Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskoleklasslärares uppfattningar om arbetet med nationell kartläggning i förskoleklass, dess uppföljning och koppling till tidiga stödinsatser. Studien utgår från fem frågeställningar där fokus ligger på anpassningar i undervisningen, samarbete med specialpedagogisk kompetens och kartläggningens koppling till tidiga stödinsatser. Det är en kvalitativ studie som består av 13 intervjuer med urval från 8 av 14 skolor i en kommun. Informanternas uppfattningar tematiserades och kopplades till formativ och summativ bedömningssyn och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet och analysen redovisas i sex teman Förskoleklass – som förskola eller skola, Förskoleklassen – isolerad ö eller del av skolans verksamhet, Språkkunskaper avgörande i kartläggningen, Kartläggningen invävd i undervisningen eller något utöver, Påbörja insatser direkt eller ”vänta och se” samt Summativ och formativ bedömningssyn.     Studien visar att förskoleklasslärarnas förhållningssätt till undervisningen påverkar inställning och användning av kartläggningen och hur den kopplas till bedömning. De som praktiserar formativ bedömning utifrån en flexibel och lekfull undervisning och använder kartläggningen som arbetsredskap får en positiv inställning och ser kartläggningen som ett stöd i utvecklingen av undervisningen och för elevers fortsatta lärande. Resultatet av denna studie visar också att organisatoriska förutsättningar för kollegial samverkan och samarbete med elevhälsan och specialpedagogisk kompetens måste stärkas för att stötta lärarnas bedömningsarbete för rätt stöd i rätt tid.

Abstract To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time.   This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective.   The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Syftet med studien är att undersöka vilka stödinsatser andraspråkselever får i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för pedagogisk personal att utföra stödet. För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med informanter från fyra olika grundskolor i mellersta Norrland. Resultatet i studien visar att ledningen på dessa fyra grundskolor är insatta i tidiga stödinsatser för andraspråkselever enligt läsa- skriva- räkna-garantin från Skolverket (2022c). Det som framkommer är att rektorerna, specialpedagoger och lärare har olika förhållningsätt för tidiga insatser och de arbetar på olika sätt på grundskolorna. Vikten av tidiga stödinsatser för andraspråkseleverna lyfts fram, då det är en förutsättning för att kunna utvecklas enligt sin kunskapskurva och förhoppningsvis nå kunskapskraven i årskurs 6. Det finns både möjligheter och olika utmaningar med att bedriva tidiga insatser. Grundskolorna och ledningen har olika förutsättningar när det gäller antal andraspråkselever, personal, kunskaper, ekonomi och förhållningssätt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Studiens syfte är att undersöka hur särskild bedömning i matematik organiseras inom garantin för tidiga stödinsatser enligt lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessutom vill vi undersöka hur lärare och personal med specialpedagogisk kompetens uppfattar deras samarbete gällande särskild bedömning i matematik samt vad den specialpedagogiska kompetensen har för betydelse för den fortsatta undervisningen och stödinsatserna i matematik. Studien har en kvalitativ ansats och 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats ur tre olika specialpedagogiska perspektiv samt utifrån Urie Bronfenbrenner systemteori. Resultatet visar att rutiner och struktur för den särskilda bedömningen är viktiga och att det är ett stöd i att få syn på elevernas kunskaper. Det framkommer även varierade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling hos lärarna och personalen med specialpedagogisk kompetens. En slutsats från den här studien är att rutiner och organisation kring den särskilda bedömningen framstår som en viktig aspekt i arbetet med tidiga stödinsatser i skolmiljö.

Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik.

Studien tar sin utgångspunkt i elevers rätt till tidigt stöd i matematik.Trots garantin för tidiga stödinsatser, visar Skolinspektionens rapport (2022) att stöd inte sätts in i tillräcklig omfattning. Detta ledde fram till studiens syfte att ta reda på lärares och speciallärares uppfattningar om vilka elever som erbjuds stöd i matematik efter genomförandet av det nationella bedömningsstödet i årskurs 1, hur stödet utformas och organiseras, samt vilken roll specialläraren har i detta arbete kopplat till garantin för tidiga stödinsatser. Utifrån en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer samlades data in från lärare och speciallärare som arbetar mot årskurs 1. Resultatet har analyserats tematiskt och diskuterats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, samt utifrån tidigare forskning om vikten av tidiga insatser och modeller för tidig upptäckt av och insatser för elever i riskzon för matematiksvårigheter. Resultatet visar att urvalskriterier och ansvar kring avgörandet för vilka elever som ska få stöd varierar. Förutom stöd inom ordinarie undervisning ges stöd ersättande och/eller kompletterande. Det framkommer också att vissa stödinsatser upplevs otillräckliga. Specialläraren återfinns i en förebyggande, undervisande, rådgivande eller avvaktande roll. Sammanfattningsvis finner vi att det finns en variation i studiens samtliga undersökta delar, vilket visar att organisationen kring stödinsatser ser olika ut och kan ge ojämlika förutsättningar för elever att lyckas. Kompletterande stöd i form av periodiska insatser tycks vara en stödinsats som kan fånga upp alla elever i behov. Studien indikerar att både specialpedagogisk kompetens i matematik och en medveten struktur för arbetet med tidiga insatser är av betydelse för vilka stödinsatser som ges.

Syftet med denna undersökning är att jämföra hur lärare i Sverige och Finland arbetar med läsinlärning. Framför allt söker jag svar på hur lärare arbetar med elever som uppvisar lässvårigheter och vilket stödsystem dessa elever har att tillgå. Detta undersöker jag genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-2. Urvalet består av tre verksamma lärare i Sverige och tre verksamma lärare i Finland. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet. Även forskares åsikter om bl.a. lässvårigheter från olika synvinklar och vad fördelarna med tidiga insatser innebär belyses tillsammans med intervjumaterialet. Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan stödsystemet i de olika länderna och man kan även se en differens i frågor kring lässvårigheter och när insatserna bör sättas in. I frågan om läsinlärning är lärarna i Sverige och Finland ganska eniga i vilka faktorer som är mest betydelsefulla för elevernas utveckling. / The purpose of this survey is to compare how teachers in Sweden and Finland work on reading learning. In particular, I'm looking for answers how teachers work with pupils who have reading difficulties and what support systems they have in school. I study this through qualitative interviews with teachers in grades 1-2. The selection consists of three active teachers in Sweden and three active teachers in Finland. The collected material of the interviews has been compared to previous research done on the subject. Researchers' opinions about reading difficulties from different angles and what the benefits of early action mean are highlighted together with the interview material. The result shows that there is a clear difference between the support system in these countries and one can also see a difference in reading difficulties and when to use the support system. In the question of teaching the pupils how to read, teachers in Sweden and Finland are quite unanimous in what factors that are most important for the students' development.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.