SammanfattningMalmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades. Observationerna gjordes i elevgrupper där pedagogerna var verksamma. Resultatet visade att skolorna använde sig av en variation av arbetssätt genom arbete med flera metoder parallellt, att variera arbetssätten över tid och genom att eleverna fick hjälp både i och utanför klassrummen. Den mångfald som präglade skolverksamheten fanns grundlagd i pedagogernas inbördes samsyn och i deras arbete med och syn på eleverna. Mångfalden innebar att det blev ett mjukare klimat på skolorna och att eleverna lärde sig att möta och hantera olikhet.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie har en fenomenografisk ansats där vi avser att beskriva hur lärare och speciallärare uppfattar de centrala begreppen i Läsa, skriva, räkna garantin samt deras uppfattningar kring hur implementeringen genomförts. Samarbetet mellan lärare och speciallärare vid särskild bedömning av resultaten av de nationella proven i svenska i årskurs 3 har studerats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra speciallärare på fyra skolor. För att förstå skolornas arbete med implementering tar studien stöd i Ball et al´s (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk har till syfte att synliggöra vad som krävs för att förverkliga implementering av policy. Vi har även använt oss av en kommunikationsteori (Fiske, 1997) för att studera vad som krävs för att muntlig och skriftlig kommunikation ska få ett bra utfall. Det blev synligt att det råder en otydlighet i vad som förväntas av lärare och speciallärare i verkställandet av garantin. Lärarna och speciallärarna som deltog i denna studie har alla erfarenhet av att ha deltagit i genomförande av de nationella proven i årskurs 3. Detta för att säkerställa att de hade erfarenhet av att hantera minst en del av garantin. Denna studie visar att implementeringen i dessa skolor inte fullt lyckats, dels råder det osäkerhet kring garantins innehåll dels att centrala begrepp inte är befästa. Det blir även synligt att den del i Läsa, skriva, räkna – garantin som handlar om särskild bedömning och samråd där specialpedagogisk kompetens är en central del, inte fått fäste i skolorna som det var tänkt.

Sammanfattning/Abstract Bovin, Emma och Möller, Marta (2023). ”Skola är något vi gör tillsammans”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag De förväntade kunskaper vår studie bidrar med är fördjupad förståelse för hur arbetet med stödinsatser bedrivs på några gymnasieskolor, och hur arbetet med stödinsatser kan påverka elevers möjligheter att uppnå en gymnasieexamen. Utöver det bidrar studien med specialpedagogers reflektioner kring vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i samverkan mellan specialpedagoger och undervisande lärare på gymnasiet. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka hur specialpedagoger på gymnasiet uppfattar organisatoriska faktorer och samverkansmöjligheter mellan specialpedagogen och undervisande lärare när det gäller stödinsatser för måluppfyllelse. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar: Vilka stödinsatser beskrivs som vanligt förekommande i syfte att stödja eleverna att nå målen och hur motiveras de? Vad beskriver specialpedagogerna som viktiga förutsättningar vid samverkansmöjligheter mellan specialpedagogen och undervisande lärare när det gäller arbetet med stödinsatser? Teori Studiens teoretiska referensram grundar sig i systemteori och organisationsperspektiv, samt de specialpedagogiska perspektiven: kategoriskt, punktuellt och relationellt perspektiv. Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Sex specialpedagoger intervjuades och deras svar utgör empirin., För att bearbeta intervjumaterialet användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.  Resultat Resultatet visar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar både hur arbetet med stödinsatser på gymnasiet ser ut och vilka förutsättningar specialpedagoger beskriver som viktiga när det kommer till samverkan mellan specialpedagoger och undervisande lärare.   Specialpedagogerna beskriver olika typer av stödinsatser, och det verkar finnas en tendens till att olika typer av extra anpassningar eller särskilt stöd utgår från ett individperspektiv hos elever som syftar till att elever ska nå kunskapsmålen. Studiens resultat synliggör även reflektioner kring hur rektor och organisationen fungerar för att skapa förutsättningar för det specialpedagogiska arbetet. Slutligen framgår det av resultatet att specialpedagogerna har höga förväntningar på god samverkan med de undervisande lärarna. De ser betydelsen av att samarbetet fungerar för att det specialpedagogiska arbetet ska gå framåt. Förutsättningar som efterfrågas är ömsesidig förståelse, ökad delaktighet, ödmjukhet och transparens. Det krävs att både specialpedagogen och de undervisande lärarna deltar i dessa processer för att samverkan ska fungera på ett sätt som gynnar elevers möjligheter att få sina behov mötta. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är att det fortfarande finns en hel del kvar att göra när det gäller exempelvis specialpedagogens uppdrag och samverkansmöjligheter mellan undervisande lärare och specialpedagoger. I studie framkommer det även att arbetet med att tidigt uppmärksamma stödbehov också har sina brister.

