Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang. Detta sammanfogas sedan med en analysmetod som bygger på en multimodal socialsemiotisk syn på representation och kommunikation. Resultatet består av att de åsikter eleverna uttrycker genom utvärderingarna blir tolkat och omvandlat till olika visuella representationer; bilder, ordkartor och levande statyer. Det som framgår i analysen är att valet av representationsteknik får konsekvenser på innehållet och vad som kan kommuniceras. När kvalitativ skrift, statistik och verbalt yttrade åsikter översätts till ordkartor, bilder och levande statyer så förstärks vissa betydelser och andra betydelser abstraheras, förminskas eller försvinner. Inga av de visuella representationer som används i uppsatsen är helt självständiga i förhållande till skrift eller tal. I analysen av kommunikationen framgår det att eleverna har större agency när de själva är de som skapar de visuella representationerna. Annars har den som sammanställer enkäterna störst agency. Sammanställningen av enkäterna skapar ett ”bevis” som blir svårt för andra att sätta sig emot, eftersom de inte har tillgång till den grundläggande empirin. Slutsatsen är att en översättning från en form till en annan alltid får konsekvenser. Därför finns det fördelar med att använda flera olika former av representation i vetenskaplig text. Helt nya betydelser kan då framträda.