This study aims to explore how integrating Product Lifecycle Management (PLM) capabilities into the new fashion product development process can foster sustainability. The aspects that triggered this research are that the fashion sector has a detrimental impact on the environment and there is limited attention on the role of PLM in fostering sustainability. To address the research aim, a qualitative research approach with abductive reasoning was adopted, owing to the explorative nature of the study. Data were collected using semi-structured interviews with seven fashion brands having origins in England, Spain, Germany, and Italy. A convenience sampling method was employed to select fashion brands for data collection. Interview data were analysed thematically by applying the dynamic capability theory as the theoretical lens. The study findings revealed that integrating PLM into new product development can foster sustainability in four key ways: digital coordination for co-creation, sustainable raw material selection and lifecycle assessment within PLM, minimisation of waste, and development of innovative approaches. Digital coordination through co-creation platforms and real-time communications helps overcome traditional barriers to collaboration, such as miscommunication and slowness of feedback, creating more aligned operations. The PLM systems’ material selection options directly impact sustainability because they support designers in making smart choices from the outset. LCAs embedded within PLM systems can also help with decision-making by measuring the impact of products upon the environment from their conception to disposal. Fashion brands can make informed decisions about material selection, and design impacts far earlier in the product-development process than was previously possible through embedding lifecycle assessment (LCA) data. Additionally, resistance to change was identified as a threatening force to the effective implementation of PLM tools. The study recommended that fashion brands incorporate their sustainability goals into PLM and invest in training programs to educate employees on using PLM tools to foster sustainability.

Background: Health promotion is significant for reducing health inequalities at local and global levels. The Swedish Government has developed a policy for sustainable global development in the pursuit of implementing Agenda's 2030 sustainability goals in the international arena. Svalorna Latinamerika works in Peru with implementing the global goals at local level. Aim: The purpose of the field study is to analyze how Svalorna Latinamerika works strategically with involving local citizens to participate in the development work at the local level. The work is based on the global sustainability goals (Agenda 2030). Methods: The study applied a qualitative method and deductive approach to test whether the theory could be applied in to achieve sustainable development goals. Community participation theory claims that participation (i) is a strategy within the health promotion work that aims to involve local residents in the developing work that affects their lives (ii) it creates trust and legitimacy for the development work (iii) it can strengthen people's self- esteem, knowledge and development of new skills and (iv) the level of participation can affect the sustainability and efficiency of social development. A targeted sampling technique was applied to select the interviewees while data collection was performed through semi- structured interviews. Furthermore, manifest content analysis was used to analyze the collected material. Result: Participation as a health promoting strategy was applied by the non-profit organization. The level of participation consisted of partnership, a collaboration with both top-down and bottom-up approach. The co-operation and involvement of local citizens in decision-making processes created trust and legitimacy and enabled the development program to meet local needs and conditions. It also resulted in increased participation in the program's capacity building activities. Conclusion: The involvement of local citizens in decision-making processes created the conditions for the citizen to strengthen the individual and the community empowerment. Keywords: Community participation, empowerment, global sustainability goals, health promotion, local community development

