Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.      Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.      Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Köns- och klassrelaterade faktorer spelar en betydande roll i val av utbildningsvägar och karriärer, där kvinnor och män ofta väljer olika utbildningsprogram. Studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska kunna göra välgrundade val för sin framtid och för att säkerställa att dessa val inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. Forskning inom både socionomprofessionen och ingenjörsyrket har belyst hur könsstereotyper och strukturella hinder påverkar dessa val, med en ökad betoning på att utmana traditionella normer och främja mångfald och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka könsmönster i dagens studie- och yrkesval bland högskole- och universitetsstudenter samt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa val. Metoden för att undersöka könsskillnader i studie- och yrkesval innefattade ett subjektivt urval avdeltagare från civilingenjörs- och socionomprogrammen. Fokus låg på att utforska könssegregering och de bakomliggande orsakerna genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Studenter inom socionom- och civilingenjörsprogrammen påverkas av olika faktorer, familjebakgrund, personliga intressen och samhälleliga förväntningar. Dessa faktorer kan ibland leda till överrepresentation av ett kön och de kan uppleva olika grader av problematik relaterad till detta. Behov av fortsatt forskning och åtgärder för att bekämpa könsskillnader i studie- och yrkesval och främja en mer jämställd utbildnings- och arbetsmarknad.

ABSTRACT The aim of this study was to examine the relationship between job satisfaction, birth order and sensation seeking. The sample consisted of 179 jobholders in four different organizations in southern Sweden, with an average age of 44 years (SD = 12,12). A questionnaire consisting of three parts was used to map out and measure the participants’ family background, birth order, job satisfaction and sensation seeking. The study showed no significant relationship between birth order and job satisfaction (p = 0,127). Furthermore, the study showed a significant relationship between sensation seeking and job satisfaction (p = 0,025). Finally the analyses showed that laterborns had a significantly higher score on the sensation seeking scale, used in the questionnaire, than firstborns (p = 0,015). The study concludes that sensation seeking is a significant factor when it comes to prediction of job satisfaction. / SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och syskonplacering, med hänsyn taget till spänningssökande. Stickprovet bestod av 179 arbetstagare inom fyra organisationer i södra Sverige med en medelålder på 44 år (SD = 12,12). Instrumentet som användes för insamling av data bestod av en enkät med tre delar. Dessa delar kartlade och mätte deltagarnas familjebakgrund, syskonplacering, arbetstillfredsställelse och spänningssökande. Studien visade att det inte fanns något samband mellan syskonplacering och arbetstillfredsställelse (p = 0,127). Vidare visade studien att individer med ett högt mått av spänningssökande upplevde högre arbetstillfredsställelse än individer med ett lågt mått av spänningssökande (p = 0,025). Slutligen framkom det att yngrebarn hade ett högre mått av spänningssökande än individer med en annan placering i syskonskaran (p = 0,015). Spänningssökande är alltså av vikt när det kommer till tillfredsställelse på arbetet.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study was to examine the relationship between job satisfaction, birth order and sensation seeking. The sample consisted of 179 jobholders in four different organizations in southern Sweden, with an average age of 44 years (SD = 12,12). A questionnaire consisting of three parts was used to map out and measure the participants’ family background, birth order, job satisfaction and sensation seeking. The study showed no significant relationship between birth order and job satisfaction (p = 0,127). Furthermore, the study showed a significant relationship between sensation seeking and job satisfaction (p = 0,025). Finally the analyses showed that laterborns had a significantly higher score on the sensation seeking scale, used in the questionnaire, than firstborns (p = 0,015). The study concludes that sensation seeking is a significant factor when it comes to prediction of job satisfaction.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och syskonplacering, med hänsyn taget till spänningssökande. Stickprovet bestod av 179 arbetstagare inom fyra organisationer i södra Sverige med en medelålder på 44 år (SD = 12,12). Instrumentet som användes för insamling av data bestod av en enkät med tre delar. Dessa delar kartlade och mätte deltagarnas familjebakgrund, syskonplacering, arbetstillfredsställelse och spänningssökande. Studien visade att det inte fanns något samband mellan syskonplacering och arbetstillfredsställelse (p = 0,127). Vidare visade studien att individer med ett högt mått av spänningssökande upplevde högre arbetstillfredsställelse än individer med ett lågt mått av spänningssökande (p = 0,025). Slutligen framkom det att yngrebarn hade ett högre mått av spänningssökande än individer med en annan placering i syskonskaran (p = 0,015). Spänningssökande är alltså av vikt när det kommer till tillfredsställelse på arbetet.</p>

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.