En transsexuell person upplever sig vara född i fel kön och vill oftast genomgå en könsbekräftande behandling så att kroppen överensstämmer med det kön som personen identifierar sig med. Att gå emot den heteronorm som råder i samhället är förknippat med stigmatisering, kränkande särbehandling och diskriminering. Kunskapen om transsexualitet på den svenska arbetsmarknaden är mycket bristfällig och leder till att många transsexuella riskerar att uppleva intolerans och utanförskap.Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om transsexuellas upplevelser av bemötande på arbetsplatser. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning.Resultatet visar att respondenterna upplever en större acceptans på arbetsplatserna desto längre de har kommit i sin könsbekräftande behandling. Samtliga respondenter har upplevt svårigheter på arbetsplatsen på något sätt och anser att arbetsgivarna har för lite kunskap kring transsexualitet. Respondenterna menar att det bidrar till att fokus hamnar på deras könsidentitet och inte på dem som kompetenta medarbetare. / A transsexual person feels that he or she was born in the wrong gender and usually wants to undergo gender-confirming treatment so that the body corresponds to the gender with which the person identifies. Going against the heteronomy that prevails in society is associated with stigma and abusive discrimination. Knowledge about transsexuality in the Swedish labor market is very deficient and leads to many transsexuals at risk of experiencing intolerance and exclusion.The purpose of this study is to gain an increased knowledge of transsexuals' experiences of treatment in the workplace. The study has a qualitative research approach and is based on five semi-structured interviews. The results were analyzed using previous research.The result show that the respondents experience a greater acceptance in the workplace the further they have come in their gender-confirming treatment. All respondents have experienced difficulties in the workplace in some way and believe that employers have too little knowledge about transsexuality. The respondents believe that it contributes to the focus being on their gender identity and not on them as competent employees.One conclusion that can be drawn from the result is that employers need more education and knowledge in transsexuality and norm criticism.

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.