Alla elever ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande samt en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolform de undervisas. För elever med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning kan integrering i annan skolform bli aktuell. Studien syftade till att bidra med kunskap om integrerade elevers skolsituation i respektive skolforms lärmiljö genom frågeställningarna; vad är framgångsfaktorer men även hinder för de integrerade elevernas sociala utveckling och lärande och vilka stödinsatser behöver respektive skola erbjuda för elevernas välmående och utveckling? Vi ämnade även undersöka anledningar till integrering samt hur samverkan sker mellan grund- och grundsärskola. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts för ta reda på vilka åsikter och erfarenheter 12 rektorer, speciallärare och lärare verksamma i grund- och grundsärskolan har kring organisationen med integrerade elever. Resultatet har analyserats utifrån ett kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv samt det salutogena perspektivet/KASAM. Studiens litteraturgenomgång belyser komplexiteten med att undervisa elever i behov av särskilt stöd och ställer stora krav på lärmiljö och lärarkompetens. I resultatet framkommer att grundsärskolans organisation, lärmiljöer och kompetens ger goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Ambitionen hos lärare och rektorer i grundskolan är att tillämpa adekvata stödinsatser och tillgängliga lärmiljöer men det saknas organisatoriska förutsättningar. Slutsatser är att grundsärskolans pedagogik behöver implementeras i grundskolan genom samverkan och fler speciallärare behövs.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva hur lärarens roll påverkar elever med fallenhet samt vilka stödinsatser som kan sättas in för att bidra till utveckling hos dessa elever inom matematikämnet. Vetenskapliga artiklar har analyserats och granskats utifrån vald teori och forskningsfrågor för att få fram relevant forskning kring det aktuella ämnet. Resultatet visar att lärarens roll har en stor betydelse för utvecklingen hos elever med fallenhet. Läraren ska väcka elevernas nyfikenhet och intresse samt ge utmanande uppgifter för att skapa motivation och möta deras behov. Resultatet visar även att stödinsatser såsom differentiering, acceleration och berikning är dem som framstår som mest främjande för elever med fallenhet i matematik.

The purpose of this study is to investigate support measures that preschool teachers and special educators state that they could use, to include children with mild hearing impairment in preschool in a play pedagogical approach. To do this preschool teachers and special educators were provided with a case with questions which they gave answers to in written form. The aim of the study is achieved with the help of two research questions and a qualitative method where text analysis is chosen as the data collection method. In the analysis of the texts, a phenomenographic approach has been used. The answers the respondents gave have been problematized in the results discussion, where opportunities and challenges in the work with support measures to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach are analyzed as well.  The results of the study show that both special educators and preschool teachers believe that it is important with visual support measures and the type of pedagogical approach they use to include children with mild hearing loss in a play approach activities. The study's conclusion shows the importance of special educators and preschool teachers gaining the right skills to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach. They also describe that visual support is of great importance for children with mild hearing loss to feel included in the preschool's play approach activities. / Syftet med denna studie är att undersöka de stödinsatser som förskollärare och specialpedagoger uppger att de använder sig av för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i förskolan i ett lekpedagogiskt arbetssätt. I undersökningen får förskollärare samt specialpedagoger ta del av ett Case med tillhörande diskussionsfrågor och besvara dem i skriftlig form.  Studiens syfte besvaras med hjälp av två forskningsfrågor och en kvalitativ metod där textanalys är vald som datasamlingsmetod. I analysen av texterna har ett fenomenografiskt tillvägagångssätt används. De svar respondenterna återger problematiseras i resultatdiskussionen, där analyseras även möjligheter och utmaningar i arbetet med stödinsatser för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt.  I studiens resultat visar det att både specialpedagoger och förskollärare anser att det är viktigt med visuella stödinsatser och vilket förhållningssätt de har för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens slutsats visar vikten av att specialpedagoger och förskollärare får rätt kompetens för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. De beskriver även att visuellt stöd har en stor betydelse för att barn med lindrig hörselnedsättning ska känna sig inkluderade i förskolans verksamhet.

