<p>Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor</p><p>att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs.</p><p>I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm.</p><p>Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad</p><p>kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus</p><p>från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.</p>

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs. I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm. Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.