No description available.

Syftet med studien är att få förståelse för hur tre grundskolor från olika upptagningsområden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och är genomförd med hjälp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mål och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svårigheter som de möter i arbetet är påverkade av skolornas olika förutsättningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstärker Skolverkets rekommendationer att varje skola måste utgå från sina egna förutsättningar i sitt likabehandlingsarbete.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer. Samtidigt som annan personal uttrycker att likabehandlingsplanen enbart är ett dokument som finns upprättat för att det är lagstadgat och att likabehandlingsarbetet fortgår oberoende av den. Likabehandlingsplanen har dock medfört att ett större fokus har lagts på frågorna som rör likabehandling. Det har även uttryckts att i och med att eleverna ska bidra i utförandet av likabehandlingsplanen skapas en viktig diskussion mellan elever och personal samt känslan hos eleverna där de får vara med och påverka.

Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om socialpedagogers erfarenheter av att samverka med skolpersonal och elever i grundskolors likabehandlingsarbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var teoretiska perspektiv och begrepp på samverkan. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från åtta informanter. Resultatet visade att socialpedagoger strävar efter att verka som en trygg vuxen och länk mellan skolpersonal och elever avseende samverkan i arbetet med likabehandling. I resultatet identifierades relationsskapande och elevmedverkan som centrala möjligheter i samverkan. Begränsade resurser och det faktum att skolpersonal prioriterar likabehandlingsarbetet olika framställs som svårigheter i samverkan. Resultatet visade även att det finns önskemål hos socialpedagoger om att samverkan mellan skolpersonal och med elever förbättras. Slutsatserna som kan dras är att socialpedagoger har en viktig roll i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Även att elevers delaktighet bidrar till goda relationer mellan skolpersonal och elever samt till en djupare förståelse för vikten av aktiva åtgärder. Begränsade resurser kan bidra till att arbetet med likabehandling blir en prioriteringsfråga. Sammantaget var en viktig slutsats att en fungerande samverkan är en förutsättning för ett gynnsamt likabehandlingsarbete.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning. De största skillnaderna i likabehandlingsarbetet mellan perspektiven är hur likabehandlingsteamet och likabehandlingsplanen ser på de förebyggande insatserna. Det är relevant för den som arbetar inom elevhälsa att ta problemet med mobbning på allvar då forskningen visar att mobbning är ett omfattande problem. Insatserna mot mobbning behöver grundas i en stark samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever. Alla aktörer behöver arbeta åt samma håll för att kunna komma åt problemet och försöka motverka det.

Detta examensarbete undersöker genom kvalitativa intervjuer om och hur fyra gymnasielärare aktiva i Mellansverige arbetar med att inkludera sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Ambitionen med arbetet är att skapa förståelse för om sexuell läggning är ett aktuellt ämne i skolans värdegrunds- och jämställdhetsarbete och hur och om dessa lärare i så fall aktivt arbetar med att göra detta till en del av skolans värdegrund. Undersökningen visar att lärarna till viss del bedriver värdegrunds- och likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning, även om det inte alltid sker på ett medvetet och planerat vis. Undersökningen visar även, att två av de deltagande lärarna i undersökningen inte är införstådda med vad som föreskrivs i skollagen eller den aktuella skolans likabehandlingsplan gällande sexuell läggning, medan de andra två deltagande lärarna bedriver likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning på ett medvetet sätt och planerar in detta som en del av likabehandlingsarbetet i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna till större del behöver förkovra sig i vad som står att finna om sexuell läggning i skollag och likabehandlingsplan. Det är svårt – ett omöjligt kall - för läraren att bedriva ett sådant likabehandlingsarbete som enligt lag skall bedrivas, om läraren inte är insatt i vad som står i skollag och likabehandlingsplan.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger talar om likabehandlingsarbete och vilken roll barnen får i likabehandlingsarbetet. Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med barnskötare och förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt var det poststrukturalistiska perspektivet. För att analysera datamaterialet använde vi oss av diskursanalys som analysmetod. Studiens resultat har visat på tre diskurser, varav två av dessa är dominerande diskurser där olika arbets- och förhållningssätt kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet framträtt utifrån pedagogernas berättelser. Barnens möjligheter begränsas och möjliggörs i sin tur av en tredje diskurs som visar hur pedagogernas subjektspositioner påverkas av likabehandlingsplanens innehåll och roll i likabehandlingsarbetet. I den ena diskursen framträder en bild av att barnens delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet begränsas av barnens ålder samt språkliga förmågor. I den andra diskursen framgår att barns möjligheter till delaktighet och inflytande förutsätter ett anpassat arbetssätt från pedagogernas sida. I den tredje framgår att pedagogerna ser likabehandlingsplanen som ett verktyg för deras arbete med likabehandling.