Bakgrund: Hälsoekonomi har sitt ursprung i att sjukvårdens resurser är begränsade och sjukvårdsutgifterna ökar kontinuerligt. För att möta de ökade kostnaderna har sjukvården börjat använda sig av hälsoekonomiska utvärderingar för arbeta mer kostnadseffektivt. En stor kostnadspost för hälso- och sjukvården är rökares ökade komplikationsrisker i samband med operation. Att införa rökuppehåll inför operation minskar dessa risker och denna metod har bedömts vara ett av de mest effektiva sätten att minska sjukvårdens kostnader. Fokus för denna studie har därmed varit att utveckla en modell som visar de intäkter och kostnader som kan kopplas till rökuppehåll inför operation. Syfte: Syftet med denna studie är att anpassa en hälsoekonomisk modell så att den kan användas för att beräkna de ekonomiska effekterna av ett rökuppehåll inför operation. Studien ska även fastställas hur en hälsoekonomisk utvärdering ser ut med avseende på rökavvänjningshjälp inför operation. Slutligen är avsikten att föreslå åtgärder som Landstinget Kronoberg kan införas för att förbättra riktlinjerna och därmed minska sjukvårdens kostnader. Metod: Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokument, statistik och databaser har också varit nödvändiga som underlag till modellberäkningarna. Studien tillämpar tidigare medicinsk forskning och applicerar dem i studiens beräkningar. Resultat och slutsats: Med hjälp av utvalda parametrar och en anpassad kostnadsintäktsmodell har de ekonomiska effekterna av att införa rökuppehåll inför operation beräknats. Resultatet visar att hälso- och sjukvården besparar 25 058 kronor per patient av att införa rökuppehåll inför operation. Studien visar även att det krävs att komplikationsriskerna minskas betydligt mindre än vad den medicinska forskningen påvisar att rökuppehållet medför, för att kunna täcka rökavvänjningskostnaderna. Den hälsoekonomiska utvärderingen påvisar vikten av att få patienter att verkligen klara sitt rökuppehåll, för att öka besparingarna ytterligare. Slutsatsen blir därmed att det bör satsas mer resurser på rökavvänjningshjälp eftersom det i sin tur kommer leda till minskade kostnader för hälso- och sjukvården. / Background: Health economics has its origins in that the resources for the healthcare arelimited and their expenditures increases continuously. To meet the increased costs the healthcare has established the use of health economic evaluations in order to work more cost- effectively. A major cause of healthcare costs are smokers’ increased risk of complications related to surgery. Introducing smoking cessation before surgery reduces these risks and this method has been considered to be one of the most effective ways to reduce healthcare costs. Focus of this study has been to develop a model that shows the income and expenses that are linked to smoking cessation before surgery. Purpose: The purpose of this study is to adapt a health economic model in order to calculate the economic impacts of a smoking cessation before surgery. The study will also determine how a health economic evaluation would look like regarding to offer smoking cessation assistance before surgery. Finally, the intention is to propose actions that Landstinget Kronoberg can introduce to improve the guidelines and thereby reducing healthcare costs. Method: Several data collection methods have been used such as interviews in order to gaining knowledge. Documents, statistics and databases have also been a necessary as input to the model calculations. The study applies previous medical researches and uses them in the calculations. Findings and Conclusions: By using the selected parameters and the adapted Costbenefitmodel (CBA), the economic effects of introducing smoking cessation before surgery have been able to be calculated. The result shows that healthcare saves 25 058 SEK per patient due to the smoking cessation. The study also shows that the risk of complications needs to be considerably less then what the medical research shows, to cover the smoking cessations costs. The health economic evaluation demonstrates the importance of helping the patient to actually succeed the smoking cessation, in order to increase the savings further. The conclusion is therefore that it should be spent more resources on helping patient stop smokingbefore surgery.

