Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser. Majoriteten av socionomstudenterna ansåg att våldet hade med patriarkala attityder att göra och ansåg i stor utsträckning att en kvinna omedelbart ska anmäla om hon blivit utsatt för våld. De stödinsatser som studenterna ansåg var mest centrala i arbetet med våldsutsatta kvinnor var socialtjänst och kvinnojour. I undersökningen framkom även att studenterna tyckte att utbildningen hade haft en inverkan på deras kunskaper i ämnet mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

Syftet med den här studien var att klargöra och medvetandegöra svårigheter och möjligheter för elever där ett begränsat arbetsminne ansågs vara en av svårigheterna. Detta med matematikämnet i fokus. Frågeställningarna som låg till grund för arbete var: Vilka olika svårigheter i matematik ses hos elever där ett begränsat arbetsminne anses vara orsaken? Vilka stödinsatser görs för elever med begränsat arbetsminne? Hur ser specialpedagoger, speciallärare och psykologer i studien på arbetsminnesträning? Nio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, en skolpsykolog och en neuropsykolog har genomförts. I resultatet framstod svårigheter med användning av strategier, problemlösning och automatisering av tabeller, men även generella svårigheter som koncentrationssvårigheter och att följa instruktioner. Både svårigheter och stödinsatser hade individuella skillnader. Stödinsatser skedde till största del på individnivå, med enskild undervisning med extra färdighetsträning och användande av konkret material. I de flesta skolorna skedde ingen medveten arbetsminnesträning. Arbetsminnesträning i datoriserad form och effekten av den upplevdes till stor del negativ av informanterna medan en metakognitiv coachning av lärare ansågs kunna fungera som en god arbetsminnesträning för dessa elever.

Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra. Stödet bör sättas in i ett tidigt skede och vara långvarigt för att få bästa effekt för barnets del, då stödet kan verka proaktivt. Stort stöd från det sociala nätverket runtom föräldrar och barn kan vara avgörande för att barnet ska kunna få en bra uppväxt i sin biologiska familj. Aktuell forskning analyserades utifrån utvecklingsekologi, empowerment och företrädarskapsteori. Det som framkom i denna studie ligger i linje med tidigare forskning. / The aim was to study selected research literature to investigate what type of social support to parents with intellectual disabilities and their children that works well. Further studied whether the social support was compatible with social services investigation system that focuses on the child´s needs. The study focused on three themes: the child’s needs, parent skills and factors in the family and environment. The method used was a literature overview that was interpreted using the hermeneutical circle. The results show that supporting the parent supports the child which is agreeable with the system focusing on the child´s needs. Support based on empowerment and advocacy is effective. Support should be given from an early stage and proceed for a long time for best outcome for the child because the support works proactive. Support from the social network around the parent and child can be crucial for the child’s chance to grow up satisfying in its biological family. The results of the study were analyzed with the development of ecological theory and empowerment and advocacy theory. The result is consistent with previous research. / Intellektual disability, parent skills, social support

