<p>Problem</p><p>Performance management på individnivå innebär att styra individen utifrån individuella mål som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstärka styreffekterna av individuella mål kan en belöning kopplas till måluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem ställer stora krav på samarbete mellan chef och anställd då de tillsammans ska ställa upp realistiska mål som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mål och resultat. Därmed är det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer påverkas av individuella mål kopplade till bonus och vilka effekter detta får inom företaget. Vilken effekt har målsättnings-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet på styrning och motivation bland medarbetare och chefer?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att undersöka och öka förståelsen kring hur styrning och motivations-aspekter påverkas då performance management bryts ner till individnivå samt hur en belöningskoppling kan förstärka den eventuella styreffekten.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där intervjuer använts som främsta empiriinsamlingsmetod. Intervjuverktyget valdes för att få en förståelse för hur performance management påverkar personer inom en organisation utifrån ett styr- och motivations-perspektiv. Det gav möjlighet till att undersöka problemet på en djupare nivå där olika synsätt och åsikter kring ämnet kunde fångas upp under personliga intervjuer.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningen visar att styrfilosofin inom en organisation inte påverkas i nämnvärd utsträckning av performance management på individnivå. Det som påverkas är hur organisationen väljer att hantera styrningen i form av de svårigheter som uppstår i och med att målen blir individuella. De största svårigheterna med ett individuellt målsättningsprogram är att få en jämvikt mellan finansiella och ickefinansiella mätetal där målen kommuniceras och förankras hos medarbetarna på ett fungerande sätt. Trots att de mjuka målen uppfattas som oerhört viktiga på individnivå så är det dessa mål som skapar de största svårigheterna. Fallstudien har visat att en tydlig målsättning med konkreta och realistiska mål är en förutsättning för att påverka styrningen i positiv riktning. Det framgår även att rättvisa är viktigt i och med att en bonus kopplas till måluppfyllelsegrad varför kvalitén på målsättningsarbete och uppföljningen är av stor vikt.</p> / <p>Problem</p><p>Performance management helps the organisation clarify the strategy through individual targets. To reinforce the management effect a bonus can be connected to the fulfilment of targets. When a bonus is connected to performance management it is vital that the communication between managers and co-workers is well functioning and that the individual targets support the co-workers learning as well as they support the organizations overall targets. Therefore it is important to investigate how co-workers and managers are affected by individual targets and what consequences it has on the organization. What impact has the target setting-, follow up- and evaluation process on the organisation’s management and the motivation among the staff?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how management and motivational aspects is affected when performance management is broken down to individual levels and how a reward can enhance the possible control effect.</p><p>Method</p><p>This study has been performed through a case study where interviews have been the primary method. Several interviews were conducted to gain an understanding of how performance management influences employees in an organization on the basis of a control and motivational aspect. Interviews made it possible to examine the purpose on a deeper level, where different opinions and approaches to performance management could be collected.</p><p>Result</p><p>The control function is not influenced by the fact that performance management is broken down to individual levels. The difficulty with this topic is the problems that arise when targets are made individualized. Individual targets make it hard to find a balance between financial and non-financial measurements and to gain the approval of employees. Non-financial goals cause the biggest problems since these are the hardest goals to measure and reward. Despite problems surrounding the non-financial goals there exist a great confidence in such goals. The case study shows that performance management on an individual level demands a well functioning communication to effect organisational management in a positive direction. It also shows that a bonus connected to targets demands a high quality in the rewarding procedure where justice plays an important part.</p>

Problem Performance management på individnivå innebär att styra individen utifrån individuella mål som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstärka styreffekterna av individuella mål kan en belöning kopplas till måluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem ställer stora krav på samarbete mellan chef och anställd då de tillsammans ska ställa upp realistiska mål som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mål och resultat. Därmed är det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer påverkas av individuella mål kopplade till bonus och vilka effekter detta får inom företaget. Vilken effekt har målsättnings-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet på styrning och motivation bland medarbetare och chefer? Syfte Syftet är att undersöka och öka förståelsen kring hur styrning och motivations-aspekter påverkas då performance management bryts ner till individnivå samt hur en belöningskoppling kan förstärka den eventuella