Purpose: The purpose of our study is to understand how companies communicate sustainability internally. Furthermore, the study also aims to contribute with increased knowledge of employees’ insight into corporate sustainability reporting. Research questions: ❖How is sustainability communicated internally?❖To what extent are employees aware of corporate sustainability work? Method: In order to achieve the purpose and answer the study's questions, we have chosen to carry out a case study with two types of data collection. The empirical material for the study has been collected using both qualitative and quantitative methods. The qualitative material comes from structured interviews with the sustainability managerand three employees, while the quantitative data is based on a collection of 219 questionnaires that have been answered by employees at Spendrups. Conclusion: The study's results have shown that communication of sustainability work can take place in different ways and that different departments may prefer to absorb information by different sources of information. Knowledge of the sustainability work has been influenced by the employees' attitude towards sustainability. In addition, there are patterns that different departments have relatively more knowledge of sustainability issues related to their daily routines and tasks. / Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur företag kommunicerar hållbarhet internt. Vidare syftar studien även till att bidra med ökad kunskap om medarbetaresinsikt i företags hållbarhetsredovisning. Forskningsfrågor: ❖Hur kommuniceras hållbarhet internt?❖I vilken utsträckning är medarbeterna medvetna om företags hållbarhetsarbete? Metod: För att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar har vi valt att utföra en fallstudie med två typer av datainsamlingar. Det empiriska materialet för studien har samlats in med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det kvalitativa materialet kommer från strukturerade intervjuer med en hållbarhetsansvarig och tre medarbetare, medan det kvantitativa underlaget i studien bygger på en insamling av 219 enkäter som har besvarats av medarbetare på Spendrups. Slutsatser: Studiens resultat visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet kan ske på olika sätt samt att olika avdelningar kan preferera att ta till sig informationen via olika informationskällor. Kännedom om hållbarhetsarbetet har påverkats av medarbetarnas attityder gentemot hållbarhet. Dessutom finns det mönster om att olika avdelningar har relativt mer kännedom om hållbarhetsfrågor som rör deras dagliga rutiner och arbetsuppgifter.

This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking. In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society. In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings. In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement. From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals. / Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena. / <p>QC 20160901</p> / Beyond GDP Growth

Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag. / Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.

Environmental sustainability has in recent years become an increasingly current issue and so also in the urban planning process, which has led to municipalities working on implementing this in their daily work. This study aims to explore how goals for environmental sustainability are taken into consideration in the urban planning process. This is done by studying the practical enforcement of environmental sustainability goals in the urban planning process. The study was conducted through interviews with municipal officials working in Göteborg, Linköping and Norrtälje, as well as analysis of governing documents. The result suggests that municipal ownership of land, clear objectives in governing documents and constructive dialogue with developers are important to provide good conditions for implementing environmental sustainability goals in the urban planning process. However, the municipality's resources can influence to which extent this work can be conducted. / Miljömässig hållbarhet har på senare år blivit en allt mer aktuell fråga och så även i stadsbyggnadsprocessen, vilket har lett till att kommuner försöker hitta sätt att implementera detta i sitt dagliga arbete. Syftet med studien är att undersöka hur mål om miljömässig hållbarhet tas i beaktning i stadsbyggnadsprocessen. Det görs genom att studera den praktiska tillämpningen av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Studien är genomförd genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner verksamma i Göteborg, Linköping och Norrtälje, samt analys av styrdokument. Resultatet tyder på att kommunalt ägande av mark, tydliga styrdokument och en konstruktiv dialog med byggherrar är viktigt för att skapa goda förutsättningar för implementering av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Men att kommunernas resurser kan påverka vilken utsträckning detta arbetet kan genomföras.

