Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen. Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet. / Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations. Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.

The aim of the study is to examine how identity constructions and categorizations affecting individuals that are learning a second language are created in political documents in Sweden. Furthermore, the study inquires the paradoxical dilemma which occurs between the keyword integration which characterizes the discourse of Swedish politics and the way individuals who acquire a second language are referred to and described in parliamentary motions, and which linguistic ideologies as well as epistemologies that are behind these statements. The critical discourse analysis, the ideology criticism and the syntactic analysis form the basis for this study together with a qualitative approach. Study results has shown how the authors of parliamentary motions categorize and attributes individuals who acquire a second language specific identity constructions. Categorizations were created with imaginary boundaries between the swede/the Swedish and the immigrant/minority group. Individuals who acquire a second language were assigned identity constructions as invandrare (immigrant) and flykting (refugees) and these identity constructs attributed specific characteristics. Overall, the identity construction that was given the immigrant was often based on characteristics such as lack of swedish knowledge, in the absence of moral qualities, in the absence of motivation and sense of responsibility, lack of parenting, different values and norms than Swedish. The second identity construction that was not explicitly expressed in the parliamentary motions but still was present in the form of the achievable identity contruction that immigrants should aim for, was the identity construction as the swede/the Swedish. The identity construction ’Swedish’ implied implicit qualities such as knowledge in the swedish language, the correct moral qualities, good parenting and the right values and the right normsystem. Furthermore, the syntactic analysis showed that parliamentary motions were written in a specific way that positioned the central subject first in the process, those subjects were often those that could be characterized as Swedish or having the task to make the minority group Swedish. For example the Swedish as a second language education, laguage (in this case the Swedish langage), We (as in We – the majority group) and a language- and social test for naturalization. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the parliamentary motions are written from an ideology perspective which relies on homogenism.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.

<p>The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser’s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition. Qualitative findings were reported on the participants’ descriptions of; the Handicap Political Programme of Stockholm as a programme encompassing high ambitions with limited practical influence on every day life, barriers and facilitators for accessibility in the city of Stockholm and equality as one consequence of a society accessible for people with visual impairment. The study illustrated that different facilitators, depending on the context, and intervention by the society are required in order to enable accessibility for all members of society.</p>

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser’s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition. Qualitative findings were reported on the participants’ descriptions of; the Handicap Political Programme of Stockholm as a programme encompassing high ambitions with limited practical influence on every day life, barriers and facilitators for accessibility in the city of Stockholm and equality as one consequence of a society accessible for people with visual impairment. The study illustrated that different facilitators, depending on the context, and intervention by the society are required in order to enable accessibility for all members of society.

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.