styreffekten. Metod Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där intervjuer använts som främsta empiriinsamlingsmetod. Intervjuverktyget valdes för att få en förståelse för hur performance management påverkar personer inom en organisation utifrån ett styr- och motivations-perspektiv. Det gav möjlighet till att undersöka problemet på en djupare nivå där olika synsätt och åsikter kring ämnet kunde fångas upp under personliga intervjuer. Resultat Undersökningen visar att styrfilosofin inom en organisation inte påverkas i nämnvärd utsträckning av performance management på individnivå. Det som påverkas är hur organisationen väljer att hantera styrningen i form av de svårigheter som uppstår i och med att målen blir individuella. De största svårigheterna med ett individuellt målsättningsprogram är att få en jämvikt mellan finansiella och ickefinansiella mätetal där målen kommuniceras och förankras hos medarbetarna på ett fungerande sätt. Trots att de mjuka målen uppfattas som oerhört viktiga på individnivå så är det dessa mål som skapar de största svårigheterna. Fallstudien har visat att en tydlig målsättning med konkreta och realistiska mål är en förutsättning för att påverka styrningen i positiv riktning. Det framgår även att rättvisa är viktigt i och med att en bonus kopplas till måluppfyllelsegrad varför kvalitén på målsättningsarbete och uppföljningen är av stor vikt. / Problem Performance management helps the organisation clarify the strategy through individual targets. To reinforce the management effect a bonus can be connected to the fulfilment of targets. When a bonus is connected to performance management it is vital that the communication between managers and co-workers is well functioning and that the individual targets support the co-workers learning as well as they support the organizations overall targets. Therefore it is important to investigate how co-workers and managers are affected by individual targets and what consequences it has on the organization. What impact has the target setting-, follow up- and evaluation process on the organisation’s management and the motivation among the staff? Purpose The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how management and motivational aspects is affected when performance management is broken down to individual levels and how a reward can enhance the possible control effect. Method This study has been performed through a case study where interviews have been the primary method. Several interviews were conducted to gain an understanding of how performance management influences employees in an organization on the basis of a control and motivational aspect. Interviews made it possible to examine the purpose on a deeper level, where different opinions and approaches to performance management could be collected. Result The control function is not influenced by the fact that performance management is broken down to individual levels. The difficulty with this topic is the problems that arise when targets are made individualized. Individual targets make it hard to find a balance between financial and non-financial measurements and to gain the approval of employees. Non-financial goals cause the biggest problems since these are the hardest goals to measure and reward. Despite problems surrounding the non-financial goals there exist a great confidence in such goals. The case study shows that performance management on an individual level demands a well functioning communication to effect organisational management in a positive direction. It also shows that a bonus connected to targets demands a high quality in the rewarding procedure where justice plays an important part.

I avhandlingen diskuteras framväxten av den rationalistiska styrmodell - resultatstyrning - som i dag är tänkt att tillämpas i staten. Dels diskuteras denna politiska institutions historiska närvaro i staten. Den spåras tillbaka till den programbudgeteringen. Institutionen har visserligen förändrats under de nära fyrtio år som förflutit sedan programbudgeteringen introducerades i staten. Förändringarna har dock främst gällt tillämpningen av olika metoder och tekniker. Vad gäller tillkomsten av nya metoder och tekniker har stabiliteten varit betydligt större. Och beträffande de mer grundläggande idé- och tankemönster som konstituerar institutionen, och tillika dess grundläggande målsättningar, påvisar undersökningen mycket stor stabilitet. I avhandlingen görs också ett försök att förklara styrmodellens beständighet. Frågan aktualiseras av att lärandeprocessen har haltat i flera avseenden. Erfarenheter som vunnits i tidigare skeden av processen inte har utnyttjats i senare skeden, konkreta problem som iakttagits i utvärderingar har bara i begränsad utsträckning diskuterats och relaterats till föreslagna lösningar och resultat från försöksverksamheter har ofta inte inväntats. Kritiska diskussioner som pågått i de ansvariga aktörernas omvärld har också haft svårt att få genomslag. Händelseutvecklingen förklaras utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv och olika teorier om byråkratins makt. Det görs gällande att olika initiala beslut som fattades kring 1960 skapade olika självförstärkande krafter, som kom att verka stabiliserande på den studerade institutionen. Tre sådana krafter diskuteras: För det första hävdas att besluten gav ansvariga organisationer, och personer inom dessa organisationer, incitament och möjligheter att vidmakthålla institutionen; det har legat i deras (egen)intresse att bevara och utveckla den. Genom att de tidigt fick starka positioner har de också kunnat verka för detta. Genom att organisera verksamhet och personer och genom att kontrollera information har aktörerna sett till att behålla kontrollen över institutionen. För