Tidens största utmaning idag är klimatförändringen och dess negativa effekter. En grund till många fall av att politisk instabilitet, hälsorisker och ojämlikheter i mänskliga rättigheter är ohållbara konsumtions- och produktionsmönster som leder till miljöförstöring och sociala orättvisor. Tillväxtverket (2020) utförde en undersökning som har påvisat att närmare hälften av de svenska näringsliv arbetar med ett hållbart arbete. Men å andra sidan är det viktigt att iaktta att arbetet mot hållbar utveckling har utvidgat sig och blivit allt mer komplicerad att uppfylla de senaste decennierna.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de mindre företagen värdesätter FN:s globala hållbarhetsmål 12.4 i två olika branscher, samt hur de aktivt arbetar med att förbättra det. Syftet har uppfyllts genom att författarna genomfört intervjuer med två mindre fallföretag, det ena är Gästrike Ekogas och det andra är St:Eriks. Författarna har därmed genomfört en litteraturstudie i områden som anses relevanta. Studien identifierade två nyckelfaktorer, den första nyckelfaktorer är att Gästrike Ekogas inte arbetar utifrån den globala målen och har därför inte värderingar. För att förbättra arbetet inom hållbarhet har det även påvisats att verksamheten saknar resurser. Den andra nyckelfaktorer som författarna identifierat, är att St:Eriks vision är att de ska vara det självklara valet för hållbar samhällsbyggnad, vilket visar att de har en seriös värdering för hållbarhet. De tar också miljön som ett nyckelområde och har arbetar hårt med det. Eftersom företaget överväger utsläpp av kemiska ämnen och dess konsekvenser arbetar St:Eriks också ständigt för att minska dessa utsläpp med hjälp av sina interna resurser och tredje part. Det har även påvisats för att verksamheten i fråga skall ha en kapabilitet att kombinera ny teknik, förändringar till praxis, med nya affärsmodeller. För att verksamheter lyckligtvis skall anta och implementera en hållbar konsumtion och produktion handlar det i princip om att kräva förändring i organisationens vision och utbildningar. Med tanke på att St:Eriks produkter har en lång livslängd så var det väldigt viktigt för dem att förhålla sig till FN:s 12e globala mål då den innefattar produktion och konsumtion. / The biggest challenge of the time today is climate change and its negative effects. One reason for many cases of political inequality, health risks and human rights inequalities is consumption and production patterns that lead to environmental degradation and injustice. Statistics from the Swedish Agency for Growth (2020) have shown that almost half of Swedish industry works with sustainable work. On the other hand, however, it is important to observe that the work towards sustainable development has expanded and become increasingly complicated to meet the latest conditions.  The purpose of this study is to investigate how highly the smaller companies value the UN's Global Sustainability Goals 12.4 in two different industries, and how they actively work to improve that work. The purpose has been fulfilled by the authors conducting interviews with two case companies, thus the authors have conducted a literature study in areas considered relevant. The study identified two key factors, the first key factor being that Gästrike Ekogas does not work on the basis of the global goals and therefore does not have values. In order to improve the work in sustainability, it has also been demonstrated that the business lacks resources. The other key factor identified by the authors is that St:Erik's vision is that they should be the obvious choice in sustainable community building, which indicates a lot that they have a serious value about sustainability. They also have the environment as a focus area, and which they work with constantly. As the business takes into account the chemical emissions and its consequences, and that St:Eriks also works constantly to reduce these emissions with the help of resources that exist within the business and with the help of third parties.  It has also been demonstrated that the activities in question should have the capability to combine new technologies, changes to practices, with new business models. In order for businesses to fortunately adopt and implement sustainable consumption and production, it is basically about demanding change in the organization's vision and education. Since St:Erik's products have a long lifespan, it was very important for them to relate to the UN's 12th global goals as it includes production and consumption.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.

This study examines how complex issues can be appropriately communicated to children aged 3-6 years through the empirical research of five illustrators. Based on the empirical findings, three proposals for spreads that convey complex issues in the form of the global sustainability goals in Agenda 2030 are created. The study also investigates which creative design process is most suitable to apply in the design. This is examined by comparing two predetermined models that frame the design process in relation to the illustrators' experiences and approaches. Based on the findings, an appropriate approach is applied to the study. The study concluded that framing the creative design process within predetermined frameworks does not appear to be beneficial. All illustrators use individual approaches tailored to personal preferences and past experiences. Regarding the communication of complex issues to children, all illustrators agreed that these are topics that can and should be communicated to children. An appropriate approach in communication was to achieve a balance between the simple and the complex. It also proved important to prioritize children's positive reading experiences and to ensure that the communication is characterized by hope for the future. Based on these results, the study has created its own proposals for materials that communicate the global sustainability goals in Agenda 2030.

