SammanfattningTitel: Hur kan formativt arbetssätt och aktiv elevmedverkan gynna matematikutveckling? Författare: Jessica HåkanssonTyp av arbete: Examensarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivåAntal sidor: 42Handledare: Therese Vincenti Malmgren Examinator: Magnus ErlandssonProblemområde: Löwing har genomfört en studie gällande matematikundervisningen i svenska skolor och kommit fram till att ”de flesta lärare valde att låta eleverna arbeta på egen hand styrda av en lärobok eller ett arbetsmaterial. Någon individualisering i meningen att anpassa innehållet till elevernas förkunskaper och förmåga förekom inte. Detta ledde till inlärningsproblem.” (Löwing, 2006, s. 18) Forskare inom formativt lärande i matematik är oeniga gällande vilken elevgrupp som gynnas mest av detta arbetssätt och det efterlyses fler studier som inspirerar lärare och tydligt ger exempel på hur förändringen mot formativt arbetssätt kan gå till.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om hypotesen formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling stämmer.Metod: Jag har intervjuat en lärare som ändrat arbetssätt från läromedelstyrd undervisning till formativt lärande med aktiv elevmedverkan. 39 elever ingick i studien och dessa har gjort jämförande kunskapstest i grundläggande taluppfattning med ett års mellanrum. Eleverna har även svarat på en enkät med frågor om hur de upplever undervisningen och 10 elever har intervjuats. Jämförelser har gjorts mellan elevernas omdöme i årskurs fem och betyg i årskurs sex samt med elevernas resultat i nationella prov för årskurs sex.Resultat med analys: Lärarens metoder och syfte med undervisningen stämde väl överens med det som framgick ur forskningsöversiktens rekommendationer. Samtliga elevgrupper gynnades av det förändrade arbetssättet då deras kunskaper i grundläggande taluppfattning ökade markant och en klar majoritet av eleverna upplevde undervisningen i matematik som både roligare och mer lärorik numera. Även lärarens inställning till undervisning och ämnet matematik förändrades och hens upplevelse av mer meningsfulla aktiviteter och den feedback hen får av eleverna påverkar säkert elevernas inställning till sitt lärande i positiv riktning. Eleverna uttrycker stolthet och glädje över att få vara aktiva i många val som rör deras matematikutbildning. Läraren i studien tar tidigare forsknings rekommendationer om att tydliggöra målen för varje elev till ytterligare högre nivå genom att låta eleverna själva formulera sina mål. Samtliga elever som intervjuades kunde redogöra för sina individuella utvecklingsmål i matematik och hur de skulle arbeta för att nå dessa.Slutsats: Denna fallstudie visade att formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling.Specialpedagogisk implementering: Studien visade tydligt att antalet elever som kan bedömas befinna sig i matematiksvårigheter minskade radikalt bara en termin efter förändringen mot mer formativt lärande och aktiv elevmedverkan genomfördes. Detta är ett tydligt tecken på att förebyggande specialpedagogiskt arbete lönar sig och jag menar att det är här specialläraren med inriktning mot matematikutveckling gör störst nytta för flest antal elever.Nyckelord: aktiv elevmedverkan, formativt lärande, individualisering, matematikutveckling