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser och erfarenheter samt uttryck för adekvata stödåtgärder identifierades. Resultat: Upplevelser utav sociala misslyckanden och isolering till följd av begränsande och utmärkande udda drag, en begränsande omgivning samt en oförmåga att förstå social kontext präglar tillvaron för många med Aspergers syndrom. Stöd kan utgöras av korrekt diagnosticering, individuell anpassning i många av livets kontexter och gruppdeltagande. Det kan leda till möjligheter att få en större självkännedom, att kunna ta del av mänsklig samvaro och ta del av samhället i stort. Slutsats:  Människor med Aspergers syndrom lever i en tillvaro som präglas utav oförmåga att förstå sig själv, andra och sociala sammanhang men med egna starka resurser. Det är inte självklart att adekvat stöd erhålls ens från psykiatrin. Viktigt är dock, såväl för dessa människor som för alla andra, att få känna samhörighet och vara en del i ett socialt sammanhang vilket stärker känslan av hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs att stödpersoner möter den unika människan där hon är.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar av olika stödinsatser så som extra anpassningar och särskilt stöd ur ett inkluderingsperspektiv.
För att kunna besvara syftet genomfördes tre fokusgruppssamtal med uppföljande intervjuer på tre olika högstadieskolor i en kommun i mellansverige. Analysen av resultatet gjordes sedan fenomenografiskt vilket innebär att jag lade märke till tendenser och mönster i samtalen som jag sedan kategoriserade under teman som kunde kopplas ihop med mina frågeställningar. De olika specialpedagogiska perspektiven som avgör synen på eleven ligger som bakgrund till mitt studieobjekt. Hur arbetar lärarna med olika stödinsatser och vad har detta för betydelse för hur man ser på en elev i behov av särskilt stöd? Sommaren 2014 kom Skolverket ut med nya riktlinjer för hur man bör arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. Jag anser det intressant att utforska hur lärarna uppfattar arbetet med stödinsatserna med hänsyn till de nya riktlinjerna. Inkludering och elever i behov av särskilt stöd är ett komplext område. Det råder olika uppfattningar om hur detta område ska angripas. Min studie visar att olika perspektiv står i motsättning till varandra. Det råder även tvivel bland lärarna om hur man ska arbeta med de olika stödinsatserna, även om Skolverket har kommit med nya riktlinjer för att underlätta arbetet. Lärarna i studien känner sig även ifrågasatta av Skolverket då de anser att de redan under en längre tid arbetat så som riktlinjerna föreskriver. En av studiens slutsatser är att mycket arbete återstår innan glappet mellan Skolverkets visioner och skolans verklighet kan närma sig varandra, men ett förändringsarbete pågår.

Kvinnor som äktenskapsinvandrat till Sverige och utsätt för våld i parrelationen är sällan belyst i samhället, studien vill därmed synliggöra denna problematik. Studiens syfte är att undersöka och analysera hur man inom tre ideella verksamheter och tre kommunala verksamheter i norra Sverige kan arbeta för att hjälpa äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes i norra Sverige där personal från de sex verksamheterna deltog. I resultatet framkom att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen anses vara en särskilt utsatt grupp i samhället och kan behöva mer resurser. Det framkom i resultatet att arbetet med dessa kvinnor i stort sätt är lika för alla våldsutsatta kvinnor, våldsproblematiken och individuella behov styr arbetet. Vidare tyder resultatet från intervjustudien på att majoriteten av verksamheterna i norra Sverige anser att resurserna är långt ifrån tillräckliga i arbetet med alla våldsutsatta kvinnor. Däremot anser samtliga att de besitter goda kunskaper för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. En av våra slutsatser tyder på att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen tillhör en minoritetsgrupp och därmed är det svårt för dessa sex verksamheter i norra Sverige att fokusera på specifika hjälp- och stödinsatser för en speciell grupp.

Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ (2), kvantitativ (6) och mixad (2) ansats. Resultat: Effekter från tre typer av stödinsatser presenteras. Stödgrupper, syskonläger och individuella stödinsatser visar alla en signifikant minskning av ångestsymtom, PTSD, psykisk stress, depressiva symtom, rädsla och isolering. Stödinsatserna resulterade i ökad livskvalitet, självkänsla, självuppfattning och kunskap om sjukdomen. Syskonenen upplevde samhörighet med övriga grupp- och lägerdeltagare samt sin egen familj. Grupptillhörighet visade sig vara betydelsefull. Slutsats: Studien visar att stödinsatser har en positiv effekt på syskon till cancersjuka barn där ökad kunskap, sammanhållning och grupptillhörighet var bidragande faktorer. Resultatet speglar vikten av familjefokuserad omvårdnad. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i den familjecentrerade vården. Sjuksköterskor bör kunna identifiera syskon som mår dåligt och rekommendera dem till lämpliga stödsatser. / Background: People who are included in each other's life, have a great influence on one another. Every time a child is diagnosed with cancer the child's whole family is affected. Family relationships and everyday life becomes turbulent compared to the security the family usually offers and the healthy siblings often end up neglected. Because of this, these siblings face both somatic and psychological problems and may need support to get through everyday life. Aim: To describe the outcome of supporting interventions available for siblings of children with cancer. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative (2), quantitative (6) and mixed (2) approach. Results: The outcome of three types of support interventions is presented. Support groups, sibling camps and individual support actions all show a significant decrease in anxiety symptoms, PTSD, mental stress, depressive symptoms, fear and isolation. These supportive interventions resulted in increased quality of life, self-esteem, self-perception and knowledge about the disease. Siblings experienced connectedness with the other group and camp participants and also with their own family. Group membership showed to be meaningful. Conclusion: The study shows that support interventions have a positive effect on siblings of children with cancer where knowledge, cohesion and group belonging were contributing factors. The result reflects the importance of family-focused nursing. Clinical Implications: Nurses have an important role in family-centered care. The nurse should identify siblings who feel bad and consequently recommend suitable support interventions.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter. Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor. Där skola A samverkade mindre med föräldrar än vad skola B gjorde. Utifrån ett helhetsperspektiv på lärares uttryck av specialpedagogiska perspektiv visar resultat att endast en av åtta lärare ger uttryck för ett tydligt kategoriskt perspektiv, detta för att denne lärare ser elever med läs- och skrivsvårigheter med brister, till skillnad från de övriga lärarna som snarare ser eleven i svårigheter, vilket tyder på ett relationellt perspektiv. Däremot ger samtliga lärare uttryck för ett kompensatoriskt perspektiv där lärarna menar att de behöver kompensera elevers individuella svårigheter. I diskussionskapitlet för vi resonemang om hur våra resultat förhåller sig till tidigare forskning och avslutar med en konklusion samt förslag på fortsatt forskning.

Ungefär 10 % av eleverna lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik. Av den anledningen är det intressant att fördjupa kunskapen om hinder, möjligheter och åtgärder i matematikundervisningen. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om matematiklärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser i arbetet med att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd en tillrättalagd undervisningssituation. I studien har en kvalitativ metodansats använts och fyra matematiklärare och tre speciallärare intervjuats. Materialet har sedan analyserats med tematisk analys. Analys har också gjorts utifrån den didaktiska triangeln och de två specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att hinder och stöd kan ses ur både det kategoriska och det relationella perspektivet. Möjligheter i undervisningen är utifrån studiens resultat att lärare låter elever, i par och i helklass, diskutera matematik och ett positivt klassrumsklimat ses som en förutsättning för diskussioner. Slutsatser som dras är utifrån den här studiens resultat att elevers självförtroende i ämnet matematik och tempot i undervisningen är två riskfaktorer speciallärare bör vara uppmärksamma på. I undervisningen är arbetet med missuppfattningar av matematiskt innehåll ett område som kan utvecklas för att bidra till att lärare arbetar förebyggande i undervisningen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur minnestester används vid kartläggningar i en mindre svensk kommun. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka olika minnestester används i den aktuella kommunen? Vilket syfte framkom till varför just dessa tester används? Hur kan bristande eller begränsat arbetsminne synliggöras och assisteras i den aktuella kommunen, utifrån empiriinsamling och relevant forskning? Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer av speciallärare, specialpedagoger och skolpsykolog om minnestest i samband med kartläggningar och efterföljande stödinsatser. Genom gemensamma reflektioner, analyser och utvärderingar diskuterades kategorierna syfte, forskningsbakgrund, normering, elevurval, innehåll, typ av uppgifter, mängd samt efterföljande stödinsatser. I resultatet framkom att flera olika test används med olika inriktningar i olika kartläggningar och att minnestesterna bara är en liten del av dessa. Inriktningarna var mot språk-, läs-, skriv- och räknesvårigheter samt mot vidare NPF eller begåvningsutredningar. Samtliga test och stödinsatser är till för att reducera svårigheter. Arbetsminnet har betydande påverkan på matematikutvecklingen och är en stark prediktor för matematiksvårigheter. Anpassningar och stödinsatser måste vara elevspecifika och utifrån den kontext eleven befinner sig i. Slutresultatet av studien har lett till en kommungemensam praktiknära modell för hur elevhälsan kan arbeta med arbetsminnestest, testresultat, stödinsatser, anpassningar, strategier och kompensatoriska hjälpmedel.