No description available.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Background: Lifestyle related non-communicable diseases are now the biggest cause of death and burden of disease in Thailand. NANDA is an evidence- based classification system of nursing diagnosis. Aim: The purpose of the study was to identify and describe the nursing needs of a patient group from a low socio-economic background located in an urban primary health-care setting in Thailand by using NANDA. Method: The study is a structured observation study with a quantitative approach. The study was conducted at a health- center in Bangkok, Thailand. Result: 42 different NANDA diagnoses were identified in the observed group. In total 609 nursing diagnoses were distributed among 96 patients of which 76 were women. The most frequent nursing need diagnosis found was; Imbalanced nutrition; more than body requirement. The most frequent nursing risk diagnosis identified was: Risk for decreased cardiac tissue perfusion. Conclusion: The nursing needs observed in the patient group were mainly related to non- communicable diseases. The disease panorama observed in the patient group coherent with findings in international modern research. Significant relationships and patterns between nursing needs could be identified which strengthens the idea of using an instrument such as NANDA. In conducting the study it was evident that some nursing problems did not match with any diagnosis in the NANDA taxonomy. Clinical impact: The study shows the nursing needs among a patient group with low-socio economic backgrounds in an urban primary health care setting in Bangkok. NANDA is a good tool to systematize nursing care in the nursing profession. It can be beneficial for students in similar situations to use a tool like NANDA to categorize their assessments and impressions. / Bakgrund: Livsstil relaterade icke-smittsamma sjukdomar är numera den största dödsorsaken och sjukdomsbördan i Thailand. NANDA är en evidensbaserad klassificeringssystem av omvårdnad diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och identifiera omvårdnadsbehov hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund inom primärvården i Bangkok genom att använda NANDA. Metod: Studien är en strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats. Studien genomfördes på en primärvårsinstans i Bangkok. Resultat: 42 olika NANDA diagnoser identifierades i den observerade gruppen. Totalt fördelades 609 diagnoser på 96 patienter, varav 76 var kvinnor. Vanligaste omvårdnadnadsdiagnosen var Obalanserad kost, mer än kroppsbehovet. Den vanligaste omvårdnads riskdiagnosen identifierad var Risk för minskad hjärtvävnads perfusion. Slutsats: Omvårdnads behovet i den observerade patient gruppen var främst relaterat till icke smittsamma livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomspanoramat i den observerade patientgruppen var i överensstämmelse med resultat i internationell modern forskning. Att använda NANDA visade sig vara använbart för att organisera och systematisera observationer och data oavsett sammanhang. Signifikanta samband och mönster mellan olika omvårdnadsbehov kunde identifieras. Ett antal identifierade omvårdnadproblem matchade inte med någon diagnos i NANDA taxonomin. Klinisk betydelse: Studien visar på omvårdnadsbehovet hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund i en urban primärvårdsinstans i Bangkok. NANDA är ett bra verktyg för att systematisera omvårdnad i sjuksköterskeyrket. Det kan vara fördelaktigt för studenter i liknande situationer att använda ett verktyg som NANDA att kategorisera sina bedömningar och intryck.