<p>Denna studie består av en exposé över två läroplaner och de värden som dessa förespråkar. De värden som finns formulerade i läroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att två nationella utvärderingar studeras och analyseras. På så sätt kan elevernas uppfattningar av värdena i läroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an läroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien är att söka svar på hur relationen mellan formulering och realisering av läroplanerna ser ut. De studerade läroplanerna är Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvärderingarna från 1992 och 2003, NU92 och NU03. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ textanalys där dokument analyserats utifrån valda teorier med anknytning till studiens syfte. Värdena i läroplanerna har analyserats utifrån läroplansteorier och tre etablerade pedagogiska teorier för att undersöka vad som präglar formuleringen av dessa. Elevernas svar i de nationella utvärderingarna har även de analyserats utifrån pedagogiska teorier för att söka svar på vad som präglar elevernas uppfattningar om värdena i läroplanerna som förmedlas i skolan. De resultat som studien visar är att läroplanernas formulering ändrat fokus under den studerade tidsperioden. Från att ha förmedlat värden som innefattat betydelsen av fostrandet av kritiska och delaktiga medborgare till att lyfta fram samtal och argumentation och deltagande i demokratiska processer hos eleverna. Elevernas tankar som framkommit i de nationella utvärderingarna har varit likartade då uppfattningarna skiljer sig från de värden som läroplanerna förmedlar. Elevernas attityder i värdegrundsfrågor, såsom uppfattningar av demokratibegreppet visar att de inte fullt ut behärskar de kunskaper som läroplanen förordar. Gällande arbetet i skolan så efterfrågar eleverna i de båda nationella utvärderingarna mer inflytande över skolans verksamhet och möjligheter att påverka, något som läroplanerna förordar men som inte tycks nå ut till eleverna. Läroplanernas pedagogiska riktning har förändrats över tid och elevernas uppfattningar om skolans verksamhet som kunnat spåras i de nationella utvärderingarna visar skillnader mellan läroplanernas formulering och realiseringen av dessa värden i skolan.</p>

Denna studie består av en exposé över två läroplaner och de värden som dessa förespråkar. De värden som finns formulerade i läroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att två nationella utvärderingar studeras och analyseras. På så sätt kan elevernas uppfattningar av värdena i läroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an läroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien är att söka svar på hur relationen mellan formulering och realisering av läroplanerna ser ut. De studerade läroplanerna är Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvärderingarna från 1992 och 2003, NU92 och NU03. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ textanalys där dokument analyserats utifrån valda teorier med anknytning till studiens syfte. Värdena i läroplanerna har analyserats utifrån läroplansteorier och tre etablerade pedagogiska teorier för att undersöka vad som präglar formuleringen av dessa. Elevernas svar i de nationella utvärderingarna har även de analyserats utifrån pedagogiska teorier för att söka svar på vad som präglar elevernas uppfattningar om värdena i läroplanerna som förmedlas i skolan. De resultat som studien visar är att läroplanernas formulering ändrat fokus under den studerade tidsperioden. Från att ha förmedlat värden som innefattat betydelsen av fostrandet av kritiska och delaktiga medborgare till att lyfta fram samtal och argumentation och deltagande i demokratiska processer hos eleverna. Elevernas tankar som framkommit i de nationella utvärderingarna har varit likartade då uppfattningarna skiljer sig från de värden som läroplanerna förmedlar. Elevernas attityder i värdegrundsfrågor, såsom uppfattningar av demokratibegreppet visar att de inte fullt ut behärskar de kunskaper som läroplanen förordar. Gällande arbetet i skolan så efterfrågar eleverna i de båda nationella utvärderingarna mer inflytande över skolans verksamhet och möjligheter att påverka, något som läroplanerna förordar men som inte tycks nå ut till eleverna. Läroplanernas pedagogiska riktning har förändrats över tid och elevernas uppfattningar om skolans verksamhet som kunnat spåras i de nationella utvärderingarna visar skillnader mellan läroplanernas formulering och realiseringen av dessa värden i skolan.

<p>In this paper we explore the relations between context and feedback generated in three user-centered evaluations of a flash-based game. Whether it’s the social context, the physical context or the degree of intrusion from the evaluator, they all contribute to the quality of the feedback received. The selection of test subjects is a narrow process, which gives the above mentioned factors different meaning. Contextual factors have shown to influence the feedback given within both usability and user-experience. The difference in feedback given to user-experience however, was shown to be influenced mostly by the social context where the selection of test-subjects and degree of involvement from the evaluator are key factors to the subjects. The test-subjects might not express vital thoughts because they don’t want to criticize the designer or intrude on the design, nor do they want to appear stupid when something is not understood.</p>

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang. Detta sammanfogas sedan med en analysmetod som bygger på en multimodal socialsemiotisk syn på representation och kommunikation. Resultatet består av att de åsikter eleverna uttrycker genom utvärderingarna blir tolkat och omvandlat till olika visuella representationer; bilder, ordkartor och levande statyer. Det som framgår i analysen är att valet av representationsteknik får konsekvenser på innehållet och vad som kan kommuniceras. När kvalitativ skrift, statistik och verbalt yttrade åsikter översätts till ordkartor, bilder och levande statyer så förstärks vissa betydelser och andra betydelser abstraheras, förminskas eller försvinner. Inga av de visuella representationer som används i uppsatsen är helt självständiga i förhållande till skrift eller tal. I analysen av kommunikationen framgår det att eleverna har större agency när de själva är de som skapar de visuella representationerna. Annars har den som sammanställer enkäterna störst agency. Sammanställningen av enkäterna skapar ett ”bevis” som blir svårt för andra att sätta sig emot, eftersom de inte har tillgång till den grundläggande empirin. Slutsatsen är att en översättning från en form till en annan alltid får konsekvenser. Därför finns det fördelar med att använda flera olika former av representation i vetenskaplig text. Helt nya betydelser kan då framträda.

