Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ (2), kvantitativ (6) och mixad (2) ansats. Resultat: Effekter från tre typer av stödinsatser presenteras. Stödgrupper, syskonläger och individuella stödinsatser visar alla en signifikant minskning av ångestsymtom, PTSD, psykisk stress, depressiva symtom, rädsla och isolering. Stödinsatserna resulterade i ökad livskvalitet, självkänsla, självuppfattning och kunskap om sjukdomen. Syskonenen upplevde samhörighet med övriga grupp- och lägerdeltagare samt sin egen familj. Grupptillhörighet visade sig vara betydelsefull. Slutsats: Studien visar att stödinsatser har en positiv effekt på syskon till cancersjuka barn där ökad kunskap, sammanhållning och grupptillhörighet var bidragande faktorer. Resultatet speglar vikten av familjefokuserad omvårdnad. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i den familjecentrerade vården. Sjuksköterskor bör kunna identifiera syskon som mår dåligt och rekommendera dem till lämpliga stödsatser. / Background: People who are included in each other's life, have a great influence on one another. Every time a child is diagnosed with cancer the child's whole family is affected. Family relationships and everyday life becomes turbulent compared to the security the family usually offers and the healthy siblings often end up neglected. Because of this, these siblings face both somatic and psychological problems and may need support to get through everyday life. Aim: To describe the outcome of supporting interventions available for siblings of children with cancer. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative (2), quantitative (6) and mixed (2) approach. Results: The outcome of three types of support interventions is presented. Support groups, sibling camps and individual support actions all show a significant decrease in anxiety symptoms, PTSD, mental stress, depressive symptoms, fear and isolation. These supportive interventions resulted in increased quality of life, self-esteem, self-perception and knowledge about the disease. Siblings experienced connectedness with the other group and camp participants and also with their own family. Group membership showed to be meaningful. Conclusion: The study shows that support interventions have a positive effect on siblings of children with cancer where knowledge, cohesion and group belonging were contributing factors. The result reflects the importance of family-focused nursing. Clinical Implications: Nurses have an important role in family-centered care. The nurse should identify siblings who feel bad and consequently recommend suitable support interventions.

Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp. / Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope.