type of behavior is at hand. The two overarching ways of viewing the norms and values presented in the regulatory documents was either an integrated part of the educational system or as a strain on the profession. The results present four main methods teachers use to deal with pupils exhibiting a norm-breaking behavior. 1) A method of disarming, 2) A method of conversing, 3) A inquisitive method and 4) a method of delegation. Lastly the results show that the teachers operate on three levels in their work against norm-breaking behavior, 1) On a state level in which they interpret the regulatory documents. 2) On a peer level in which they interact with other teachers and their expectations on one another. 3) On a personal level in which the teacher navigates their own norms and values. No definitive answers could be found in this study, but it can contribute to past and future research to give a wider understanding of how teachers handle students exhibit norm-breaking behavior.

Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell.

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

<p>Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.</p><p>Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet.</p> / <p>Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations.</p><p>Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.</p>