det andra hävdas att utvecklingsarbetet under långa perioder, och som en följd av olika initiala beslut, har letts av små och sluta grupperingar bestående av personer från ett fåtal organisationer (främst budgetavdelningen, RRV och Statskontoret). Tendenser till grupptänkande har uppstått. Genom att främst diskutera internt sinsemellan, och genom att skärma av källor som hade kunnat ge information om alternativa perspektiv och handlingsalternativ, har personerna inom dessa grupperingar blivit alltmer övertygade om det riktiga i att bygga vidare på den studerade institutionen. För det tredje hävdas att en särskild profession i ett tidigt skede av processen, och som en följd av olika initiala beslut, tog ett fast grepp om händelseutvecklingen. Institutionen kom från början att kläs i en ekonomiteoretisk språkdräkt, som gjorde att en viss typ av experter blev särskilt efterfrågade inom ansvariga organisationer, och även i statsförvaltningen i övrigt. Ekonomiadministrationen kom på detta sätt successivt att byggas ut, med följden att det ekonomiadministrativa språkbruket fick ett än fastare och än vidare fotfäste i statförvaltningen, vilket i sin tur ytterligare stärkte ekonomiprofessionens grepp om utvecklingen. Dominansen av en särskild profession har försvårat nytänkande och medfört att samma lösningar tenderat att återkomma. / The book discusses the origin and development of management by results in Swedish state administration. The historical presence and stability of this political institution is analysed. It is argued that it can be traced to program budgeting, which was introduced in the early 60s, and that the institution has been marked by a high degree of stability. An attempt is made to explain the constancy of the steering model. The question is brought to the fore by the fact that the learning process has failed in several respects. The course of events is explained from a historical-institutional perspective and different theories of bureaucratic power. It is asserted that different initial decisions made in connection to the introduction of PB created different positive feedbacks, which were to have stabilizing effects on the institution.

Försvarsmakten är anbefallda av statsmakten att tillämpa en styrmodell  kallad mål- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fått kritik för sitt sätt att analysera och utvärdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen är därför att med bakgrund av litteratur på området belysa tillämpningen av mål- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jämför sedan resultatet och påvisar skillnader och likheter.Resultatet jämförs också med vad litteraturen säger i ämnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns många likheter men också någraväsentliga skillnader. Dels hur man genomför mål och målnedbrytning och dels på hurman återrapporterar och analyserar genomförd verksamhet.Undersökningen syftade också till att bredda/dementera Bengt A Svenssons slutsatseri dennes undersökning avseende mål- och resultatstyrning inom samma verksamheter. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus. Dessa fokuseringar innebar också att balans fanns mellan dåtid, nutid och framtid.Denna uppsats jämför Försvarsmaktens verksamhetsledningssystem med Balanced Score-card. Utgångspunkt har varit Projekt Rv, H SVAR och en fallstudie vid två regementen om-fattande tillämpningen av H SVAR.Författaren visar att det finns vissa brister i Försvarsmaktens verksamhetsledningsmodell. För att komma tillrätta med dessa kan en väg vara att tillämpa den modell som Balanced Scorecard står för som grundläggande princip för Försvarsmaktens ledningssystem för förbandsverksamheten. / During the 90’s the Governments demands of account from the public admini-stration authorities increased. To withstand these demands from the Armed Forces the Actual Statement of Control Project was started which had the task to work out a new model for the Armed Forces management. The project re-sulted in the Manual for Control, Valuation, Analysis and Account of the Armed Forces, H SVAR.At the same time that the Actual Statement of Control Project was ongoing a model for management, which was named the Balanced Scorecard, was pre-sented in the USA. It was built on the fundamental that follow-up and man-agement should take place with the organization’s vision in focus. Measure-ments for this should be balanced in four fields: financially-, customer-, pro-cess- and learning focus. These focuses would also involve balance in the time dimension yesterday, today and tomorrow.This thesis compares the Swedish Armed Forces management system with the Balanced Scorecard. The starting-point has been the Actual Statement of Control Project, the Manual for Control, Valuation, Analysis and Account of the Armed Forces, H SVAR, and a case study at two regiments concerning the actual application of H SVAR.The author shows that some deficiencies in the Swedish Armed Forces management system could be taken care of through a initiation of the Balanced Scorecard as a fundament for the Armed Forces system for management. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling. Fyra intervjuer med anställda och två informativa samtal med chefer genomfördes på två bankkontor. Resultatet analyserades i teman formade ur det empiriska materialet. Prestationsjakt, kundnöjdhet och tekniska problem är faktorer som påverkar motivation och arbetsutförande. Individanpassade och sporrande mål, tydliga system och återkoppling visade sig i den här studien vara förutsättningar för en väl fungerande mål- och resultatstyrning. Studiens bidrag till ett relativt outforskat område, är att synliggöra och öka förståelsen för attityder till mål- och resultatstyrning ur ett medarbetarperspektiv.

