Three senior consultants, that primary work with organisational development and project management has created a model, named PENG, specially adjusted for evaluation of IT-investments. The purpose of this model is to evaluate both the financial and the “softer” values of IT. According to IT’s major role of supporting the business concept, “soft” val-ues like; improved customer service, fewer complaints, more reliable deliveries and et cetera becomes very important. An interesting feature of the PENG-model is that it promises to, as the name indicates (PENG means coin in Swedish), transform all aspects of IT into monetary terms. This makes it possible to quantifiably measure all the aspects of IT, not just the ones that can be counted for as reduced costs. This attribute makes PENG different compared to other models that we have found. In this thesis we have chosen to study how the use of PENG affects evaluations of IT-investments, by focusing on both restricting and enabling aspects. The studies that have been performed are mainly based on qualitative methods. We have used a literature study to see which aspects that are of most importance when evaluating IT. Further on we have studied descriptions, by the originators of PENG, to see how an actual evaluation process is supposed to be done. Based on this we have performed an in-terview at Kalmar county council, who have used and are using the model in several of their IT-projects, in order to see how PENG serves in real life situations. We have found out that the PENG-model certainly has good intentions in capturing the complexity inherent in IT, by valuing “soft” and “hard” aspects and for illustrating an in-vestment from different perspectives. The model involves a working procedure consisting of ten steps that serves as a guideline for the evaluator. However, the model lacks a clear framework describing how the actual work in each step shall be performed. The model generates in a clear and easily understandable result that can be understood through out the organisation, this mostly due to the use of money as the unit of measure-ment. The quality of the result is however largely dependent on the judgements of the persons involved. Depending on how you value the benefits and costs of IT, you will end up with diverse results. From this, we can see that the model has problems in terms of trustworthiness. We believe that PENG, despite its credibility issues, can be useful when discussing IT in order to illustrate the implications of an investment. We can also see the worth of the model when comparing different kinds of IT-investments; to see where the money can be of best use. The study further shows that PENG can be used in any type of organisation, even though it may be better suited for the public sector, where “soft” bene-fits are an essential part of the business concept. / Tre senior konsulter som primärt arbetar med organisationsutveckling och projektstyrning har tagit fram en modell speciellt utvecklad för utvärderingar av IT-investeringar. Modellen heter PENG och har som syfte att utvärdera både finansiella och kvalitativa aspekter av IT. Då IT har som primärt syfte att stödja kärnverksamheten, så blir ”mjuka” aspekter såsom, ökad kundservice, färre klagomål, säkrare och mer spårbara leveranser et cetera mycket viktiga. En intressant egenskap som PENG-modellen besitter är att den utlovar att, som namnet antyder, värdera alla aspekter av IT i monetära termer. Detta skapar möjligheter att kvantitativt mäta IT:s totala påverkan i en organisation, vilket gör denna modell annorlunda från övriga modeller som vi har funnit. Denna uppsats har som syfte att studera hur användandet av PENG-modellen påverkar utvärderingen av IT-investeringar. Studien är baserad på kvalitativ metodik. Till att börja med har vi genomfört en litteratur-studie för att undersöka vilka aspekter som skiljer en IT-investering från andra typer inve-steringar, samt för att ta reda på vad som krävs för att en IT-utvärdering skall bli så rättvisande som möjligt. Efter detta har vi studerat beskrivningar, gjorda av upphovsmännen bakom PENG, för att undersöka hur modellen är tänkt att användas. Baserat på detta har vi sedan genomfört en intervju vid Kalmar läns landsting, vilka har använt och fortfarande använder sig av denna modell i flera av sina IT-projekt, för att undersöka hur väl modellen fungerar i realiteten. Baserat på detta drar vi slutsatsen att PENG-modellen har goda intentioner i att återspegla komplexiteten i IT, genom att värdera ”mjuka” och ”hårda” nyttor och att beskriva investeringar från olika perspektiv. Modellen består av tio steg som syftar till att guida utvärderaren genom hela processen. Modellen saknar dock tydliga riktlinjer som beskriver hur varje steg av utvärderingen skall gå till och många beslut blir därför godtyckliga. Modellen generar i ett klart och lättförståeligt resultat, vilket beror på att alla aspekter av IT omvandlas till kronor. Kvaliteten på resultatet är dock till stor del beroende av de bedömningar som de involverade personerna gör under utvärderingsprocessen. Beroende på hur nyttor och kostnader av IT värderas så kommer detta att resultera i olika resultat. Av detta drar vi slutsatsen att modellen har trovärdighetsproblem. Vi menar dock att mo-dellen, trots detta, kan vara användbar för att illustrera innebörden av IT-investeringar. Vi kan också se att modellen har potential att jämföra olika IT-investeringar, i syfte att utvärdera var pengarna kan komma till störst nytta. Vidare visar vår studie att PENG kan användas i alla typer av organisationer, även om den troligen är bäst lämpad för den offentliga sektorn, där ”mjuka” nyttor är en viktig del av kärnverksamheten.

