• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 153
  • 1
  • Tagged with
  • 154
  • 47
  • 46
  • 40
  • 39
  • 39
  • 29
  • 29
  • 26
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Det krävs mer än mediciner : Betydelsen av samverkan och stödjande insatser kring personer som deltar i substitutionsbehandling för sitt opiatberoende

Abrahamsson, Lena, Lindberg, Jennie January 2018 (has links)
Substitutionsbehandling är en vårdform som rekommenderas av Socialstyrelsen för personer med ett långvarigt opiatberoende. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kring klienterna fungerade, samt vilka stödinsatser som kunde bli aktuella utifrån klinternas behov. Då substitutionsbehandling anses vara kontroversiellt, fanns även ett intresse av att undersöka de professionellas upplevelser av vårdformen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma (n=8) som i sina olika yrkesroller hade kontakt med klienterna. Resultatet analyserades utifrån systemteori, stämplingsteori och empowerment. Studiens huvudresultat visade att det förekom mycket samverkan kring klienterna och att det fanns flera stödinsatser tillgängliga för den enskilde. Inställningen till substitutionsbehandling var till övervägande del positiv och de främsta argumenten för vårdformen uppgavs vara de personliga vinsterna för klienterna. Slutsatsen är att det krävs mer än mediciner för att upprätthålla drogfrihet och klienternas sociala nätverk kan vara avgörande för en lyckad behandlingsprocess. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap om substitutionsbehandling.
32

Behövs det stöd på fritidshemmet? : - En studie om arbetet mot elever i behov av särskilt stöd på fritidshem

Lindberg, Mona, Vinther Nielsen, Lina January 2018 (has links)
En god och trygg miljö för lärande och utveckling för eleverna är enligt Skolverket (2011) en förutsättningför att eleverna ska ges möjlighet att uppnå de uppsatta kunskapskraven och utbildningens mål i skolansverksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur fritidslärarna anser att degemensamt med klasslärarna och andra pedagoger arbetar med att stötta elever i behov av särskilt stödunder fritidshemstiden. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjueroch intervjuerna anpassades utifrån hur de utvecklade sig. Tidigare forskning påvisade hur utvecklingengått framåt och hur fritidshemmet integrerats i skolan och för att gemensamt arbeta mot samma läroplan ochde uppsatta målen för verksamheterna. I resultatet framkom det att för att kunna skapa en helhetssyn övereleverna och för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, så krävs det ett bra samarbete mellanklasslärare och fritidslärare. Med denna studie vill vi bidra med några olika förutsättningar för arbetet medelever i behov av särskilt stöd. Som i sin tur skulle kunna leda till att fritidslärarna får en möjlighet attutforma en lärorik, utvecklande och trygg fritidsverksamhet för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>
33

Specialstöd för elever med särskilda behov

Pourheidari, Mahak, Valatabar, Minoush January 2018 (has links)
No description available.
34

Lärares upplevelser av arbetet med stödinsatser

Carlsson, Malin, Wallroth Nordlander, Rebecka January 2018 (has links)
Denna fallstudie syftar till att undersöka arbetet med stödinsatser på en grundskolan utifrån ett lärarperspektiv. Med hjälp av en kvalitativ metodansats bestående av intervjuer samlades empirisk data in för att svara på frågeställningarna: 1. Hur går arbetet med stödinsatser till på skolan?, 2. Vad upplever lärarna fungerar bra respektive dåligt med arbetet med stödinsatserna?, 3. Hur upplever lärarna att arbetet med stödinsatser skulle kunna förbättras? samt 4. Hur tycker lärarna att arbetet med stödinsatser svarar mot Skolverkets allmänna råd?. Totalt intervjuades fem lärare från en grundskola i Sollentuna kommun. I studiens bakgrundskapitel redogörs det för lagar, styrdokument och riktlinjer som har inflytande över arbetet med stödinsatser. Där lyfts även Skolverkets allmänna råd som vi utgår från i den fjärde frågeställningen. Fortsatt presenteras tidigare forskning om fältets många olika komponenter samt lärares tidigare upplevelser av arbetet med stödinsatser. De teoretiska utgångspunkter för denna studie är verksamhetsteori, Yrjö Engeströms verksamhetssystem samt Etienne Wengers praktikgemenskaper (”communities of practice”). De två sistnämnda användes för att analysera den empiriska datan. Studiens resultat visar att såväl lärares individuella insatser som det kollegiala samarbetet mellan lärare på skolan fungerar bra. Respondenterna upplever dock att det är svårt att bedriva ett ordentligt arbete med stödinsatser då samarbetet med andra enheter på skolan är bristfälligt. De menar vidare att det saknas resurser och förutsättningar för arbetet. Skolverkets allmänna råd är något som få lärare i denna studie har kunskap om, och dessutom menar de att råden är onödiga. Resultatet är till stor del i linje med studiens tidigare forskning, och uppsatsen avslutas med en reflektion kring detta samt förslag på vidare forskning.
35

