Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Lic.-avh. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 1999. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Forskning visar att en stark företagskultur kan likställas med ett informellt regelverk som ger arbetstagarna riktlinjer för hur de bör agera utifrån företagets mål. Trots att det inom många branscher idag finns starka företagskulturer som ställer krav på arbetstagaren så är studier utifrån arbetstagarens perspektiv relativt bristfälliga. Det har däremot utförts mycket forskning kring effekter av företagskultur utifrån arbetsgivarens perspektiv. Denna studie ämnade därför att undersöka hur arbetstagare förhåller sig till en stark företagskultur samt hur deras identitet påverkas av det. Genom att få insyn i subjektiva upplevelser var förhoppningen med studien att kunna bidra med en förståelse kring arbetstagares identitetsskapande i relation till företagskultur. Vid insamlingen av empiriskt material utfördes kvalitativa intervjuer med 10 personer som har erfarenhet av en stark företagskultur på ett företag inom säljbranschen. Hälften av intervjupersonerna är nuvarande anställda och resterande har tidigare varit anställda på det aktuella företaget. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats i relation till Tajfel och Turners teori om social identitet, Goffmans teori om roller och framträdande samt Collins teori om interaktionsritualer. Resultatet visade att arbetstagare väljer att anpassa sitt beteende efter önskvärda personlighetsdrag som uppmuntras på arbetsplatsen. Hur identiteten påverkas av den starka företagskulturen visade sig bero på hur arbetstagarnas personliga identitet i grunden skiljer sig från de önskvärda personlighetsdragen på arbetsplatsen samt hur mottagliga de är för att förändra sin sociala identitet, vilket således avgör i vilken grad det resulterar i påfrestningar på den personliga identiteten.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna uppsats behandlar fenomenet intern Employer Branding. Problemet som ligger till grund för uppsatsen är konsultbranschens svårigheter i att behålla anställda och branschens höga personalomsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur managementkonsultbolag arbetar med intern Employer Branding. Dessutom undersöker författarna hur managementkonsultbolag arbetar med aktiviteter kopplat till intern Employer Branding. Därtill analyserar författarna om verktyget intern Employer Branding kan användas för att behålla medarbetare och minska personalomsättning. Författarna av denna uppsats mäter inte om arbete med intern Employer Branding bidrar till att behålla anställda och reducera personalomsättning. Uppsatsens teoretiska referensram är konceptet intern Employer Branding och ett teoretiskt ramverk av Backhaus och Tikoo (2004) bestående av organisationsidentitet, företagskultur och lojalitet. En kvalitativ forskningsdesign har valts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och författarna har tagit del av dokument från respektive företag. Studiens slutsats är inledningsvis att managementkonsultbolag genomför ett omfattande arbete med intern Employer Branding. Vidare genomför managementkonsultbolag många aktiviteter kopplat till intern Employer Branding. Utifrån studiens teoretiska inramning och den genomförda studien är arbete med intern Employer Branding eventuellt något som företag i stort skulle gynnas av. Slutligen visar genomförd studie på att arbete med intern Employer Branding bidrar till ökat bibehållande av anställda och att företag kan hantera uppsatsens formulerade problem kring hög personalomsättning.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Sammanfattning Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Författare: Erika Fristedt och Malin Gustavsson Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Titel: En kostnad kommer sällan ensam - En tolkande utvärderingsstudie   Nyckelord: skrot, skrotkostnad, bilindustrin, kartläggning, processer, utvärdering, utvärderingsstudie, kvalitetsbristkostnader, jurans trilogi, strategiska avväganden, kaizen, lean production, projekt, leveransprecision, styrning, kommunikation, ansvar, företagskultur   Bakgrund: Bilindustrin har under en längre tid genomsyrats av en kostnadspress som uppkommit med anledning av förändrade krav från kund. Detta tvingar aktörerna på marknaden att skapa en produktion som är flexibel och anpassad efter snabba förändringar. Företags överlevnad grundas i hur väl de lyckas upprätthålla relationen till kund. Fallföretag X har under senare år upplevt en radikal ökning av skrotkostnader. Att detaljer skrotas som följd av kvalitetsproblem kan anses riskabelt i den bransch som företaget verkar i. Om produkter inte kan levereras till kund i tid eller i efterfrågad kvalitet kan det anses att existensen är hotad. Hur kommer det sig att trots denna ökade kostnad, att företaget överlever på marknaden.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processerna på Företag X, identifiera var i processerna skrot uppkommer samt varför. För att på detta sätt synliggöra åtgärder som kan vidtas på fallföretaget i syfte att minska skrotkostnaden. Vidare skapas förståelse kring huruvida ett företag med höga kostnader för skrot kan existera i en värld som kräver kostnadskontroll.   Metod: Studien är baserad på en kvalitativ utvärderingsstudie av Företag X. En abduktiv forskningsansats nyttjades för att pendla mellan teori och empiri och därigenom skapa ny teori samt förståelse för det skrotproblem som fallföretaget har.   Resultat: Skrot uppstår inom flera processer på Företag X och slutsatsen är att företaget har en bristande kommunikation, informationsspridning, ansvarsfördelning, planering samt styrning. Det kommer att krävas ett stort engagemang från samtliga inom företaget för att komma tillrätta med skrotproblemet och åtgärder som Lean, Kaizen och just-in-time förespråkas.