Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka individer, i Karlstad, det var som blev föremål för de långtgående, kontrollerande och registrerande åtgärderna § 8 i Lex Veneris utgjorde. Uppsatsen kommer att ta spjärn mot Michel Foucaults bio-politiska teori vilken finns närmare beskriven i avsnittet om min teoretiska utgångspunkt och även mot tidigare forskning rörande veneriska sjukdomar och Lex Veneris . Uppsatsens frågeställningar lyder: Hur ser könsfördelningen ut bland de som är föremål för § 8 enligt Lex Veneris? Vilka är det som har blivit föremål för § 8 enligt Lex Veneris sett utifrån socialgruppstillhörighet? Utifrån ett källmaterial bestående av venera erkännande där bland annat namn, yrke och sjukdom finns upptaget har jag, kvantitativt sammanställt faktorerna kön och yrke för att utifrån detta kunna dra kvali- tativa slutsatser. Bilden som framträder är att sjukdomsincidensen för kvinnor på det stora hela ökar under den undersök- ta perioden medan sjukdomsincidensen för män visar en nedåtgående trend. För mer utförliga resone- mang kring sannolika bakgrundsfaktorer till denna utvecklingen hänvisar jag dig till att läsa min uppsats. I mitt arbete med att utreda vem och/eller vilka som kom att bli föremål för lex veneris har jag använt mig av de rapporterade individernas yrkestillhörighet för att göra en socialgruppsindelning i enlighet med SCB:s indelning i socialgrupperna I till och med III. Resultaten av denna undersökningen ger vid hand att det nästan uteslutande är individer ur socialgrupp III som är föremål för registrering samt be- handling av veneriska sjukdomar. Detta trots att veneriska sjukdomar i sig sannolikt inte tog hänsyn till socialgruppstillhörighet.

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.