Bakgrund: Depression är ett globalt hälsoproblem med allvarliga konsekvenser. Stora livsförändringar som till exempel barnafödande innebär ofta stora påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Postpartumdepression (PPD) är ett sjukdomstillstånd som drabbar modern men även fadern och inte minst hela familjen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, niovetenskapliga artiklar användes för resultaten och kodades ner till teman och kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i tre teman och sexkategorier. Det första temat var fädernas upplevelser av stress. Fäderna upplevde stress genom att känna ansvar att bära upp hemmet ekonomiskt och av att inte få tillräckligt med sömn. Andra temat var fädernas upplevelser av otillräckligt stöd.Stödet från sjukvården visade stora brister, i form av otillräcklig information och avsaknad av stöd riktad till fäderna. Sista temat var påverkan i relationen. Fäderna upplevde i hög grad en bristfällig delaktighet vilket skapade utanförskap till både modern och barnet. Konklusion: PPD hos fäder är ett vanligt tillstånd med risker för allvarliga konsekvenser. Det saknas i stor utsträckning tillräckliga möjligheter att både upptäcka och behandla tillståndet. Om stödet är bristfälligt ökar risken för allvarliga konsekvenser som att barnens utveckling och relationen till partner försämras. / Background: Depression is a global health problem with serious consequences. Major life changes such as childbirth often involve great stress, which can lead to mental illness. Postpartum depression (PPD) is a disease that affects the mother but also the father and not least the whole family. Aim: The aim of this study was to describe men’s experiences when suffering of postpartum depression. Method: A general literature study with inductive approach including nine scientific articles were used for the results and coded down to themes and categories. Results: The results of the literature study were divided into three themes and six categories. The first theme was fathers' experiences of stress. The fathers experienced stress due to feelings of responsibility for the economy and due to lack of sleep. The second theme was fathers' experiences of insufficient support. The support given by the health caresystem was insufficient due to lack of information and support directed to the fathers.The last theme was impact in relationship. The fathers’ experiences include to a large extent a lack of participation which led to a sense of exclusion towards the mother and the child. Conclusion: Paternal PPD is a frequent condition with potential serious consequences. To a large extent there are lack of sufficient possibilities to detect and treat the condition. If the support is inadequate, the risk of serious consequences such as the children’s development and the relationship with the partner deteriorates.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

ADHD syns inte utanpå men känns desto mer inuti, och idag är det allt fler vuxna som diagnostiseras. Samtidigt har det främst bedrivits forskning om ADHD inom den medicinska forskningen, och det saknas samhällsvetenskaplig forskning om diagnosen. Mycket av den forskning som finns idag kring ADHD belyser olika behandlingsformer och vad som händer rent kroppsligt, men det saknas forskning som belyser upplevelsen att få en ADHD-diagnos. Syftet med vår studie är därför att få en djupare förståelse för hur det är att diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder, hur det är att leva med diagnosen samt vilket stöd individen upplever sig ha fått i samband med diagnostisering. För att besvara syfte och frågeställningar på ett optimalt sätt valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med fenomenologisk induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod valde vi att intervjua fyra individer som samtliga har fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en utformad intervjuguide. Kvalitativ konventionell innehållsanalys valdes som metod för att analysera det insamlade materialet på ett förutsättningslöst sätt.  Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde både positiva och negativa känslor i samband med att de fick sin diagnos. Resultatet visade även att samtliga respondenter blev erbjudna diverse hjälp- och stödinsatser i samband med diagnostisering, men att de även har fått erfara brister i vården som exempelvis väntetid och dåligt bemötande. Vidare visade resultatet att respondenterna upplever att ADHD-diagnosen hindrar deras funktionsförmågor på olika sätt, men att vardagen har förbättrats med hjälp av medicin och diverse strategier som de använder sig av. Slutligen visade även resultatet att samtliga respondenter upplever att det finns en stor okunskap kring ADHD i samhället samt att allmänheten har en synnerligen stereotyp och ensidig bild av hur en individ med ADHD är. Här ser vi ett behov av framtida forskning och föreslår studier kring arbetssätt och bemötande gentemot individer som har en ADHD-diagnos, vilket är av yttersta relevans för socialt arbete.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskoleklasslärares uppfattningar om arbetet med nationell kartläggning i förskoleklass, dess uppföljning och koppling till tidiga stödinsatser. Studien utgår från fem frågeställningar där fokus ligger på anpassningar i undervisningen, samarbete med specialpedagogisk kompetens och kartläggningens koppling till tidiga stödinsatser. Det är en kvalitativ studie som består av 13 intervjuer med urval från 8 av 14 skolor i en kommun. Informanternas uppfattningar tematiserades och kopplades till formativ och summativ bedömningssyn och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet och analysen redovisas i sex teman Förskoleklass – som förskola eller skola, Förskoleklassen – isolerad ö eller del av skolans verksamhet, Språkkunskaper avgörande i kartläggningen, Kartläggningen invävd i undervisningen eller något utöver, Påbörja insatser direkt eller ”vänta och se” samt Summativ och formativ bedömningssyn.     Studien visar att förskoleklasslärarnas förhållningssätt till undervisningen påverkar inställning och användning av kartläggningen och hur den kopplas till bedömning. De som praktiserar formativ bedömning utifrån en flexibel och lekfull undervisning och använder kartläggningen som arbetsredskap får en positiv inställning och ser kartläggningen som ett stöd i utvecklingen av undervisningen och för elevers fortsatta lärande. Resultatet av denna studie visar också att organisatoriska förutsättningar för kollegial samverkan och samarbete med elevhälsan och specialpedagogisk kompetens måste stärkas för att stötta lärarnas bedömningsarbete för rätt stöd i rätt tid.

Den vanligaste arenan där barn utsätts för trauman är inom familjens slutna inrättning och begås oftast av barnets omsorgspersoner. Utvecklingstrauma är ett nytt begrepp och forskningsfält som specifikt inbegriper barn som tidigt i livet utsätts för upprepade traumatiska påfrestningar i kombination med bristande regleringsstöd från sina omsorgspersoner. Än så länge finns det ingen diagnos som är sammankopplad till svåra missförhållanden i uppväxtmiljön vilket försvårar utvecklingstraumatiserade barns möjlighet till lämplig behandling idag. I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma inom socialt arbete för att undersöka hur man på olika sätt arbetar med utvecklingstraumatiserade barn. Det var även av intresse att undersöka vad de yrkesverksamma anser är viktigt för ett framgångsrikt stöd. För att möjliggöra en så bred beskrivning som möjligt om hur man kan arbeta med barn inkluderades socialarbetare från olika yrkesområden, vilket blev professionella från barn- och ungdomspsykiatrin, centrum mot våld, familjehemsvård och hem för vård och boende (HVB). Genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys skapades tre övergripande teman: “arbetssätt”, “viktiga komponenter” och “utveckling”. Resultatet visar att det bland de yrkesverksamma finns en generell uppfattning om traumabegreppets diffusa innebörd, den låga prioritering det har i samhället och de bristande resurser som det tilldelas. Resultatet identifierar även att de yrkesverksamma kan se vissa komponenter som är särskilt viktiga i arbetet med utvecklingstraumatiserade barn. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att utvecklingstrauma bör få ett större utrymme inom alla olika verksamheter där barn med trauma förekommer. Forskning om utvecklingstrauma har visat på negativa effekter på hjärnan efter trauma i tidig ålder, vilket framhäver att det är av stor betydelse att kunna erbjuda stöd och insatser efter dessa barns behov.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.