Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka individer, i Karlstad, det var som blev föremål för de långtgående, kontrollerande och registrerande åtgärderna § 8 i Lex Veneris utgjorde. Uppsatsen kommer att ta spjärn mot Michel Foucaults bio-politiska teori vilken finns närmare beskriven i avsnittet om min teoretiska utgångspunkt och även mot tidigare forskning rörande veneriska sjukdomar och Lex Veneris . Uppsatsens frågeställningar lyder: Hur ser könsfördelningen ut bland de som är föremål för § 8 enligt Lex Veneris? Vilka är det som har blivit föremål för § 8 enligt Lex Veneris sett utifrån socialgruppstillhörighet? Utifrån ett källmaterial bestående av venera erkännande där bland annat namn, yrke och sjukdom finns upptaget har jag, kvantitativt sammanställt faktorerna kön och yrke för att utifrån detta kunna dra kvali- tativa slutsatser. Bilden som framträder är att sjukdomsincidensen för kvinnor på det stora hela ökar under den undersök- ta perioden medan sjukdomsincidensen för män visar en nedåtgående trend. För mer utförliga resone- mang kring sannolika bakgrundsfaktorer till denna utvecklingen hänvisar jag dig till att läsa min uppsats. I mitt arbete med att utreda vem och/eller vilka som kom att bli föremål för lex veneris har jag använt mig av de rapporterade individernas yrkestillhörighet för att göra en socialgruppsindelning i enlighet med SCB:s indelning i socialgrupperna I till och med III. Resultaten av denna undersökningen ger vid hand att det nästan uteslutande är individer ur socialgrupp III som är föremål för registrering samt be- handling av veneriska sjukdomar. Detta trots att veneriska sjukdomar i sig sannolikt inte tog hänsyn till socialgruppstillhörighet.