Studien tar sin utgångspunkt i elevers rätt till tidigt stöd i matematik.Trots garantin för tidiga stödinsatser, visar Skolinspektionens rapport (2022) att stöd inte sätts in i tillräcklig omfattning. Detta ledde fram till studiens syfte att ta reda på lärares och speciallärares uppfattningar om vilka elever som erbjuds stöd i matematik efter genomförandet av det nationella bedömningsstödet i årskurs 1, hur stödet utformas och organiseras, samt vilken roll specialläraren har i detta arbete kopplat till garantin för tidiga stödinsatser. Utifrån en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer samlades data in från lärare och speciallärare som arbetar mot årskurs 1. Resultatet har analyserats tematiskt och diskuterats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, samt utifrån tidigare forskning om vikten av tidiga insatser och modeller för tidig upptäckt av och insatser för elever i riskzon för matematiksvårigheter. Resultatet visar att urvalskriterier och ansvar kring avgörandet för vilka elever som ska få stöd varierar. Förutom stöd inom ordinarie undervisning ges stöd ersättande och/eller kompletterande. Det framkommer också att vissa stödinsatser upplevs otillräckliga. Specialläraren återfinns i en förebyggande, undervisande, rådgivande eller avvaktande roll. Sammanfattningsvis finner vi att det finns en variation i studiens samtliga undersökta delar, vilket visar att organisationen kring stödinsatser ser olika ut och kan ge ojämlika förutsättningar för elever att lyckas. Kompletterande stöd i form av periodiska insatser tycks vara en stödinsats som kan fånga upp alla elever i behov. Studien indikerar att både specialpedagogisk kompetens i matematik och en medveten struktur för arbetet med tidiga insatser är av betydelse för vilka stödinsatser som ges.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

Garantin för tidiga stödinsatser, eller Läsa-, skriva-, räknagarantin som den även kallas, är en reform som infördes i skollagen inför läsåret 2019/2020. Syftet var att tidigt upptäcka och sätta in stödinsatser för elever i de yngre skolåren. I garantin ingår kartläggnings- och bedömningsmaterial vars resultat och efterföljande insatser följs upp i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. I denna studie undersöks uppfattningar om de samråd som ingår i garantin. Data samlades in genom en webenkät som besvarades av lärare i förskoleklass samt personal med specialpedagogisk kompetens. Samverkansteori har använts som teoretiskt ramverk då samråd återges som synonymt med samverkan och samarbete i denna studie. Resultatet visar på en hög samstämmighet gällande uppfattningar att samråd genomförs enligt Skolverkets riktlinjer. Det påtalas dock att rutiner och struktur för genomförandet av samråden skulle kunna utvecklas och det framkommer även önskemål om en kommungemensam mall för dokumentation. Studiens ansats är att bidra med kunskap kring vilka uppfattningar ovan nämnda yrkeskategorier har om arbetet med samråd då detta är ett nytt och relativt outforskat område. Vidare forskning föreslås undersöka kvalitet och innehåll i samråden samt eventuellt utvidga studien genom att även undersöka såväl lärare som rektorers uppfattningar om arbetet med samråd.