Three senior consultants, that primary work with organisational development and project management has created a model, named PENG, specially adjusted for evaluation of IT-investments. The purpose of this model is to evaluate both the financial and the “softer” values of IT. According to IT’s major role of supporting the business concept, “soft” val-ues like; improved customer service, fewer complaints, more reliable deliveries and et cetera becomes very important. An interesting feature of the PENG-model is that it promises to, as the name indicates (PENG means coin in Swedish), transform all aspects of IT into monetary terms. This makes it possible to quantifiably measure all the aspects of IT, not just the ones that can be counted for as reduced costs. This attribute makes PENG different compared to other models that we have found. In this thesis we have chosen to study how the use of PENG affects evaluations of IT-investments, by focusing on both restricting and enabling aspects. The studies that have been performed are mainly based on qualitative methods. We have used a literature study to see which aspects that are of most importance when evaluating IT. Further on we have studied descriptions, by the originators of PENG, to see how an actual evaluation process is supposed to be done. Based on this we have performed an in-terview at Kalmar county council, who have used and are using the model in several of their IT-projects, in order to see how PENG serves in real life situations. We have found out that the PENG-model certainly has good intentions in capturing the complexity inherent in IT, by valuing “soft” and “hard” aspects and for illustrating an in-vestment from different perspectives. The model involves a working procedure consisting of ten steps that serves as a guideline for the evaluator. However, the model lacks a clear framework describing how the actual work in each step shall be performed. The model generates in a clear and easily understandable result that can be understood through out the organisation, this mostly due to the use of money as the unit of measure-ment. The quality of the result is however largely dependent on the judgements of the persons involved. Depending on how you value the benefits and costs of IT, you will end up with diverse results. From this, we can see that the model has problems in terms of trustworthiness. We believe that PENG, despite its credibility issues, can be useful when discussing IT in order to illustrate the implications of an investment. We can also see the worth of the model when comparing different kinds of IT-investments; to see where the money can be of best use. The study further shows that PENG can be used in any type of organisation, even though it may be better suited for the public sector, where “soft” bene-fits are an essential part of the business concept. / Tre senior konsulter som primärt arbetar med organisationsutveckling och projektstyrning har tagit fram en modell speciellt utvecklad för utvärderingar av IT-investeringar. Modellen heter PENG och har som syfte att utvärdera både finansiella och kvalitativa aspekter av IT. Då IT har som primärt syfte att stödja kärnverksamheten, så blir ”mjuka” aspekter såsom, ökad kundservice, färre klagomål, säkrare och mer spårbara leveranser et cetera mycket viktiga. En intressant egenskap som PENG-modellen besitter är att den utlovar att, som namnet antyder, värdera alla aspekter av IT i monetära termer. Detta skapar möjligheter att kvantitativt mäta IT:s totala påverkan i en organisation, vilket gör denna modell annorlunda från övriga modeller som vi har funnit. Denna uppsats har som syfte att studera hur användandet av PENG-modellen påverkar utvärderingen av IT-investeringar. Studien är baserad på kvalitativ metodik. Till att börja med har vi genomfört en litteratur-studie för att undersöka vilka aspekter som skiljer en IT-investering från andra typer inve-steringar, samt för att ta reda på vad som krävs för att en IT-utvärdering skall bli så rättvisande som möjligt. Efter detta har vi studerat beskrivningar, gjorda av upphovsmännen bakom PENG, för att undersöka hur modellen är tänkt att användas. Baserat på detta har vi sedan genomfört en intervju vid Kalmar läns landsting, vilka har använt och fortfarande använder sig av denna modell i flera av sina IT-projekt, för att undersöka hur väl modellen fungerar i realiteten. Baserat på detta drar vi slutsatsen att PENG-modellen har goda intentioner i att återspegla komplexiteten i IT, genom att värdera ”mjuka” och ”hårda” nyttor och att beskriva investeringar från olika perspektiv. Modellen består av tio steg som syftar till att guida utvärderaren genom hela processen. Modellen