The aim of this study is to examine some teachers and assistants’ perception of conditions for students’ democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students’ opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews. A total of four interviews are included: two with teachers and two with assistants. The study has Shier’s (2001) model of participation as a theoretical basis. The study shows that teachers and assistant’s perception of participation can be divided into three areas. One is the point of view of making the students’ voices heard. The second is the idea that the students are given the opportunity to make choices, and finally participation perceives as the right to be part of a context. The results also show that teachers and assistants perception of the student’s opportunity to participation in education extends to the opportunity to make choices in every-day-school-life and not to actively participate in their own learning process. Finally, the results show that teachers and assistant’s perception of students’ opportunities to participate in democratic processes are limited within the training school. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och assistenters uppfattning om förutsättningarna för elevers demokratiska delaktighet på grundsärskolan inriktning träningsskola. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har tre frågeställningar valts. För det första, hur uppfattar lärare och assistenter begreppet delaktighet? För det andra, hur uppfattar lärare och assistenter elevers förutsättningar för delaktighet i undervisningen? Och slutligen, hur uppfattar lärare och assistenter elevers möjlighet till delaktighet i skolans demokratiska verksamheter? Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Två stycken med lärare och två stycken med assistenter, totalt fyra intervjuer ingår. Studien har Shiers (2001) delaktighetsmodell som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar på att lärares och assistenters uppfattningar om delaktighet delas in i tre områden. Det första är uppfattningen om att göra elevens röst hörd. Det andra är uppfattningen om att eleven får möjlighet att göra val och slutligen uppfattas delaktighet som rätten att vara en del i ett sammanhang. Resultaten visar också att lärares och assistenters uppfattning om elevens möjlighet till delaktighet i undervisningen sträcker sig till val i skolvardagen och inte till att aktivt delta i sin egen kunskapsprocess. Slutligen visar resultaten att lärares och assistenters uppfattning om elevers möjlighet att delta i demokratiska processer är begränsad inom träningsskolans praktik.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet. I studiens resultat har elevernas uppfattningar identifierats som olika grader av delaktighet samt satts i relation till fritidshemmets demokratiska uppdrag. Resultatet visar på en relativt låg grad av delaktighet samt att faktorer, så som kontinuitet, begriplighet och återkoppling till viss del saknas för att möjliggöra elevers inflytande. Eleverna behöver kontinuerliga situationer där de vet att får komma till tals samt återkoppling och information för att skapa en förståelse för de beslut som tas och varför. Ett medvetet förhållningssätt från fritidspedagogerna är nödvändigt för att ett demokratiskt arbete ska vara en del av fritidshemmets verksamhet. Strategier och verktyg med syfte att utveckla elevernas demokratiska kompetenser behövs för att ge eleverna goda förutsättningar att fostras till demokratiska medborgare.

No description available.

No description available.

Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur matematiklärare på mellanstadiet uppfattar begreppet inkludering jämfört med hur begreppet definieras i forskningen och av Skolverket, samt hur lärarna arbetar för att skapa en inkluderande matematikundervisning. För att göra detta har jag inledningsvis försökt definiera begreppet inkludering med hjälp av litteratur och forskningspublikationer. Fortsättningsvis har jag intervjuat tre lärare och en speciallärare om deras uppfattning av begreppet inkludering och om vad de använder för metoder och strategier i undervisningen för att skapa inkludering. Det visar sig att lärarnas uppfattning av begreppet ligger relativt nära de ur forskningen tagna definitionerna. Det visar sig också att lärarna har flertalet metoder och strategier de använder för att skapa inkludering, vilka går att placera in i de olika aspekterna av inkludering som framkommer i litteraturgenomgången. Alla de intervjuade lärarna anser att det är av vikt att inkludera alla elever och arbetar tämligen lika för att uppnå det. Dock upplever de att det många gånger är svårt och tidskrävande att få till en meningsfull inkludering.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan barnens utsagor tas tillvara och användas i syfte att utveckla förskolans utbildning i demokratisk anda.

<p>Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.</p>

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.