Syftet i det här arbetet är att försöka synliggöra de pedagogiska utmaningar som elevmedverkan vid likabehandlingsarbetet i grund- och gymnasiet kan innebära. Detta genom att analysera vilka moralutvecklingsnivåer som förutsätts för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan men hjälp av Lawrence Kohlbergs moralutvecklingsnivåer och Lars Gustafssons tankestrukturer. Det lyfts fram hur lärare i grundskolan och gymnasieskolan ser på elevernas moraliska urskillningsförmåga, om det är rimligt att begära att elever ska förstå de mångfacetterade och komplexa begreppen och teman som uttrycks i skolans värdegrund och i samband med likabehandlingsarbete - samt hur de gör, i verksamheten och i klassrummet för att eleverna ska förstå. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i årskurs sex upp till gymnasiet. Lärarna i denna studie arbetar aktivt med likabehandling men sällan med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsarbetet syftar då till att uppfylla de normer och värderingar som uttrycks i värdegrunden. Lärarna menar att arbetet med värdegrunden och likabehandlingsarbete är en del av det pedagogiska arbetet som utvecklar elevernas moral, vilket sker på en daglig basis i klassrummet och främst i form av hur man uppför sig, omtanke om andra men även i några fall handlar det om att utsätta eleverna för moraliska dilemman och diskutera elevernas resonemang kring dessa. Det största problemet lärarna ser är den diskrepans mellan elevernas teoretiska resonemang och deras faktiska agerande i klassrummet.

<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten</p><p>är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur</p><p>elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda</p><p>in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att</p><p>undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och</p><p>undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och</p><p>lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att</p><p>utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till</p><p>arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har</p><p>utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet.</p><p>Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för</p><p>vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar</p><p>elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka</p><p>till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i</p><p>förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra</p><p>med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet.</p><p>Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande</p>

Sammanfattning I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet. Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet. Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om socialpedagogers erfarenheter av att samverka med skolpersonal och elever i grundskolors likabehandlingsarbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var teoretiska perspektiv och begrepp på samverkan. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från åtta informanter. Resultatet visade att socialpedagoger strävar efter att verka som en trygg vuxen och länk mellan skolpersonal och elever avseende samverkan i arbetet med likabehandling. I resultatet identifierades relationsskapande och elevmedverkan som centrala möjligheter i samverkan. Begränsade resurser och det faktum att skolpersonal prioriterar likabehandlingsarbetet olika framställs som svårigheter i samverkan. Resultatet visade även att det finns önskemål hos socialpedagoger om att samverkan mellan skolpersonal och med elever förbättras. Slutsatserna som kan dras är att socialpedagoger har en viktig roll i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Även att elevers delaktighet bidrar till goda relationer mellan skolpersonal och elever samt till en djupare förståelse för vikten av aktiva åtgärder. Begränsade resurser kan bidra till att arbetet med likabehandling blir en prioriteringsfråga. Sammantaget var en viktig slutsats att en fungerande samverkan är en förutsättning för ett gynnsamt likabehandlingsarbete.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden. När det gäller elevernas kännedom om vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande. Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer. Det finns några nyckelpunkter i verksamheten där både elevinflytande och lärandet står i fokus, frågor som ställs är: Hur kan elever vara med att bestämma och utforma innehåll i olika kurser med tonvikt på inlärningsmetoder och arbetsformer och hur är verkligheten i dag i den skolan där jag arbetar. Resultaten visar att eleverna är positivt inställda till att vara med att utforma sin egen inlärning och att många använder denna möjlighet i viss mån. Jag menar att det är fullt möjligt att inludera alla, även de som inte känner så stort deltagande i dag men da är det viktigt att lärarna är med och vägledar och tar det slutliga ansvaret.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor. Exempelvis svarar flertalet att de känner att de blivit respekterade för den de är under sin tid på skolan, att de upplevt att de är värda att bli lyssnade på och att de lärt sig att lyssna på andra. Däremot tycker de inte att klassrådet är ett särskilt bra tillfälle att föra fram sin åsikt i och de vet inte precis vilka beslut som fattas i skolans styrelse eller i elevrådet.

Resurser och bristen på resurser är ett ofta omtalat ämne när det gäller skolan och dess verksamhet. Frågan är om vi alltid tar tillvara på de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete ställt mig frågan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lärare och litteratur ser på eleven som resurs. Jag har även undersökt om forumteater är en lämplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras på litteratur samt en kvantitativ enkätundersökning bland elever och lärare. Undersökningen har delats in i två områden: Forumteater som metod samt Eleven som resurs, där fokus i arbetet ligger på sistnämnda område. Dessutom har jag genomfört en kvalitativ gruppintervju med de elever som medverkat i forumteaterarbetet. Resultatet visar på vilket sätt forumteater påverkade deltagande elever. Eleverna förklarar i gruppintervjun att forumteatern utvecklat dem som personer och skapat större förståelse för andra människor. De menade även att forumteatern utvecklat deras medvetenhet om sin egen roll i samspel med andra. Både i förhållande till varandra inom gruppen men även i samarbetet med åskådarna. De hade även gemensamt skapat förståelse för metoden och hur den kan användas i samspel med andra och i arbetet med olika teman. Resultatet beskriver även att elever, lärare och litteratur är positiva till eleven som undervisare och att man i eleven ser en resurs i skolans verksamhet. Däremot är eleverna överlag direkt mer öppna för eleven som undervisare och påpekar i större utsträckning att man lyssnar mer på en jämnårig än vad lärarna gör. Man kan även utläsa att lärare har fler restriktioner, än eleverna i undersökningen, kring hur ett sådant upplägg ska utformas och planeras. De påpekar också att eleverna saknar den pedagogiska bakgrund och förståelse som lärarna har. Min slutsats är att eleven kan verka som en resurs i skolan idag och där forumteater har visat sig vara en väl fungerande metod. Min slutsats är även att det krävs engagemang och intresse från både elev och lärare och att läraren behöver ge rätt stöd åt elever som ska hålla i undervisningen.