During the COVID pandemic of 2019, Sweden saw a huge increase in food prices, as many of the country's grocery chains import a large amount of all foods. This research is motivated by the Swedish Parliament's motion "Self-Sufficiency of Food in Sweden" and the need for innovative solutions to enhance Sweden's food supply. This study focuses on alternative urban agriculture methods, with a focus on aeroponics, aquaponics, hydroponics, and vertical farming, and their potential for self-sufficiency in Sweden. This study aims to fill the gap in Swedish research on soilless urban farming methods and contribute to the understanding and acceptance of the alternative methods above. The study seeks to determine whether the yield of alternative cultivation methods is comparable to traditional methods, soil-based and greenhouse-based farming, in terms of resources invested and to identify the alternative method with the highest yield. Resources in this thesis will be defined as the amount of water that is used. Our thesis aims to support businesses and local governance in decision-making regarding implementation of alternative urban farming in Sweden. A literature search was conducted using keywords such as hydroponic, vertical farming and sustainability. Statistical analysis of collected data indicates significant differences in yield and water usage among the collected examples which resulted in vertical hydroponic farming offering the highest yield in terms of space utilization, with significant statistical significance (p &lt; 0.05). Additionally, hydroponic farming requires the least amount of water compared to other methods although this is not a certainty as there was no significant statistical difference between the different methods. The study demonstrates that hydroponic farming can achieve higher yields compared to traditional soil-based farming and other alternative farming methods. The study emphasizes organizational and governmental solutions to improve self-sufficiency at the local and national levels. Alternative urban farming methods offer a sustainable contribution to increasing self-sufficiency while minimizing resource usage. / Denna studie undersöker potentialen hos alternativa urbana odlingsmetoder för självförsörjning i Sverige. Den svenska riksdagen stödjer motion om "Självförsörjning av mat i Sverige" och behovet av innovativa lösningar för matförsörjning i landet. Denna forskning fyller en kunskapsbrist i den svenska litteraturen om jordlösa odlingssystem såsom aeroponiska, akvaponiska, hydroponiska och vertikala odlingar. Syftet med studien är att sammanfatta den befintliga kunskapen om dessa alternativa odlingsmetoder och klargöra deras fördelar i en urban miljö. Denna studie strävar att stödja företag och lokala myndigheter vid implementering av alternativa odlingsmetoder, genom att studera de alternativa odlingsmetodernas avkastning i förhållande till resursanvändning. Studien har samlat exempel från forskningsartiklar och företags-hemsidor som använde de ovan nämnda alternativa odlingsmetoder som sedan analyserats och jämfört deras avkastning med traditionella jordbaserade odlingar såsom åker odlingar och växthusbaserade odlingar. Med den statistisk analys som gjorts har vi funnit att vertikal hydroponisk odling visar den högsta avkastningen per yta jämfört med de andra alternativa odlingsmetoderna och traditionella odlingar. Vi har dessutom fastställt att hydroponiska odlingar använder minst vatten per kg skörd i jämförelse med andra metoder. Studien betonar vikten av att fokusera på organisatoriska och statliga lösningar för att öka självförsörjningsgraden på lokal och nationell nivå. Medan privatpersoner kan vara självförsörjande med grönsaker och frukt på en normalstor tomt, kan det vara svårt för alla privatpersoner att upprätthålla en egen grönsaksträdgård och undvika skador på marken och ekosystemtjänsterna i staden. Därmed riktar vi denna studie till kommunen och staten som ett stöd för att säkerställa självförsörjning på en lokal och regional nivå. För att uppnå hållbar samhällsutveckling och stödja självförsörjning av mat i Sverige, är integreringen av alternativa urbana odlingsmetoder på lokal, regional och nationell nivå ett innovativt steg framåt. Metoderna nämnda i denna rapport erbjuder fördelar såsom effektiv minskad vatten- och markanvändning samt möjlighet att integrera odling i stadsområden. Genom att använda dessa odlingsmetoder kan Sverige öka sin självförsörjningsgrad och minska sin miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen. Framtida forskning bör utforska och utveckla dessa innovativa lösningar för att möta Sveriges matförsörjnings- och hållbarhetsmål.