Extra anpassningar: Hur svårt kan det vara? : Några lärares syn på arbetet med extra anpassningar

Ingvarsdotter, Nina, Hedin, Jenny January 2018 (has links)
Extra anpassningar är en stödinsats för elever som har funnits sedan 2014. Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport vittnar om att implementeringen av extra anpassningar inte alltid har lyckats väl och att elever inte alltid får det stöd de behöver och har rätt till. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera några grundskollärares uppfattningar om och arbete med extra anpassningar. Syftet var också att identifiera dilemman och utmaningar som de mötte i sitt arbete med att implementera extra anpassningar. Specialpedagogens roll i lärarnas arbete med extra anpassningar togs i beaktande. Nilholms dilemmaperspektiv och Ahlbergs fyra förklaringsmodeller om varför skolproblem uppstår användes som teoretiska utgångspunkter. Studien hade en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade intervjuer med tolv lärare genomfördes. Studiens data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom att lärarna ofta utgick från ett individinriktat perspektiv när de talade om extra anpassningar. I praktiken verkade det dock vara motsatt då lärarna utgick mer från ett relationellt perspektiv på skolproblem i planering och genomförande av extra anpassningar. Resultatet visade också att lärarna stötte på hinder, utmaningar och dilemman i sitt arbete med extra anpassningar. Hur lärarna än hanterade de dilemman de stötte på blev det aldrig riktigt bra. Dessutom upplevde de att de inte fick tillräckligt med stöd i form av handledning, samarbete, tips och idéer vad gäller extra anpassningar från specialpedagoger. En implikation var att skolans olika professioner behöver samarbeta med varandra för att kunna implementera bra extra anpassningar.
36

Det inspekterade stödet : En studie om Skolinspektionens tillsyn av gymnasieskolors arbete med stödinsatser under åren 2014–2016 / The inspected support : A study of the School Inspectorate's supervision of upper secondary school's work with support efforts in 2014-2016

Södergren, Andrea, Sjöman, Fredrik January 2017 (has links)
Denna studie har haft som syfte att undersöka Skolinspektionens regelbundna tillsyn, anmälningsärenden samt beslut om vitesförelägganden under åren 2014-2016. Undersökningsområdet har varit gymnasieskolans stödinsatser samt vilka lagändringar som sker under 2014 och vilka insatser från Skolverket inom området som sätts in och huruvida dessa påverkat utfallet av anmälningar och brister vid Skolinspektionens granskning de undersökta åren. Bakgrunden till studien var att det framkom, innan 2014, en bild ifrån såväl propositioner, Skolinspektionens granskningsrapporter och anmälningsärenden, att det fanns brister i gymnasieskolors arbete med stödinsatser. Denna studie syftar till att titta på om de ändringar som sker i skollagen ger en förändrad bild än tidigare år i Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt anmälningsärenden efter 2014 till 2016. Studiens metod har varit en kvalitativ dokumentstudie där genom kvalitativ textanalys och induktiv ansats förklaringar sökts kring lagändringarnas påverkan vid gymnasieskolan de undersökta åren. Urvalet av empiriskt material har i studien varit strategiskt urval där dokument från Skolinspektionen, Skolverket samt staten (bland annat regeringsbeslut, rapporter etc.) har analyserats och valts ut. För att kunna analysera våra resultat har vi i denna studie använt oss av Gadlers (2011) analysmodell kopplat till realiserings- och formuleringsarenan och vi har även haft en hermeneutisk utgångspunkt.   I studiens resultat framgår det en ökning i andelen allvarliga brister i arbetet med stödinsatser under den undersökta perioden utifrån beslut om vitesförelägganden, samt anmälningsärenden, trots att stödmaterial och andra resurser från Skolverket, sattes in vid den undersökta perioden. Samtidig framgår det en minskning i brister gällande gymnasieskolors arbete med stödinsatser vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn från 2014 till 2016. Vidare är skyndsam utredning den mest vanligt förekommande bristen i såväl regelbunden tillsyn och beslut om vite under 2014-2016. Anledningen till denna bild kan ha göra med att det som sker inom formuleringsarenan har svårigheter att implementeras inom realiseringsarenan hos enskilda gymnasieskolor. Detta kan bero på flera faktorer såsom ekonomiska förutsättningar och politiska beslut. Likväl kan implementeringen av förändrade stödinsatser vid gymnasieskolan gjort det svårt för enskilda skolor på lokal nivå att tolka vad som avses med lagändringen beträffande exempelvis extra anpassningar.
37

