För att klara av de stora utmaningar vi står inför måste hållbarhetsarbetet genomföras inom flera olika områden i samhället. Stadsutveckling är ett av alla de områden som ska bidra i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Det ställer krav på att kommuner utvärderar projekt inom stadsutveckling för att få en förståelse för vad som fungerar och vilka delar som ska tas med in i framtida projekt.  Studien har använt sig av kvalitativa forskningsmetoder där en litteraturstudie, av framförallt utvärderingsteori, och en fallstudie, innehållande en dokument- och intervjustudie, har inkluderats. Det övergripande syftet med studien är att få en djupare förståelse och inhämta kunskap om hur utvärderingsarbetet av stadsutvecklingsprojekt går till inom det kommunala arbetet i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av fallstudien visar att det inte finns någon genomgående systematik för utvärdering av projekt inom stadsutveckling, men att olika former av utvärderande inslag förekommer. Samtidigt finns det en generell vilja av att utveckla utvärderingsarbetet bland de tre kommunerna. Emellertid uppges praktiska utmaningar i det dagliga arbetet, såsom resursbrist i form av tid och pengar, begränsa verksamheternas möjligheter att lägga tid på att utvärdera projekt inom stadsutveckling. Vidare uppges även den mänskliga faktorn vara en orsak, där viljan av att blicka framåt är starkare än viljan att stanna upp för analys av projekt som slutförts. Mer informell utvärdering i form av reflektion och muntlig diskussion är någonting som däremot förekommer i vardagen. Idag genomförs det inte någon rutinmässig utvärdering av orsakssamband mellan åtgärd och resultat på kommunerna. Däremot sker det ofta en uppföljning av projektmålen, men i de flesta fall saknas ett analyserande eller värderande moment. Det uttrycks stora svårigheter med att i början av ett projekt inom stadsutveckling formulera kriterier som är betydelsefulla över tid. Vem som ska utföra en utvärdering finns det oenigheter kring. Den främsta fördelen som lyfts med en extern utvärderare är dennes oberoende roll och fördelen med en intern utvärderare är att hen är insatt i den politiska organisationen samt de beslut som har tagits inom projektet. I praktiken är det oftast en intern person som följer upp och/eller utvärderar.  Förvaltningar och kommunala bolag i Stockholms, Göteborgs och Malmös stad, som hanterar frågor inom stadsutveckling, rekommenderas att utföra utvärderingsarbetet kontinuerligt och formativt för att kunna hantera ett ständigt föränderligt samhälle. Redan tidigt i processen bör kommunerna ha en medvetenhet kring vem som är mottagaren av utvärderingsresultatet och på vilket sätt det ska förmedlas. Kommunerna rekommenderas att införa krav för utvärdering av projekt inom stadsutveckling och att avsätta specifika resurser för utvärdering, i form av tid, pengar och personal. / In order to handle the major challenges we are facing, the work with sustainability must be carried out within several different parts of society. Urban development is one of many areas that should contribute to reaching the sustainability goals of society. This requires that municipalities evaluate the projects within urban development. The reason for this is to gain an understanding of which solutions work and which parts of the former project that are to be included in future projects.  The study is based on qualitative research methods including a literature study, primarily of evaluation theory, and a case study, containing a document and interview study. The overall purpose of the study was to gain a deeper understanding and knowledge about how the municipalities of Stockholm, Gothenburg and Malmö work with evaluation of projects within urban development.  The results of the case study show that there is no systematic way for evaluating urban development projects, but that various forms of evaluative features exist. At the same time, there is a general expressed desire to develop the evaluation work among the three municipalities. However, practical challenges in daily work, such as lack of resources in the form of time and money, limit the organisations' opportunities to evaluate projects. Furthermore, the human factor is also stated as a cause; humans tend to want to look ahead rather than to take time on analyzing projects that have already been completed. The more informal evaluation such as individual reflection and oral discussion is something that happens during the workday. Today, there is no routine for evaluating the causality in a project, between measures and results, carried out in the municipalities. On the other hand, the project goals are usually followed up, but in many of these cases there is no existence of analytical or evaluative elements. The study shows experience of great difficulties in formulating criterias that are accurate for a long period of time, from the initiation of the project until the project is completed. In the study there is also a disagreement about the most suitable person for carrying out the evaluation. The main advantage of an external evaluator is its independent role. Furthermore the advantage of an internal evaluator is that they are familiar with the political organization and that they have knowledge of the decisions that have been made within the project. In practice, it is usually an internal person who follows up and/or evaluates.  Administrations and municipal companies in the cities of Stockholm, Gothenburg and Malmö, which handle issues in urban development, are recommended to carry out the evaluation work continuously and formatively in order to be able to handle an ever-changing society. Early in the process, the municipalities should have an awareness of the imagined recipient of the result from the evaluation and consequently in what way it should be communicated. The municipalities are recommended to introduce requirements for the evaluation of projects within urban development. Additionally the municipalities are recommended to earmark specific resources for evaluation, resources in the form of time, money and staff.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Sammanfattning Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Författare: Erika Fristedt och Malin Gustavsson Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Titel: En kostnad kommer sällan ensam - En tolkande utvärderingsstudie   Nyckelord: skrot, skrotkostnad, bilindustrin, kartläggning, processer, utvärdering, utvärderingsstudie, kvalitetsbristkostnader, jurans trilogi, strategiska avväganden, kaizen, lean production, projekt, leveransprecision, styrning, kommunikation, ansvar, företagskultur   Bakgrund: Bilindustrin har under en längre tid genomsyrats av en kostnadspress som uppkommit med anledning av förändrade krav från kund. Detta tvingar aktörerna på marknaden att skapa en produktion som är flexibel och anpassad efter snabba förändringar. Företags överlevnad grundas i hur väl de lyckas upprätthålla relationen till kund. Fallföretag X har under senare år upplevt en radikal ökning av skrotkostnader. Att detaljer skrotas som följd av kvalitetsproblem kan anses riskabelt i den bransch som företaget verkar i. Om produkter inte kan levereras till kund i tid eller i efterfrågad kvalitet kan det anses att existensen är hotad. Hur kommer det sig att trots denna ökade kostnad, att företaget överlever på marknaden.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processerna på Företag X, identifiera var i processerna skrot uppkommer samt varför. För att på detta sätt synliggöra åtgärder som kan vidtas på fallföretaget i syfte att minska skrotkostnaden. Vidare skapas förståelse kring huruvida ett företag med höga kostnader för skrot kan existera i en värld som kräver kostnadskontroll.   Metod: Studien är baserad på en kvalitativ utvärderingsstudie av Företag X. En abduktiv forskningsansats nyttjades för att pendla mellan teori och empiri och därigenom skapa ny teori samt förståelse för det skrotproblem som fallföretaget har.   Resultat: Skrot uppstår inom flera processer på Företag X och slutsatsen är att företaget har en bristande kommunikation, informationsspridning, ansvarsfördelning, planering samt styrning. Det kommer att krävas ett stort engagemang från samtliga inom företaget för att komma tillrätta med skrotproblemet och åtgärder som Lean, Kaizen och just-in-time förespråkas.