SammanfattningTitel: Hur kan formativt arbetssätt och aktiv elevmedverkan gynna matematikutveckling? Författare: Jessica HåkanssonTyp av arbete: Examensarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivåAntal sidor: 42Handledare: Therese Vincenti Malmgren Examinator: Magnus ErlandssonProblemområde: Löwing har genomfört en studie gällande matematikundervisningen i svenska skolor och kommit fram till att ”de flesta lärare valde att låta eleverna arbeta på egen hand styrda av en lärobok eller ett arbetsmaterial. Någon individualisering i meningen att anpassa innehållet till elevernas förkunskaper och förmåga förekom inte. Detta ledde till inlärningsproblem.” (Löwing, 2006, s. 18) Forskare inom formativt lärande i matematik är oeniga gällande vilken elevgrupp som gynnas mest av detta arbetssätt och det efterlyses fler studier som inspirerar lärare och tydligt ger exempel på hur förändringen mot formativt arbetssätt kan gå till.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om hypotesen formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling stämmer.Metod: Jag har intervjuat en lärare som ändrat arbetssätt från läromedelstyrd undervisning till formativt lärande med aktiv elevmedverkan. 39 elever ingick i studien och dessa har gjort jämförande kunskapstest i grundläggande taluppfattning med ett års mellanrum. Eleverna har även svarat på en enkät med frågor om hur de upplever undervisningen och 10 elever har intervjuats. Jämförelser har gjorts mellan elevernas omdöme i årskurs fem och betyg i årskurs sex samt med elevernas resultat i nationella prov för årskurs sex.Resultat med analys: Lärarens metoder och syfte med undervisningen stämde väl överens med det som framgick ur forskningsöversiktens rekommendationer. Samtliga elevgrupper gynnades av det förändrade arbetssättet då deras kunskaper i grundläggande taluppfattning ökade markant och en klar majoritet av eleverna upplevde undervisningen i matematik som både roligare och mer lärorik numera. Även lärarens inställning till undervisning och ämnet matematik förändrades och hens upplevelse av mer meningsfulla aktiviteter och den feedback hen får av eleverna påverkar säkert elevernas inställning till sitt lärande i positiv riktning. Eleverna uttrycker stolthet och glädje över att få vara aktiva i många val som rör deras matematikutbildning. Läraren i studien tar tidigare forsknings rekommendationer om att tydliggöra målen för varje elev till ytterligare högre nivå genom att låta eleverna själva formulera sina mål. Samtliga elever som intervjuades kunde redogöra för sina individuella utvecklingsmål i matematik och hur de skulle arbeta för att nå dessa.Slutsats: Denna fallstudie visade att formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling.Specialpedagogisk implementering: Studien visade tydligt att antalet elever som kan bedömas befinna sig i matematiksvårigheter minskade radikalt bara en termin efter förändringen mot mer formativt lärande och aktiv elevmedverkan genomfördes. Detta är ett tydligt tecken på att förebyggande specialpedagogiskt arbete lönar sig och jag menar att det är här specialläraren med inriktning mot matematikutveckling gör störst nytta för flest antal elever.Nyckelord: aktiv elevmedverkan, formativt lärande, individualisering, matematikutveckling

Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärares inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day samt vad som dessa anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Studien avgränsas till grundskolans tidigare år i svenska grundskolor. För att besvara syftet så gjorde jag djupintervjuer med grundskollärare i svenska som använder sig av denna metod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt som utgår ifrån begreppen som minne, inlärning och intresse. Studien beskriver också forskningsläge om lärande och motivation. Det studiens resultat visar är att lärarnas inställning till metoden är välkomnande och positiv. Kollegialt lärande och inspiratörer i skolorna gör att metoden har blivit en del av svensklärarnas undervisning. Lärarna anser att modellens styrkor är enkelheten som ligger i kortheten. Lärarna påpekar att den är enkel att använda, ta till sig samt koppla till olika ämnen och läroplanen. Vidare framhåller lärarna att engagemang och delaktighet ökar markant i klassrummet på grund av ledtråden som ges innan Grej of the day lektionen samt eftersom eleverna återberättar lektionen hemma gör att både eleverna och föräldrarna får en annan syn på skolan samt kunskapen. Utmaningen med metoden är den kan vara svår att genomföra för den oerfarna pedagogen.