This essay examines how urban planners work with the political ambition of creating integration and sustainable development through mixed housing. The essay compares how urban planners have worked in two residential areas/districts, in which both districts have been expansive since the start of the millennium.  Although both areas have been expansive, there are otherwise both structural, historical, and cultural differences. The essay thus examines how urban planners work with these different structures.  Even though the municipality have the planning monopoly, they are dependent on various actors for the implementation of the political visions and ambitions. In this respect, the private actors are often driven by the market. Hence, the essay examines how the planners work towards the politicians as well as other actors in the implementation. The essay shows that if the municipality has a large landholding in an area, they have also good positions to negotiate with the private actors, even if the planners cannot influence or determine which form of tenure the buildings will have. The essay studies and compare how the urban planners work with implementation in two different districts, in order to investigate if there are any differences between the two.  The study shows that, in theory, it seems easier to plan in an area that are built from scratch, but in practice the plans can be easier to implement and realize in an area that are slowly developed over time, because the conditions tend to change over time.

För att klara av de stora utmaningar vi står inför måste hållbarhetsarbetet genomföras inom flera olika områden i samhället. Stadsutveckling är ett av alla de områden som ska bidra i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Det ställer krav på att kommuner utvärderar projekt inom stadsutveckling för att få en förståelse för vad som fungerar och vilka delar som ska tas med in i framtida projekt.  Studien har använt sig av kvalitativa forskningsmetoder där en litteraturstudie, av framförallt utvärderingsteori, och en fallstudie, innehållande en dokument- och intervjustudie, har inkluderats. Det övergripande syftet med studien är att få en djupare förståelse och inhämta kunskap om hur utvärderingsarbetet av stadsutvecklingsprojekt går till inom det kommunala arbetet i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av fallstudien visar att det inte finns någon genomgående systematik för utvärdering av projekt inom stadsutveckling, men att olika former av utvärderande inslag förekommer. Samtidigt finns det en generell vilja av att utveckla utvärderingsarbetet bland de tre kommunerna. Emellertid uppges praktiska utmaningar i det dagliga arbetet, såsom resursbrist i form av tid och pengar, begränsa verksamheternas möjligheter att lägga tid på att utvärdera projekt inom stadsutveckling. Vidare uppges även den mänskliga faktorn vara en orsak, där viljan av att blicka framåt är starkare än viljan att stanna upp för analys av projekt som slutförts. Mer informell utvärdering i form av reflektion och muntlig diskussion är någonting som däremot förekommer i vardagen. Idag genomförs det inte någon rutinmässig utvärdering av orsakssamband mellan åtgärd och resultat på kommunerna. Däremot sker det ofta en uppföljning av projektmålen, men i de flesta fall saknas ett analyserande eller värderande moment. Det uttrycks stora svårigheter med att i början av ett projekt inom stadsutveckling formulera kriterier som är betydelsefulla över tid. Vem som ska utföra en utvärdering finns det oenigheter kring. Den främsta fördelen som lyfts med en extern utvärderare är dennes oberoende roll och fördelen med en intern utvärderare är att hen är insatt i den politiska organisationen samt de beslut som har tagits inom projektet. I praktiken är det oftast en intern person som följer upp och/eller utvärderar.  Förvaltningar och kommunala bolag i Stockholms, Göteborgs och Malmös stad, som hanterar frågor inom stadsutveckling, rekommenderas att utföra utvärderingsarbetet kontinuerligt och formativt för att kunna hantera ett ständigt föränderligt samhälle. Redan tidigt i processen bör kommunerna ha en medvetenhet kring vem som är mottagaren av utvärderingsresultatet och på vilket sätt det ska förmedlas. Kommunerna rekommenderas att införa krav för utvärdering av projekt inom stadsutveckling och att avsätta specifika resurser för utvärdering, i form av tid, pengar och personal. / In order to handle the major challenges we are facing, the work with sustainability must be carried out within several different parts of society. Urban development is one of many areas that should contribute to reaching the sustainability goals of society. This requires that municipalities evaluate the projects within urban development. The reason for this is to gain an understanding of which solutions work and which parts of the former project that are to be included in future projects.  The study is based on qualitative research methods including a literature study, primarily of evaluation theory, and a case study, containing a document and interview study. The overall purpose of the study was to gain a deeper understanding and knowledge about how the municipalities of Stockholm, Gothenburg and Malmö work with evaluation of projects within urban development.  The results of the case study show that there is no systematic way for evaluating urban development projects, but that various forms of evaluative features exist. At the same time, there is a general expressed desire to develop the evaluation work among the three municipalities. However, practical challenges in daily work, such as lack of resources in the form of time and money, limit the organisations' opportunities to evaluate projects. Furthermore, the human factor is also stated as a cause; humans tend to want to look ahead rather than to take time on analyzing projects that have already been completed. The more informal evaluation such as individual reflection and oral discussion is something that happens during the workday. Today, there is no routine for evaluating the causality in a project, between measures and results, carried out in the municipalities. On the other hand, the project goals are usually followed up, but in many of these cases there is no existence of analytical or evaluative elements. The study shows experience of great difficulties in formulating criterias that are accurate for a long period of time, from the initiation of the project until the project is completed. In the study there is also a disagreement about the most suitable person for carrying out the evaluation. The main advantage of an external evaluator is its independent role. Furthermore the advantage of an internal evaluator is that they are familiar with the political organization and that they have knowledge of the decisions that have been made within the project. In practice, it is usually an internal person who follows up and/or evaluates.  Administrations and municipal companies in the cities of Stockholm, Gothenburg and Malmö, which handle issues in urban development, are recommended to carry out the evaluation work continuously and formatively in order to be able to handle an ever-changing society. Early in the process, the municipalities should have an awareness of the imagined recipient of the result from the evaluation and consequently in what way it should be communicated. The municipalities are recommended to introduce requirements for the evaluation of projects within urban development. Additionally the municipalities are recommended to earmark specific resources for evaluation, resources in the form of time, money and staff.

Environmental sustainability has in recent years become an increasingly current issue and so also in the urban planning process, which has led to municipalities working on implementing this in their daily work. This study aims to explore how goals for environmental sustainability are taken into consideration in the urban planning process. This is done by studying the practical enforcement of environmental sustainability goals in the urban planning process. The study was conducted through interviews with municipal officials working in Göteborg, Linköping and Norrtälje, as well as analysis of governing documents. The result suggests that municipal ownership of land, clear objectives in governing documents and constructive dialogue with developers are important to provide good conditions for implementing environmental sustainability goals in the urban planning process. However, the municipality's resources can influence to which extent this work can be conducted. / Miljömässig hållbarhet har på senare år blivit en allt mer aktuell fråga och så även i stadsbyggnadsprocessen, vilket har lett till att kommuner försöker hitta sätt att implementera detta i sitt dagliga arbete. Syftet med studien är att undersöka hur mål om miljömässig hållbarhet tas i beaktning i stadsbyggnadsprocessen. Det görs genom att studera den praktiska tillämpningen av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Studien är genomförd genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner verksamma i Göteborg, Linköping och Norrtälje, samt analys av styrdokument. Resultatet tyder på att kommunalt ägande av mark, tydliga styrdokument och en konstruktiv dialog med byggherrar är viktigt för att skapa goda förutsättningar för implementering av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Men att kommunernas resurser kan påverka vilken utsträckning detta arbetet kan genomföras.