Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

This study is about the selection of test groups for a user test. The natural choice for company is to choose people that are included in the target group for the product or system that are about to be tested. This is something I have chosen to focus on. Is there reason to believe that you would choose people to your test group that are not part of the target audience and still produce an equally good result? To learn more about this, a test is conducted on a product that has one focus area and a clear target audience, in this case Snapchat. This research is showing that it’s a difference depending on what people are picked for the test. The two different groups focused on different things in the test that gave different goals to follow.

<p>Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Studien undersöker problematiken kring utvärdering av studie- ochyrkesvägledarverksamhet. Syftet har varit att undersöka vilka organisatoriska ochindividuella utmaningar det kan finnas med att utvärdera vägledningsverksamhet inomgrund- och gymnasieskola. Empirin insamlades genom sju kvalitativa intervjuer medstudie- och yrkesvägledare (SYV) och analyserades genom två teorier som ser tillmålsättningar och kontinuerlig bedömning. Slutsatsen av studien visar attfrågeställningarna besvaras som följer:- Ur ett organisatoriskt perspektiv ser SYV på utvärdering av vägledningsverksamhetenatt Skollagen ligger till grunden för de SYV-planer som innehåller målen. Målen förSYV- verksamheten upplevs således oftast som tydliga och utvärdering av dessagenomförs främst under medarbetarsamtal.- Ur ett individuellt perspektiv ser SYV på utvärdering av vägledningsverksamheten somett viktigt inslag i arbetet. De är väl insatta och vana vid utvärdering av SYVverksamhetenoch ser fördelarna med det. Informanterna använder feedback,självskattning och kamratbedömning kontinuerligt i sitt arbete. Den vanligaste metodenför utvärdering är via enkäter. De problem med utvärdering som informanterna uttryckerär: att okunniga i vad SYV-verksamhet innefattar skapar utvärderingar, det finns entidsbrist i både skapandet och uppföljningen av utvärderingar och inte minst påpekar deen frustration kring att rektorer/chefer inte känner till vad SYV faktiskt gör.Nyckelord:

Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.

Den här uppsatsen studerar den övergripande frågan om hur politisk styrning påverkar frontlinjearbetare genom att undersöka den politiska styrningen av gymnasieskolan. Under de senaste decennierna ha det svenska skolsystemet genomgått flera betydande förändringar av vilka två politiska reformer sticker ut särskilt mycket. Dels förflyttades ansvaret för skolan från staten till kommunerna och dels ersattes den tidigare regelstyrningen av mål- och resultatstyrning. Styrningen av skolan är oerhört komplex i och med att staten förbehåller sig rätten att stipulera de nationella målen skolan har att uppfylla genom sitt uppdrag, det kommunala huvudmannaskapet till trotts. De båda reformerna har bidragit med att styrningen av skolan kan analyseras utifrån både den horisontella maktdimensionen mellan den politiska styrningens målsättningar och de professionella lärarnas normer och värderingar, och den vertikala maktdimensionen mellan statlig styrning, kommunal styrning och i viss mån lokal styrning. Problemet är att läraren befinner sig i skärningspunkten mellan dessa maktdimensioner, vilket gör den övergripande frågeställningen intressant att undersöka. En viss mån av tidigare forskning har konstaterat att gymnasielärares handlingsutrymme har minskat till följd av den politiska mål- och resultatstyrningen – vilket skulle kunna resultera i att effektiviteten i lärarens möte med eleverna urholkas genom att förutsättningarna för den situationsanpassade undervisningen minskar. Samtidigt visar forskning utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet att politisk styrning haft mycket liten inverkan över de professionella tjänstemännens handlingsutrymme. Ett alldeles för brett handlingsutrymme är emellertid inte oproblematiskt heller. Desto bredare det professionella handlingsutrymmet är, desto svårare är det att säkerställa den offentliga förvaltningens grundprinciper. Rent teoretiskt visar föreliggande uppsats på hur och under vilka förhållanden den politiska mål- och resultatstyrningen verkar över skolan. Att mål- och resultatstyrningen verkar både ex-ante som post ante genom målformulering och utvärdering, samt att dessa styrningsmekanismers manifesta form skiljer sig åt beroende av om styrningen befinner sig på statlig, kommunal eller lokal nivå. Det frontlinjebyråkratiska perspektivet bidrar därutöver till förståelse för det professionella handlingsutrymmets beskaffenhet och en problematisering av frontlinjearbetarens kroniska arbetsbelastning och hur övriga – framförallt resursbaserade – påverkansfaktorer också påverkar handlingsutrymmet utöver den eventuella påverkan från den politiska styrningen.   Syftet med studien är att kartlägga den politiska mål- och resultatstyrningen av gymnasieskolan och hur denna påverkar gymnasielärarens upplevelse av sitt professionella handlingsutrymme. Därutöver avser även studien undersöka andra potentiella förklaringsfaktorer till hur lärarna upplever sitt handlingsutrymme, så som presenterats utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet. De båda rivaliserande teorierna sammanställs och prövas empiriskt genom ett föreslaget tentativt ramverk. Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på intervjuer. Det empiriska materialet består således av gymnasielärares egna utsagor. De intervjuade gymnasielärarna varierar i både erfarenhet inom yrket som kön och undervisningsämne. Lärarna undervisar dessutom på fyra olika gymnasieskolor runtom i Norrbotten, vilket sammantaget bidragit till goda förutsättningar att analysera materialet utefter. Avslutningsvis visar den empiriska genomgången att gymnasielärare utövar ett mycket stort handlingsutrymme i sin undervisningssituation. Resultatet indikerar också att gymnasielärarna upplever sig mest styrda av det nationellt formulerade målen för skolan i form av kursplanerna i kombination med de enskilda skolornas rektorer – även om inte detta påverkar handlingsutrymmet nämnvärt. Tvärtemot den intuitiva föreställningen om utvärderingsmekanismernas påverkansgrad tycks inte utvärderingen av målsättningarna vara speciellt närvarande i gymnasielärarnas dagliga arbete. Studien visar även att om än lärarna utövar ett brett handlingsutrymme påverkas deras handlingskapacitet av vilka resurser de har att tillgå. Skolans ekonomiska ramar – vilket de kommunala institutionerna beslutar om – är en faktor som påverkar gymnasielärare då de planerar sin undervisning. Lärarnas tidsmässiga begränsningar är därutöver kanske den största resursrelaterade anledningen till lärarnas agerande, vilket bland annat gestaltar sig i att vissa kursmoment till och med rationaliseras bort då de inte anses som lika viktiga när de viktas mot de andra kursmomenten. Elevgruppen visar sig emellertid vara den faktor som påverkar läraren allra mest. Elevgrupperna kan både vara för stora, vilket anknyter till tidsaspekten, samtidigt som elevernas individuella intressen och kunskapsnivåer är avgörande för vad läraren kan göra i klassrummet och hur mycket tid denna kan ägna varje elev.   Utifrån det här resultatet är det motiverat att ställa sig frågan om vi överhuvudtaget kan styra frontlinjearbetare så som lärare genom politiska medel? Är det önskvärt att styra lärare? I så fall bör vi även fundera över hur detta ska gå till. Det nuvarande systemet tycks inte vara lämpat för ändamålet. Lärarna tycks snarare använda de politiska styrningsmekanismerna till att motivera sina egna idéer om undervisning snarare än att omsätta ett utbildningspolitiskt åtgärdsprogram i handling på de demokratiskt valda politikernas villkor – vilket väcker en hel del frågor om såväl input, throughput som output legitimitet. Dessa frågor är emellertid ett ämne för framtida forskning och inget som diskuteras på djupet i den här uppsatsen.

