A qualitative study of the implementation of Skolverkets educational documents in the pragmatic teaching of the Swedish upper secondary school. Based on material from the theoretical curriculum and education documents from Skolverket and practical feedback from teachers through semistructured interviews, this bachelor thesis wants to see how the teaching of Swedish rightwing extremist groups, racism and intolerance manifests itself in the different history courses on offer. Through a backgroundpresentation of the right-wing extremism group´s past in the decades of 1990´s, 2000´s and the 2010´s in Sweden, the practice of history is discussed as a theory in which this implementation could be applicated in teaching in the undergraduate courses History 1a1, 1a2, 1b and immersion courses 2a, 2b and History 3. Everything based on the statement of the theoretical education documents, and the label of the teaching, as inclusive and based on the values with focus on democratic values and human rights. The result that the teaching of racism and intolerance exists clearly matches the changes that were implemented in the curriculum for upper secondary school in 2011, but that the teachers does not discuss right-wing extremist groups, which also means that an interest of these may grow into the student’s mindset and that could be a problem for the democratic society. Through this, the extremist’s groups may in some cases have a method of entrenchment among pupils, and a new generation of members is persuaded by a misuse of the history practice.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger talar om likabehandlingsarbete och vilken roll barnen får i likabehandlingsarbetet. Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med barnskötare och förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt var det poststrukturalistiska perspektivet. För att analysera datamaterialet använde vi oss av diskursanalys som analysmetod. Studiens resultat har visat på tre diskurser, varav två av dessa är dominerande diskurser där olika arbets- och förhållningssätt kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet framträtt utifrån pedagogernas berättelser. Barnens möjligheter begränsas och möjliggörs i sin tur av en tredje diskurs som visar hur pedagogernas subjektspositioner påverkas av likabehandlingsplanens innehåll och roll i likabehandlingsarbetet. I den ena diskursen framträder en bild av att barnens delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet begränsas av barnens ålder samt språkliga förmågor. I den andra diskursen framgår att barns möjligheter till delaktighet och inflytande förutsätter ett anpassat arbetssätt från pedagogernas sida. I den tredje framgår att pedagogerna ser likabehandlingsplanen som ett verktyg för deras arbete med likabehandling.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) är ett styrdokument som möjliggör tolkingsutrymme för dess olika mål. Det demokratiska utbildningsuppdraget kan vara ett svårdefinierat område i övergången från tolkning till praktiserande. Syftet i den här studien är att undersöka hur förskollärare tolkar det demokratiska utbildingsupdraget i lpfö18 samt hur de applicerar denna tolkning i praktiken. Analysen består av två begrepp: Didaktiskt tillvägagångsätt av Liljestrand, och undervisningsprincip av Hedefalk. De två analysverktygen används för att lyfta fram osedda aspekter inom det tolkande och praktiserande skedet. Metoden i detta arbete består av en kvalitativ metod där intervjuer används för insamling av empiri. Urvalet består av fyra förskollärare verksamma på fyra olika avdelningar. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av nämnda analysverktyg i ljuset av ett abduktivt förhållingsätt. Resultatet antyder att förskollärare har en god uppfattning om det demokratiska utbildingsuppdraget. Det kan dock uppfattas som problematiskt att förflytta dessa uppfattningar från tolkande till praktisk applicering. Resultaten visar även på att egna uppfattningar och värderingar från förskollärare kan ha en påverkan om hur det demokratiska utbildingsuppdraget praktiseras inom verksamheten.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur matematiklärare på mellanstadiet uppfattar begreppet inkludering jämfört med hur begreppet definieras i forskningen och av Skolverket, samt hur lärarna arbetar för att skapa en inkluderande matematikundervisning. För att göra detta har jag inledningsvis försökt definiera begreppet inkludering med hjälp av litteratur och forskningspublikationer. Fortsättningsvis har jag intervjuat tre lärare och en speciallärare om deras uppfattning av begreppet inkludering och om vad de använder för metoder och strategier i undervisningen för att skapa inkludering. Det visar sig att lärarnas uppfattning av begreppet ligger relativt nära de ur forskningen tagna definitionerna. Det visar sig också att lärarna har flertalet metoder och strategier de använder för att skapa inkludering, vilka går att placera in i de olika aspekterna av inkludering som framkommer i litteraturgenomgången. Alla de intervjuade lärarna anser att det är av vikt att inkludera alla elever och arbetar tämligen lika för att uppnå det. Dock upplever de att det många gånger är svårt och tidskrävande att få till en meningsfull inkludering.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om litteraturundervisningens betydelse och svensklärares uppfattningar om hur man kanförverkliga demokratiuppdraget i svenskämnet. Ansatsen är kvalitativ och tillvägagångsättet är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och tolkats utifrån Rosenblatts, Nussbaums och Biestas teoretiska perspektiv. Resultatet visar att svensklärarna anser att litteraturundervisningen utvecklar elevers språkutveckling och inlevelseförmåga. Vidare visar resultatet att svensklärarna menar att ett medvetet urval av litteratur och undervisningsformen boksamtal är framgångsrika för att verkliga ett värdegrundsbaserat arbetssätt. Slutsatsen är att svensklärarna delar uppfattningen om att litteraturundervisningen skapar möjligheter för att fostra in elever till demokratiska samhällsmedborgare.

The purpose of this study is to investigate the indications that exist in teachers' experiences regarding how distance education during the Covid-19 pandemic has affected the school's democracy assignment. The school's democratic assignment has, with the support of previous research, been concretized in three aspects: democratic values, civic abilities and knowledge of politics and society. To answer the purpose, upper secondary school teachers who teach civics-oriented subjects have been interviewed. Their answers have been analyzed from a theoretical framework that Robert Dahl largely stands for, which has been adapted to school organization. The results of the study show that there are signs in the teachers' experiences that indicate that the aspects democratic values ​​and knowledge of politics and society have been negatively affected by distance education during the covid-19 pandemic. Regarding the aspect civic abilities, there are no signs in the teachers' experiences that indicate that the aspect has been affected either negatively or positively at present time. However, there are indications that the aspect was negatively affected at the beginning of the distance education, before both teachers and students had become accustomed to this type of education

Syftet med detta självständiga arbete är att göra en kunskapsöversikt om ämneslärares uppdrag i sin yrkesroll att förmedla både ämneskunskap och demokratiska värderingar. Tenderar ämneslärare att prioritera ämneskunskap framför demokratiska värderingar, i så fall vad innebär det för elevers kunskapsutveckling?Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie. I informationssökningsprocessen behandlas vetenskapliga artiklar, avhandlingar, antologier, statliga utredningar och böcker av både pedagogisk och didaktisk karaktär. Litteraturen har granskats och analyserats efter undersökningens relevans.När det gäller undervisningens utformning får läraren å ena sidan en del direktiv att utgå efter såsom lagar, regler, förordningar, läroplaner och kursplaner. Men å andra sidan är planeringen och undervisningens utformning till största del lärarens ansvar, vilket innebär att den enskilde läraren besitter en enorm makt gällande undervisningen. Ämneslärare bör ha god ämneskompetens samt ha goda demokratiska kvaliteter i såväl undervisning som i ledarskap för att uppfylla Skolverkets direktiv gällande elevers kunskapsutveckling i ämneskunskap och demokratiska värderingar.

Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.