<p>Three senior consultants, that primary work with organisational development and project management has created a model, named PENG, specially adjusted for evaluation of IT-investments. The purpose of this model is to evaluate both the financial and the “softer” values of IT. According to IT’s major role of supporting the business concept, “soft” val-ues like; improved customer service, fewer complaints, more reliable deliveries and et cetera becomes very important. An interesting feature of the PENG-model is that it promises to, as the name indicates (PENG means coin in Swedish), transform all aspects of IT into monetary terms. This makes it possible to quantifiably measure all the aspects of IT, not just the ones that can be counted for as reduced costs. This attribute makes PENG different compared to other models that we have found. In this thesis we have chosen to study how the use of PENG affects evaluations of IT-investments, by focusing on both restricting and enabling aspects.</p><p>The studies that have been performed are mainly based on qualitative methods. We have used a literature study to see which aspects that are of most importance when evaluating IT. Further on we have studied descriptions, by the originators of PENG, to see how an actual evaluation process is supposed to be done. Based on this we have performed an in-terview at Kalmar county council, who have used and are using the model in several of their IT-projects, in order to see how PENG serves in real life situations.</p><p>We have found out that the PENG-model certainly has good intentions in capturing the complexity inherent in IT, by valuing “soft” and “hard” aspects and for illustrating an in-vestment from different perspectives. The model involves a working procedure consisting of ten steps that serves as a guideline for the evaluator. However, the model lacks a clear framework describing how the actual work in each step shall be performed.</p><p>The model generates in a clear and easily understandable result that can be understood through out the organisation, this mostly due to the use of money as the unit of measure-ment. The quality of the result is however largely dependent on the judgements of the persons involved. Depending on how you value the benefits and costs of IT, you will end up with diverse results. From this, we can see that the model has problems in terms of trustworthiness. We believe that PENG, despite its credibility issues, can be useful when discussing IT in order to illustrate the implications of an investment. We can also see the worth of the model when comparing different kinds of IT-investments; to see where the money can be of best use. The study further shows that PENG can be used in any type of organisation, even though it may be better suited for the public sector, where “soft” bene-fits are an essential part of the business concept.</p> / <p>Tre senior konsulter som primärt arbetar med organisationsutveckling och projektstyrning har tagit fram en modell speciellt utvecklad för utvärderingar av IT-investeringar. Modellen heter PENG och har som syfte att utvärdera både finansiella och kvalitativa aspekter av IT.</p><p>Då IT har som primärt syfte att stödja kärnverksamheten, så blir ”mjuka” aspekter såsom, ökad kundservice, färre klagomål, säkrare och mer spårbara leveranser et cetera mycket viktiga. En intressant egenskap som PENG-modellen besitter är att den utlovar att, som namnet antyder, värdera alla aspekter av IT i monetära termer. Detta skapar möjligheter att kvantitativt mäta IT:s totala påverkan i en organisation, vilket gör denna modell annorlunda från övriga modeller som vi har funnit. Denna uppsats har som syfte att studera hur användandet av PENG-modellen påverkar utvärderingen av IT-investeringar.</p><p>Studien är baserad på kvalitativ metodik. Till att börja med har vi genomfört en litteratur-studie för att undersöka vilka aspekter som skiljer en IT-investering från andra typer inve-steringar, samt för att ta reda på vad som krävs för att en IT-utvärdering skall bli så rättvisande som möjligt. Efter detta har vi studerat beskrivningar, gjorda av upphovsmännen bakom PENG, för att undersöka hur modellen är tänkt att användas. Baserat på detta har vi sedan genomfört en intervju vid Kalmar läns landsting, vilka har använt och fortfarande använder sig av denna modell i flera av sina IT-projekt, för att undersöka hur väl modellen fungerar i realiteten.</p><p>Baserat på detta drar vi slutsatsen att PENG-modellen har goda intentioner i att återspegla komplexiteten i IT, genom att värdera ”mjuka” och ”hårda” nyttor och att beskriva investeringar från olika perspektiv. Modellen består av tio steg som syftar till att guida utvärderaren genom hela processen. Modellen saknar dock tydliga riktlinjer som beskriver hur varje steg av utvärderingen skall gå till och många beslut blir därför godtyckliga.</p><p>Modellen generar i ett klart och lättförståeligt resultat, vilket beror på att alla aspekter av IT omvandlas till kronor. Kvaliteten på resultatet är dock till stor del beroende av de bedömningar som de involverade personerna gör under utvärderingsprocessen. Beroende på hur nyttor och kostnader av IT värderas så kommer detta att resultera i olika resultat. Av detta drar vi slutsatsen att modellen har trovärdighetsproblem. Vi menar dock att mo-dellen, trots detta, kan vara användbar för att illustrera innebörden av IT-investeringar. Vi kan också se att modellen har potential att jämföra olika IT-investeringar, i syfte att utvärdera var pengarna kan komma till störst nytta. Vidare visar vår studie att PENG kan användas i alla typer av organisationer, även om den troligen är bäst lämpad för den offentliga sektorn, där ”mjuka” nyttor är en viktig del av kärnverksamheten.</p>