Marknaden för IT-system har växt kraftigt under de senaste årtiondena vilket även har lett till att olika system för transportadministration har utvecklats. Allt fler företag väljer att investera i TA-system för att underlätta den dagliga verksamheten och förenkla transportrelaterade affärsprocesser. En stor aktör på den svenska marknaden för TA-system är LogTrade, som även varit undersökningsobjektet i denna studie. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur LogTrades kunder utvärderar sina investeringar i TA-system. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för undersökningen berör tidigare forskning om Electronic Data Interchange (EDI), IT-investeringar samt finansiella och icke-finansiella värderingsmetoder. En kvalitativ studie har genomförts, vilken huvudsakligen bygger på en enkätundersökning som har tolkats likt en strukturerad intervju. Enkäten skickades ut till totalt 156 företag, varav 31 svar erhölls. Merparten av respondenterna angav att anledningen till investeringen i TA- systemet främst har varit för att möjliggöra tids- och kostnadsbesparingar samt för integrationsmöjlighet med ett ERP-system. Den största delen av respondenterna har gjort någon form av utvärdering för investeringen och främst har icke-finansiella mätetal använts för att beräkna investeringens nytta. Undersökningens resultat visade dock att majoriteten av LogTrades kunder inte har använt sig av någon konkret värderingsmodell för att utvärdera sin investering och häften av respondenterna upplever att de inte har kunnat beräkna investeringens totala nytta. Studien visar även att det råder en avsaknad på uppföljningar av investeringens nytta, en värdering av nyttan har främst skett innan implementeringen av TA- systemet. Trots delvis bristande värderingsmetoder och uppföljningar av investeringens nytta, upplever ändå LogTrades kunder att investeringen levt upp till deras förväntningar. / The market for IT systems has grown rapidly in recent decades, leading to the development of transportation administration systems. An increasing amount of companies choose to invest in TA-systems facilitating their day-to-day operations and transport administration. A major actor on the Swedish market for TA-systems is LogTrade, and this company has also been the investigation object for this study. The purpose of the study has been to examine how LogTrade's customers evaluate their investments in TA-systems. The theoretical framework that has built the basis for our research, concerns previous research on Electronic Data Interchange (EDI), IT investments and different financial and non-financial valuation methods. A qualitative study has been conducted which is mainly based on a survey that has been interpreted similarly to a structured interview. The survey was sent out to a total of 156 customers, resulting in 31 replies. A majority of the respondents stated that the reasons for the implementation of the TA-system has mainly been for time- and cost savings, but also for integration opportunities with their ERP-system. Most of the respondents have made some type of evaluation regarding the investment, and non-financial metrics has been most commonly used to evaluate the benefits of the investment. However, the result of the survey showed that the majority of LogTrade's customers did not use any specific valuation model for their investments and half of the respondents’ experience that they have not been able to calculate the full benefits of the investment. The study also shows that there is a lack of follow-up regarding the benefits of the investment. Despite partly inadequate evaluation methods and follow-up of the investment's benefit, LogTrade's customers felt that the investment in the TA-system lived up to their expectations.