saknar dock tydliga riktlinjer som beskriver hur varje steg av utvärderingen skall gå till och många beslut blir därför godtyckliga. Modellen generar i ett klart och lättförståeligt resultat, vilket beror på att alla aspekter av IT omvandlas till kronor. Kvaliteten på resultatet är dock till stor del beroende av de bedömningar som de involverade personerna gör under utvärderingsprocessen. Beroende på hur nyttor och kostnader av IT värderas så kommer detta att resultera i olika resultat. Av detta drar vi slutsatsen att modellen har trovärdighetsproblem. Vi menar dock att mo-dellen, trots detta, kan vara användbar för att illustrera innebörden av IT-investeringar. Vi kan också se att modellen har potential att jämföra olika IT-investeringar, i syfte att utvärdera var pengarna kan komma till störst nytta. Vidare visar vår studie att PENG kan användas i alla typer av organisationer, även om den troligen är bäst lämpad för den offentliga sektorn, där ”mjuka” nyttor är en viktig del av kärnverksamheten.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, krävs det av vårdgivaren att denne arbetar efter mål. Att formulera mål inom hälso- och sjukvården kräver eftertanke. Målen måste vara mätbara och inkludera flera olika delar av verksamheten. Varje förbättringsprojekt är unikt och bör relateras till de resurser som avsatts. Ett stort problem vid kontinuerlig uppföljning är att välja ut parametrar som ger tillräcklig information och är lätta att skapa. Här krävs mer utvecklade datasystem och även integrering mellan befintliga datasystem  I uppsatsen diskuteras med vilka parametrar man kan utvärdera ett förbättringsprojekt inom laboratoriemedicin. Det finns för närvarande inte några standardiserade kvalitetsparametrar inom klinisk kemi. De parametrar som i denna undersökning visade sig vara mest lämpliga att använda kontinuerligt i det korta perspektivet var svarstider, personalresurser och reagenskostnader. I det längre perspektivet kan ovanstående data kombineras till indikatorer som visar kostnad per analyspoäng och analyspoäng per årsarbetare. De indikatorer som kan få användning först när datasystem utvecklas är data från avvikelsesystem och analyskommentarer som visar t.ex. att svar inte har kunnat lämnas ut. / According to the National Board of Health and Welfare, SOSFS 2005:12, it is required that the caregiver adheres to his work through following stated objectives. Formulating goals in health care requires careful consideration. Goals must be measurable and include many different aspects of the project. Each improvement project is unique and should be directly related to the resources allocated to the project. A major problem for continuous monitoring is to select parameters that provide sufficient information and are easy to produce. This requires more advanced computer systems and integration with existing computer systems. The paper discusses the parameters an improvement project in laboratory medicine can evaluate its results after. There are currently no standardized quality parameters in clinical chemistry. The parameters used in this study that proved to be the most suitable to be used continuously in the short term was the response times, staffing and reagent costs. In the long term, the above data are combined with indicators that show cost per analysis score and analysis points per full-time employees. The indicator that may be used when the computer system is developed is deviation systems and analytical comments that show for example that a response has not been disclosed.

Background: Health economic evaluations are becoming an increasingly important means of analysing which care alternative resource utilisation is the most cost effective. It is a new topic in the medical device industry that causes much uncertainty and unstructured use of the actors involved. Study questions: Why is it difficult to develop, implement and disseminate this standardized health economic evaluation models in medical technology? Is there a possibility to standardize health economic evaluations within the medical device industry? Purpose: The purpose of this study is to investigate the standardization issues for health economic evaluations within the medical device industry. Method: A qualitative approach was used in the form of interviews with five actors that are active or have a connection to the medical device industry. The data collection consists of journals, reports, Internet searches and literature among other things. Conclusion: It is possible to standardize, but with certain restrictions such as the county council's budget, influence of industry-specific factors, lack of knowledge and the important interaction between actors.