Bakgrund: Sorgeprocessen är ofta mer komplicerad hos efterlevande som förlorat en anhörig genom suicid jämfört med andra dödsorsaker. Hälso- och sjukvården har en viktig funktion i att stödja närstående efter suicid men stödet som erbjuds idag upplevs bristfälligt. En sörjande människa har ett stort behov av omtanke och sjuksköterskan kan stödja genom att bekräfta saknaden och medverka till att individen återvinner meningsfullhet igen. Syfte: Att beskriva efterlevandes erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvården efter en anhörigs suicid. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Tio deltagare intervjuades med hjälp av semi-strukturerade frågor. Den inhämtade datan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier “Bristfälliga insatser och konsekvenser på den egna hälsan” och “Behov av förbättrade insatser och ökad tillgänglighet” med fyra subkategorier vardera. Slutsats: Det framkommer behov av samlade riktlinjer och arbetssätt för hur hälso- och sjukvården ska arbeta för att stärka efterlevandestödet eftersom rutinerna i dagsläget är otillräckliga. Hälso- och sjukvården behöver axla ett större ansvar för efterlevandestödet genom att utveckla uppsökande arbetssätt som innebär att initiera den första kontakten och att aktivt erbjuda stödinsatser och uppföljning över tid. Det finns behov av ökad kompetens och erfarenhet kring efterlevandestöd efter suicid inom primärvården som i hög utsträckning möter efterlevande.

Sammanfattning/Abstract Ericson, Louise (2024). Det kooperativa lärandets möjligheter och utmaningar för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om hur kooperativt lärande utifrån betydelsefulla och utmanande aspekter påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att delta i undervisningen. Genom detta kan förståelse ges för hur en tillgänglig lärmiljö kan utformas.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare och elever upplever som betydelsefullt samt utmanade i relation till kooperativt lärande i undervisningen för elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor:   Vad upplever lärarna och eleverna som betydelsefulla aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vad upplever lärarna och eleverna som utmanande aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vilka stödjande insatser beskriver lärarna och eleverna som betydelsefulla och kompletterande av KL för elever i behov av stöd?   Teori Studien har analyserats utifrån sociokulturell teori som kompletterats med det specialpedagogiska perspektivet, KoRP. Studien utgår även från forskning som är inriktad på språkstörning och kooperativt lärande där både betydelsefulla och utmanande aspekter belyses.   Metod Examensarbetet bygger på en empirisk studie där en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Empirin i studien grundar sig på sex lärares och sex elevers utsagor. Empiriinsamlingen från intervjuerna har analyserats och bearbetats utifrån teoretiska begrepp och tidigare forskning. Resultat Resultatet visar att det finns olika betydelsefulla och utmanande aspekter som påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att lära i kooperativa sammanhang. Lärare och elever anser att KL är en betydelsefull samarbetsform där man stöttar varandra i lärandet. KL:s stödstrukturer och grundprinciper beskrivs stödja elevernas utveckling såväl språkligt och kunskapsmässigt som socialt. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende lyfts fram som centralt i samarbetet. Dock framkommer att KL inte fullt ut kan stödja elever med språkstörning och att det finns behov av ytterligare stödjande insatser. Resultatet visar även att KL inte genomsyrar hela skoldagen exempelvis under raster och genom kamratstöd på lektionerna. Det framgår att skolors organisationsförmåga har en avgörande betydelse när det gäller att hålla utvecklingssatsningar och kollegiala diskussioner levande. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar och handledning samt vid riktade stödinsatser som rör elever med språkstörning. Organiserade diskussioner kring KL och språklig sårbarhet beskrivs föras parallellt, dock inte i relation till varandra. Pararbete är den arbetsform som både elever och lärare lyfter fram som mest betydelsefull där lärkamraten är ett viktigt stöd i lärandet. Vid gruppindelning visar sig en medvetenhet hos lärarna om hur de tar hänsyn till språkliga, kunskapsmässiga, sociala och emotionella aspekter. Trygghetsaspekten lyfts fram som central för ett välfungerande samarbete. Trots fördelarna gällande KL:s stödstrukturer framträder ett resultat om att elever med språkstörning även är i behov av mer stödjande insatser i form av explicit språkträning. Dessutom visar sig visuellt stöd, modellering, repetition, förberedelser och anpassad kommunikation stödja lärandet.   Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att skolorna för organiserade diskussioner kring KL och språkstörning men inte i relation till varandra. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar, handledning och explicit språkträning. Specialläraren har på så vis en betydelsefull roll att arbeta utifrån organisation-, grupp-, och individnivå för att stödja och främja lärandet för elever med språkstörning. Ett uppdrag som handlar om att sprida kunskap och öka förståelsen för språklig sårbarhet samt i samverkan utforma en språkligt tillgänglig kooperativ lärsituation, som ger förutsättningar att kunna kunskapa och vänskapa.

Sammanfattning: Törn, Marie (2024). "Finns det någon kändis med språkstörning?" En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter och upplevelser av anpassningar och stödinsatser i gymnasieskolan hos individer med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Studien förväntas bidra med kunskap om skolsituationen för elever med språkstörning i gymnasieskolan. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur individer med språkstörning erfar och upplever gymnasieskolans förmåga att anpassa utbildningen till deras olika förutsättningar. Frågeställningar: Vilka anpassningar och stödinsatser har informanterna erbjudits i gymnasieskolan? Vilka erfarenheter och upplevelser har informanterna av dessa anpassningar och stödinsatser? Teori: Utifrån syfte och frågeställningar har sociokulturellt perspektiv valts som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Som ett fördjupande perspektiv valdes kommunikativt relationellt perspektiv (KoRP). Metod: Metodansaten i denna studie är kvalitativ och inspirerad av hermeneutik. Semistrukturerade intervjuer har använts för empiriinsamlingen. Urvalet av informanter var målstyrt. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval har använts. Sex informanter intervjuades. Analysmetoden har varit tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna erbjudits olika anpassningar och stödinsatser. De vanligaste är mer tid och alternativa redovisningsformer. Andra erbjudna anpassningar och stödinsatser har varit alternativa lärverktyg och hjälpmedel av olika slag. Gemensamt för erbjudna anpassningar och stödinsatser är att skolorna förefaller ha erbjudit dessa utan någon egentlig systematik, förutom i en specialklass. Resultatet visar vidare på vikten av att elever blir bemötta med respekt och förståelse. Flera olika personalkategorier beskrivs som betydelsefulla. Resultatet visar även att kunskaper om språkstörning brister i gymnasieskolan och att det påverkar vilka anpassningar och stödinsatser som erbjudits. Specialpedagogiska implikationer: Studien visar bl.a. att kunskapen om språkstörning och lämpliga anpassningar och stödinsatser varit begränsad. Speciallärare med specialisering grav språkstörning spelar en viktig roll t.ex. gällande kunskapsspridning. Då en språkstörning påverkar flera olika aspekter av en individs liv är det viktigt att det tas ett helhetsgrepp på skolsituationen. Gymnasieskolan behöver säkerställa att elevers eventuella stödbehov kartläggs och utreds samt att åtgärder vidtas. Ett första steg är att se till att överlämningen mellan skolenheter fungerar i enlighet med lagstiftningen. Stödstrukturer behöver också omfatta såväl lärande som delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolor behöver vidare ta ett större ansvar för att elevers behov synliggörs och kommuniceras till berörda lärare. Även här kan specialläraren vara behjälplig. Elever bör inte lämnas ensamma med ansvaret att informera berörd skolpersonal om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser om de inte själva önskar det.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar. Resultatet presenteras i fem teman. Viktiga slutsatser är att informanterna ansåg att ADHD är ett svårfångat fenomen. Personer med ADHD anses kräva mycket tid, tolerans och tålamod av arbetsgivaren. Det ansågs finnas en lägsta gräns för hur mycket vinstdrivande verksamheter kan och bör anpassa sig efter de anställdas behov. Eko-nomiskt stöd ansågs vara nödvändigt för att kunna anpassa arbetsplatsen. Informanterna ansåg att det kan gagna arbetsgivaren och personen själv om personen berättar om sin diagnos. Sam-tidigt trodde informanterna att det kunde finnas svårigheter i att få ett jobb om en person be-rättar att denne har en diagnos innan denne är anställd. Genomgående för studien är att ar-betsgivarna anser att det är viktigt att se personen och inte diagnosen. Informanterna utgick mestadels från den medicinska modellen i studien och hade en tendens att kategorisera perso-ner med ADHD. / The purpose of this study is to analyze what kind of perceptions employers have regarding ADHD in the workplace. Semi-structured interviews were used as data-collection-method. The selection consist seven interviews with employers within the private sector. The study has been inspired by the phenomenographic approach. The medical and social model in relation to disability as well as social-categorizations is the analytical tools. The results are presented in five themes. Our study shows that employers thought that ADHD is a phenomenon which is difficult to define. According to the informants ADHD requires much time, tolerance and pa-tience. For the employers there seemed to be a limit regarding how much the workplace can adapt to the individual, and financial support was considered necessary to adapt the work-place. Employers felt that it is beneficial if the person with ADHD is open about his diagno-sis. However, they also thought it could be more difficult to get a job if the person talked about his diagnosis before he is employed. Throughout the study employers considered it to be important to see the person behind the diagnosis. The employers regarded mostly disabili-ties from the medical model and had a tendency to social-categorized people with ADHD.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser – som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter – jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer. Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete. Arbetet kommer till stor del att utgå från deras synvinkel eftersom deras arbete handlar om att tillgodose elevernas individuella svårigheter och anpassa utbildningssituationer för att dem ska kunna nå målen. Jag vill även lägga vikt på studievägledarens roll på grund av min kommande framtid som studievägledare och deras viktiga arbete inom skolan och som samarbetspartner med specialpedagogen.

Background: Miscarriage is a common phenomenon in our society. It is reported that approximately 17 % of all pregnant women in Sweden go through a miscarriage every year. For many women miscarriage is a tumultuous life event that often has a deep emotional impact. Miscarriage is a subject that often is prohibited to talk about in our western society. Consequently this means that nurses have an important role in the emotional support for these women. This can be a challenge in Sweden since the hospital stay for women who go through a miscarriage is very short and often limited to a day.Aim: This study aims to highlight women's reported experiences of miscarriage and their requested support.Methods: This study is based on twelve original scientific articles, of which ten had a qualitative approach, one had a quantitative approach and one had a mixed approach.Results: The study showed that the experience of miscarriage is individual. How women experience their miscarriage is largely linked to a woman's thoughts about her pregnancy. A miscarriage can evoke complex reactions if the woman starts to fantasize about her child and starts to identify herself as a mother. Many of the women complained about the lack of care that was given to them from the health care, which had a significant role in how they experienced the miscarriage. They requested more acknowledgements and more humanistic treatment and care, as well as follow-ups. The study also showed that women feel that relatives are a support factor to them during the miscarriage.Discussions: The results showed that there are flaws in the care of women who has experienced miscarriage, particularly that the women’s emotional needs are not met. Nurses who work in a gynecological unit require enhanced skills and preparedness in the health care of women undergoing miscarriage. / Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.