<p>Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.</p>

No description available.

This essay investigates how employees on the Swedish international development cooperation agency (Sida) perceives that the new public management (NPM) reform, result based management (RBM), have affected the international aid. And also, how the employees think that managing based on results works together with a holistic approach to aid. The material for the study was collected through qualitative interviews with five senior employees on Sida, mostly people that today sits on leading positions in the agency. The interviews had a reflective character where the respondents looked back on the twenty-year period that the agency have managed via results. What became evident in the study was that RBM have looked very different over the years, with different effect on the international aid as a result. There have been waves of result based management, and an oscillation between quantitative and qualitative results. The Swedish international aid through Sida has changed over time, some changes can be attributed to RBM, while others are due to political priorities, a changing world, and trends in the international aid. RBM effects the aid, primarily as it is supposed to. For example, the best performing organisations and actors in a sector gets the aid. But it also affects the aid in a manner perceived negative by the respondents. This when the focus lies on quantitative results. The focus on results have oscillated over the years between a quantitative and qualitative focus, with consequences for which aid-projects that get support from Sida. When focus lies on quantitative results, easily quantifiable, concrete projects gains ground to the disadvantage of non-quantifiable projects, and for example big reform processes. The respondents do not think that there are any discrepancies between a holistic approach to aid and result based management, if the focus on results are balanced and leaning towards easily quantifiable results. When the focus tips over towards quantifiability, a holistic view on aid is hard to maintain.

Den här uppsatsen studerar den övergripande frågan om hur politisk styrning påverkar frontlinjearbetare genom att undersöka den politiska styrningen av gymnasieskolan. Under de senaste decennierna ha det svenska skolsystemet genomgått flera betydande förändringar av vilka två politiska reformer sticker ut särskilt mycket. Dels förflyttades ansvaret för skolan från staten till kommunerna och dels ersattes den tidigare regelstyrningen av mål- och resultatstyrning. Styrningen av skolan är oerhört komplex i och med att staten förbehåller sig rätten att stipulera de nationella målen skolan har att uppfylla genom sitt uppdrag, det kommunala huvudmannaskapet till trotts. De båda reformerna har bidragit med att styrningen av skolan kan analyseras utifrån både den horisontella maktdimensionen mellan den politiska styrningens målsättningar och de professionella lärarnas normer och värderingar, och den vertikala maktdimensionen mellan statlig styrning, kommunal styrning och i viss mån lokal styrning. Problemet är att läraren befinner sig i skärningspunkten mellan dessa maktdimensioner, vilket gör den övergripande frågeställningen intressant att undersöka. En viss mån av tidigare forskning har konstaterat att gymnasielärares handlingsutrymme har minskat till följd av den politiska mål- och resultatstyrningen – vilket skulle kunna resultera i att effektiviteten i lärarens möte med eleverna urholkas genom att förutsättningarna för den situationsanpassade undervisningen minskar. Samtidigt visar forskning utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet att politisk styrning haft mycket liten inverkan över de professionella tjänstemännens handlingsutrymme. Ett alldeles för brett handlingsutrymme är emellertid inte oproblematiskt heller. Desto bredare det professionella handlingsutrymmet