Lärares uppfattningar om stödinsatser och den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter

Morelius, Camilla, Persson, Anna January 2017 (has links)
Stödinsatser och den fysiska lärmiljöns utformning är viktiga för elever med koncentrationssvårigheter i skolan. Dessa kan underlätta koncentration och inlärning. Syftet med den här studien var att ta reda på några lärares uppfattningar om välfungerande stödinsatser. Ett särskilt fokus riktades mot den fysiska lärmiljöns utformning. Uppfattningarna samlades in genom fokusgruppsamtal på tre grundskolor. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. En slutsats var att lärare beskrev att de erbjuder en mängd olika stödinsatser för att främja delaktighet och lärande hos elever med koncentrationssvårigheter. Några exempel som gavs var en genomtänkt fast placering och bildstöd. En annan slutsats var att lärarna menade att den fysiska lärmiljön bör vara organiserad och strukturerad för att vara välfungerande för elever med koncentrationssvårigheter. Ytterligare en slutsats var att stödinsatserna och undervisningen bör utformas utifrån varje elevs specifika behov eftersom elever som har svårighet med sin koncentration är olika.
38

Särbegåvade elever i gymnasieskolan : En kvalitativ studie om elevhälsans erfarenheter kring arbetet med särbegåvade elever / Gifted pupils in upper secondary school : A qualitative studie on the experiences of Student Health Care Teams.

Skenteri Ekstrand, Fotini, Fransson, Joakim January 2017 (has links)
Studien fokuserar på de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan. Studiens syfte är  att undersöka hur elevhälsans arbete med stödinsatser ser ut för särbegåvade elever inom gymnasieskolan. För att uppnå syftet med studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som ingår i fyra gymnasieskolors elevhälsoteam i södra Sverige. Studien har analyserats utifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Antonovskys teori om ett salutogent förhållningsätt.   Resultatet visar på att det finns brister i arbetet med de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan,  en förklaring kan vara okunskap kring  elevgruppen. Elevhälsan lyfter fram behovet av kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser samt goda rutiner inom både gymnasie- samt grundskolan.
39

"Man kan inte ge en fisk och en ekorre samma uppdrag" : En kvalitativ intervjustudie om lärares upplevelser i arbetet med elever i behov av stödinsatser.

Davies, Amelia, Jansson, Fanny January 2020 (has links)
No description available.
40

Specialpedagogiskt stöd i matematik : Organisatoriska förutsättningar och hinder

Utter, Malin, Vilmander, Anders January 2022 (has links)
Skolan brister i att erbjuda elever en tillgänglig undervisning då var tionde elev lämnar grundskolan utan betyg i matematik. Andelen elever i behov av särskilt stöd är relativt konstant vilket visar på att det fortfarande finns ett stort antal elever som behöver en tillrättalagd och anpassad undervisning. Därmed kvarstår skolors utmaning med att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilket specialpedagogiskt stöd matematiklärare i årskurs 7–9 upplever att de behöver för att organisera stödinsatser för elever i behov av stöd i matematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där tidigare kollegor och rektorer har kontaktats som första led. Resultatet visar att lärarna i studien uttrycker behov av stöd från speciallärare och en önskan om att erbjuda flexibelt stöd för elever i behov av det. Vidare har organisatoriska utmaningar belysts, så som tidsbrist och frustration över att inte räcka till och en önskan om utökat samarbete mellan både ämneslärare, speciallärare och elevhälsoteam. Denna studie visar på lärares utmaning med att räcka till och erbjuda en undervisning tillgänglig för alla elever. Samundervisning kan vara en metod som underlättar arbetet mot en inkluderande undervisning. I strävan efter inkluderande undervisning kan speciallärarens kompetens nyttjas för att driva samarbete mellan professioner och skolledare bör försöka frigöra tid till samarbete och samundervisning för att skolan ska kunna erbjuda flexibla stödinsatser.

Page generated in 0.3828 seconds