Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get. / Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell.  Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

This study departs from a cleavage-theory by Kriesi et al. in which the globalization and the European integration divides Europeans in winners and losers through a political, a cultural and an economic mechanism (2012). It examines the connection between the polarization following the integration and the support for political systems using Norris’ framework from Democratic deficit (2012) which differs on five levels of support. The main findings show that the polarization has an impact on four out of five levels through the cultural mechanism and that it thus not only may generate support for right-wing populism as shown by Kriesi with more, but for right-wing extremism as well. Even though the effect is limited the results also suggests that the decreasing trust in political institutions in Europe is not to be reduced to normal a fluctuation.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur verktyg som glasspinnar/lappar användes för att fördela ordet i fyra besökta klassrum på ett sätt som hade förutsättningar att vara ett verktyg för demokratiska arbetssätt. Med glasspinnar/lappar menas att alla elevers namn stod på varsin glasspine/lapp och läraren drog en för att fördela ordet till eleverna. För att kunna studera strategier för fördelning av ordet och få en uppfattning om hur de användes i klassrummen var det relevant att använda observation som metod. Utöver observationen gjordes även intervjuer med lärarna. Intervjuerna gav lärarna en chans att berätta deras syn på strategin samt vilka anpassningar och komplement som den kräver. Studien genomfördes hos fyra olika lärare på tre olika skolor på Gotland. Resultatet visar att man kan använda glasspinnarna/lapparna på flera sätt, bl.a. genom att man kan efter dragen glasspinne lägga tillbka den i högen eller lägga pinnen åt sidan. Strategin anpassas efter undervisningens syfte och elevernas individuella behov. Resultatet visar även att eleverna som befann sig i klassrummet underobservationstillfällena fick ordet minst en gång. Eleverna fick under lektionens gång lyssna och reflektera över varandras svar genom de olika livlinor som de kunde ta till hjälp. Lärarna kompletterar glasspinne-strategin med andra strategier, t ex handuppräckning, för att de ser användandet av glasspinnar/lappar som en hjälp till att få elever delaktiga. Eleverna tränar sig i deliberativ demokrati genom att uttrycka åsikter, tankar och argument samtidigt som de får lyssna till klasskompisarnas svar. Genom att undervisa eleverna i demokratiska arbetssätt förbereder man eleverna för att bli aktivt deltagande samhällsmedborgare.

<p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.</p>

No description available.

<p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats</p><p>Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler</p><p>Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay</p><p>Handledare: Mats Ekström</p><p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället?</p><p>Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys.</p><p>Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>