är, desto svårare är det att säkerställa den offentliga förvaltningens grundprinciper. Rent teoretiskt visar föreliggande uppsats på hur och under vilka förhållanden den politiska mål- och resultatstyrningen verkar över skolan. Att mål- och resultatstyrningen verkar både ex-ante som post ante genom målformulering och utvärdering, samt att dessa styrningsmekanismers manifesta form skiljer sig åt beroende av om styrningen befinner sig på statlig, kommunal eller lokal nivå. Det frontlinjebyråkratiska perspektivet bidrar därutöver till förståelse för det professionella handlingsutrymmets beskaffenhet och en problematisering av frontlinjearbetarens kroniska arbetsbelastning och hur övriga – framförallt resursbaserade – påverkansfaktorer också påverkar handlingsutrymmet utöver den eventuella påverkan från den politiska styrningen.   Syftet med studien är att kartlägga den politiska mål- och resultatstyrningen av gymnasieskolan och hur denna påverkar gymnasielärarens upplevelse av sitt professionella handlingsutrymme. Därutöver avser även studien undersöka andra potentiella förklaringsfaktorer till hur lärarna upplever sitt handlingsutrymme, så som presenterats utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet. De båda rivaliserande teorierna sammanställs och prövas empiriskt genom ett föreslaget tentativt ramverk. Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på intervjuer. Det empiriska materialet består således av gymnasielärares egna utsagor. De intervjuade gymnasielärarna varierar i både erfarenhet inom yrket som kön och undervisningsämne. Lärarna undervisar dessutom på fyra olika gymnasieskolor runtom i Norrbotten, vilket sammantaget bidragit till goda förutsättningar att analysera materialet utefter. Avslutningsvis visar den empiriska genomgången att gymnasielärare utövar ett mycket stort handlingsutrymme i sin undervisningssituation. Resultatet indikerar också att gymnasielärarna upplever sig mest styrda av det nationellt formulerade målen för skolan i form av kursplanerna i kombination med de enskilda skolornas rektorer – även om inte detta påverkar handlingsutrymmet nämnvärt. Tvärtemot den intuitiva föreställningen om utvärderingsmekanismernas påverkansgrad tycks inte utvärderingen av målsättningarna vara speciellt närvarande i gymnasielärarnas dagliga arbete. Studien visar även att om än lärarna utövar ett brett handlingsutrymme påverkas deras handlingskapacitet av vilka resurser de har att tillgå. Skolans ekonomiska ramar – vilket de kommunala institutionerna beslutar om – är en faktor som påverkar gymnasielärare då de planerar sin undervisning. Lärarnas tidsmässiga begränsningar är därutöver kanske den största resursrelaterade anledningen till lärarnas agerande, vilket bland annat gestaltar sig i att vissa kursmoment till och med rationaliseras bort då de inte anses som lika viktiga när de viktas mot de andra kursmomenten. Elevgruppen visar sig emellertid vara den faktor som påverkar läraren allra mest. Elevgrupperna kan både vara för stora, vilket anknyter till tidsaspekten, samtidigt som elevernas individuella intressen och kunskapsnivåer är avgörande för vad läraren kan göra i klassrummet och hur mycket tid denna kan ägna varje elev.   Utifrån det här resultatet är det motiverat att ställa sig frågan om vi överhuvudtaget kan styra frontlinjearbetare så som lärare genom politiska medel? Är det önskvärt att styra lärare? I så fall bör vi även fundera över hur detta ska gå till. Det nuvarande systemet tycks inte vara lämpat för ändamålet. Lärarna tycks snarare använda de politiska styrningsmekanismerna till att motivera sina egna idéer om undervisning snarare än att omsätta ett utbildningspolitiskt åtgärdsprogram i handling på de demokratiskt valda politikernas villkor – vilket väcker en hel del frågor om såväl input, throughput som output legitimitet. Dessa frågor är emellertid ett ämne för framtida forskning och inget som diskuteras på djupet i den här uppsatsen.