Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna. Studien har en kvalitativ ansats, där vi valt att utifrån teoretiskt förankrade tematiseringar analysera resultatet. I resultatet fann vi fem huvudteman: betydelsen av behandlaren; relationen, alliansen och kommunikationen; klienten; modeller och tekniker; samt tillgängligheten. Resultatet visade att dessa faktorer (temana) spelar en viktig roll i hur mammorna upplever insatserna. Deras inställning och motivation till insatsen samt behandlarens personlighet och kompetens är i själva verket avgörande för hur insatsen uppfattas och påverkar dess resultat. / Domestic violence is a growing community and public health problem. A large and vulnerable group among women exposed to domestic violence are the mothers. Despite the fact that several studies indicate that many of the women and mothers are satisfied with the support received, it appears that the violence has not always ceased at the conclusion of this effort and that a majority of the women are still to a great extent feeling psychologically unwell. The purpose of this study is to analyse on what grounds mothers exposed to domestic violence declare themselves to be satisfied or less satisfied with the support received by themselves and their children. Furthermore, this study purposes to discern which factors of change influence how the mothers perceive the support received. The study utilises a qualitative approach, where we have chosen to analyse the results according to theoretically based thematisations. We have discerned five main themes from our results: The importance of the caseworker, the relationship, the alliance, the communication, the client, models and techniques plus the availability. The results showed these factors (the themes) to play an important role in the way support was perceived by the mothers. In fact, their attitude towards and motivation regarding the support, as well as the personality and competence of the caseworker, determine how the support is perceived, and influence the outcome of the effort.

The aim of this thesis was to investigate the relation between different kinds ofremedial teaching models, not specifically addressed to pupils with physicaldisabilities, in the Swedish school context, and to describe and analyze theobjectives related to each model. Research focus was held on professionaldescriptions of school related problems and arguments for different kind of models,but also on objectives formulated in Swedish school policy. As theoretical toolswere used discourse analysis and interpretive policy analysis. The concept ofalienation as it appears throughout Foucault’s work was also used to understand howdifferent knowledge fields as education, special education, psychology and medicinedivide themselves from each other. The study was based on the reading of schoolfiles for 19 pupils and some central school policy documents. The result implies thatSwedish school is, and seems to always have been differentiated, though legaldocuments proclaim the opposite. Further the thesis shows that especially social andpsychological dimensions of special school support is excluded from officialeducational policy in contrast to more medical ones, which in turn implies thatcertain remedial teaching models virtually are made invisible.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om, och förståelse för, tidigare våldsutsatta kvinnors utsatthet och vilka upplevelser de har av stöd de erhållit i samband med att det sökt hjälp för våld i nära relation. Vi har kvalitativt intervjuat två tidigare våldsutsatta kvinnor och en handläggare inom biståndsenheten, som även arbetar inom kvinnojouren, samt gjort en kortare telefonintervju med ytterligare en utsatt kvinna. De teoretiska verktyg vi använt oss av i analysen av resultatet är uppbrottsprocessen och empowerment som hjälper oss förstå kvinnornas upplevelser i samband med att de bryter upp från relationen och söker stöd. Resultatet visar att kvinnorna i efterhand är nöjda med den hjälp och stöd de fått men tycker att kunskapen kring våld i nära relation bör belysas mycket mer, dels för att det skulle kunna hjälpa de utsatta att ta sig ur våldet tidigare och dels för att den våldsutövande parten också behöver hjälp.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur två klasslärare i årkurs 1–3 på två olika skolor samarbetar med specialpedagog/speciallärare i arbetet med elever som har lässvårigheter. Undersökningens syfte var att synliggöra det stöd klassläraren behöver för att tillämpa olika hjälpverktyg, förhållnings- och arbetssätt i sin ordinarie undervisning för att leda elever med lässvårigheter mot en god läsförmåga. För att samla in information till undersökningen valde vi att utföra kvalitativa intervjuer och undersöka läromaterial som informanterna använder i arbetet för att stödja elever med lässvårigheter. Dessa läromaterial använder informanterna i arbetet med elever som har lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärarna på båda skolorna har ett tätt samarbete med specialpedagogen/specialläraren i arbetet med elever som har lässvårigheter. Vidare visar det även att klasslärarna tillämpar stödinsatser i sin ordinarie undervisning för att stötta elevernas läsning utifrån deras olika behov och förutsättningar. Slutsatsen är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare är av stor betydelse då dessa stödinsatser bidrar till elevernas kunskapslärande och det skapar olika möjligheter och  anpassningar i klasslärarens undervisningsinnehåll för elever med lässvårigheter. De tillfrågade informanterna i denna undersökning anser att samarbetet skapar möjligheter för elever med lässvårigheter att utveckla en god läsförmåga och delaktighet i sitt lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd, hur särskilt stöd utformas och vilka stöd som utformas för att alla barn ska ges bästa möjlighet till utveckling samt vilken betydelse förskollärares kompetens och erfarenheter har i arbetet med särskilt stöd. Studien syftar även till att problematisera dessa aspekter i relation till inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett kompensatoriskt och ett kritiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Av resultatet framkommer att en övervägande del av förskollärarna beskriver barn i behov av stöd utifrån egenskaper och beteenden hos barnet medan de andra relaterar barns behov av stöd främst till omständigheter runt om barnet. Det framkommer även en bild av att det främst är pojkar som anses vara i behov av stöd. Resultatet visar att arbetssätt för att utforma särskilt stöd samt för att tillämpa särskilt stöd i utbildningen varierar mellan förskolor. Det framgår att förskollärarna har bred kunskap inom arbetet med särskilt stöd, men att de efterfrågar ytterligare utbildning inom området för att bättre kunna tillgodose barns behov. Resultatet visar även att det finns en strävan efter att skapa förutsättningar för inkludering genom de arbetssätt som förskollärarna beskriver, men att förskollärarnas syn på kriterier och utmaningar för en inkluderande förskola skiljer sig åt.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.