Viva la Diva är ett Svenskt makeup-varumärke som nyligen har lanserat sin nya webbplats. Denna webbplats har inte blivit testad på deras slutanvändare eller målgrupp. Genom att använda en heuristisk utvärdering och 12 Think aloud-tester har flera användbarhetsproblem upptäckts där designen behöver förbättringar. Senare i rapporten presenteras några förbättringsförslag om hur användarupplevelsen kan förbättras på webbplatsen, men också hur problemen som jag fann under utvärderingen och Think aloud-testerna kan lösas. Jag tillhandahåller också för Viva la Diva ett designförslag för en av deras sidor som inte är helt färdig i designen. Detta arbete ger insikt i hur man kan använda en heuristisk utvärdering och Think aloudtester för att upptäcka användbarhetsproblem på webbplatser. / Viva la Diva is a Swedish makeup-brand that has recently launched their new website. This website has not been tested with their end-users or target users. By using a heuristic evaluation and 12 Think aloud-tests several user problems have been discovered where the design needs improvements. Later in the article I present some suggestions on how to improve the user experience on the website, as well as fix the problems that I found during the evaluation and Think aloud-tests. I also provide Viva la Diva with a design suggestion for one of their pages that is not completely finished in the design. This work provides insights on how to use a heuristic evaluation and Think aloud-tests to discover usability problems on websites.

Public urban green space has never been more important: Its past contributions and potential to promote future public health, climate mitigation, and biodiversity are invaluable to cities experiencing population growth and urban densification. This research explores complexities of multiple demands on public urban green space in cities, using Stockholm as a case study. Semi-structured interviews with local professionals in the environmental planning field, supported by an analysis of key documents, assist in identifying key priorities and challenges, and highlighting considerations for the use of tools which value these spaces and their associated ecosystem services. Key priorities for the management of public urban green spaces are found to be: Adapting to effects of climate change, protecting biodiversity, and provision of cultural ecosystem services. Key challenges facing the management of public urban green spaces were highlighted as: Urban densification, green-washing, unclear definitions of concepts such as ‘green space’, and expectations of spaces being multifunctional. There are discussions that valuation tools do not have the ability to accurately measure and assess cultural ecosystem services, that collaborative tools can be more effective, and that there are both benefits and drawbacks concerning monetary valuations. Findings have implications for Stockholm’s management of public urban green space, and can be used to inform environmental planning policies. Recommendations for future research include investigating tools available for the assessment, mapping, and valuation of the qualities of green spaces, as well as identifying assessment tools Stockholm City Council have previous experience with. / Stadsnära grönområden och parker har aldrig varit viktigare: dess tidigare bidrag och potential att främja framtida folkhälsa, motverka klimatförändringar, och främja biologisk mångfald är ovärderliga för städer som upplever befolkningstillväxt och ökande befolkningstäthet. Denna studie utforskar komplexiteten av olika krav på allmänna grönområden i städer, med hjälp av Stockholm som en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer med lokala yrkesverksamma inom miljöplaneringsområdet, stödda av en analys av nyckeldokument, hjälper till att identifiera viktiga prioriteringar och utmaningar och belyser överväganden för användningen av verktyg som värderar dessa utrymmen och deras tillhörande ekosystemtjänster. Nyckelprioriteringar för hanteringen av allmänna grönområden i städerna visar sig vara: Anpassning till effekterna av klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald och tillhandahållande av kulturella ekosystemtjänster. De viktigaste utmaningarna för hanteringen av offentliga grönområden i städerna lyfts fram som: ökande befolkningstäthet i städer, green-washing, oklara definitioner av begrepp som ”grönområde” och förväntningar på att utrymmen ska vara multifunktionella. Det diskuteras att värderingsverktyg inte har möjlighet att noggrant mäta och bedöma kulturella ekosystemtjänster, att samarbetsverktyg kan vara effektivare och att det finns både fördelar och nackdelar med monetära värderingar. Resultaten har konsekvenser för Stockholms skötsel och av allmänna grönområden och kan användas för att informera miljöplaneringspolitiken. Rekommendationer för framtida forskning inkluderar att utreda verktyg som är tillgängliga för bedömning, kartläggning och värdering av grönområdens kvaliteter, samt identifiering av bedömningsverktyg som Stockholms stad har tidigare erfarenhet av.