Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder GOTD i undervisningen och vad lärare anser att den bidrar till i SO-undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats och kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att undervisningsmetoden bidrar till att inspirera både elever och vårdnadshavare med sitt intresseväckande upplägg som har potentialen att skapa nyfikenhet och vetgirighet hos eleverna. Undervisningsmetoden är anpassningsbar och kan användas inom olika ämnen och för olika syften. Undervisningsmetoden ger också tillfälle för lärare att undervisa mer inom SO-ämnenas centrala innehåll.

I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärares inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day samt vad som dessa anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Studien avgränsas till grundskolans tidigare år i svenska grundskolor. För att besvara syftet så gjorde jag djupintervjuer med grundskollärare i svenska som använder sig av denna metod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt som utgår ifrån begreppen som minne, inlärning och intresse. Studien beskriver också forskningsläge om lärande och motivation. Det studiens resultat visar är att lärarnas inställning till metoden är välkomnande och positiv. Kollegialt lärande och inspiratörer i skolorna gör att metoden har blivit en del av svensklärarnas undervisning. Lärarna anser att modellens styrkor är enkelheten som ligger i kortheten. Lärarna påpekar att den är enkel att använda, ta till sig samt koppla till olika ämnen och läroplanen. Vidare framhåller lärarna att engagemang och delaktighet ökar markant i klassrummet på grund av ledtråden som ges innan Grej of the day lektionen samt eftersom eleverna återberättar lektionen hemma gör att både eleverna och föräldrarna får en annan syn på skolan samt kunskapen. Utmaningen med metoden är den kan vara svår att genomföra för den oerfarna pedagogen.