Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö.I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen. Dessutom undersöks hur nämndordförande inom denna undersökande kommun och förvaltningschefen själva beskrev och kommunicerade konceptets innehåll och målsättningar med tanke på deras påverkan på skolverksamheterna och dess personal.Inom undersökningen genomfördes också en dokumentanalys för att kunna identifierahuvudbegreppen och dess definitioner i konceptets målsättningar och ambitioner. Avsikten var att få en tydligare och djupare uppfattning om ledarnas och pedagogernas förståelse. Intervjustudiens resultat uppvisade stora variationer hos ledarna och pedagogerna avseende deras förståelse av målsättningen med Kunskapsstaden. Förståelsen tycks hänga samman med personernas egna erfarenheter, kunskaper och värderingar samt den situation som respektive skolverksamhet befann sig i. Det kan dock konstateras att de flesta är positiva till Kunskapsstadens grundläggande idéer. Det framgår att själva introduktionen av Kunskapsstaden fungerade mindre bra. Förklaringsfaktorerna hängde samman med brister i kommunikationen mellan förvaltningen och skolorna och ledarnas och pedagogernas upplevelse av "top down"-beteenden. Dessutom vidgades kraven på skolutveckling från ett rektorsområde till att omfatta samtliga rektorsområden inom kommunen. Ledarna och pedagogerna hade uppenbart önskat mer delaktighet i själva utformningen av konceptet Kunskapsstaden. Resultaten understryker att själva konceptet var komplicerat och att drivkrafterna bakom konceptet borde ha tydliggjorts mer. Behovet av en dynamisk dialog är uppenbart hos ledarna och personalen. Tolkningen av trögheten och svårigheterna i början av utvecklingsprocessen tolkades däremot av förvaltningen som svalt intresse hos ledare och pedagoger för skolutveckling. Undersökningen betonar vikten av ledarnas och personalens delaktighet från början avseende större skolutvecklingsprojekt. Det handlar inte bara om intellektuell förståelse av ett utvecklingsprojekts mål och ambitioner utan också om en emotionell mottaglighet. Människorna i en utbildningsorganisation har ett behov av att nyttiggöra de egna kunskaperna och erfarenheterna redan i planeringsfasen.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet. I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen. Har ungdomarna i Malmö kunskap om detta? Målet med området är att skapa ”den blandade staden”, ”mötesplatserna” och ”kunskapsstaden”. Har dessa mål nått fram till ungdomar? Med hjälp av en enkätundersökning gjordes en studie kring detta. Enkäten delades ut till elever som läste sista året på gymnasiet, men även till högskolestudenter som befann sig på Malmö Högskolas bibliotek. Studien följdes även upp med en rad intervjuer, både på gymnasieskolor i Malmö och på Malmö högskola.  Majoriteten av gymnasieeleverna visste inte att Bo01 endast försörjs med förnyelsebara energikällor, till skillnad från högskolestudenterna som var mer medvetna om detta. Resultatet visar även att majoriteten av gymnasieeleverna har fått ett ökat intresse för miljö och hållbarhet i samband med projekten i Västra Hamnen. Malmö Stad behöver allmänbilda ungdomar om den hållbara utvecklingen som sker inom allt bygge i Malmö Stad. Detta för att uppnå ”kunskapsstaden”. Undersökningen visar även att de flesta tycker att det är positivt att Malmö Stad har placerat Malmö Högskola i området Västra Hamnen. Malmö stad har lyckats bra med att skapa mötesplatser för ungdomar, som bidragit till bland annat integration men även till nya kontaktnät. Området är populärt för ungdomar, speciellt under vår och sommar. Enkätundersökningen visar att 53 % av gymnasieeleverna befinner sig i Västra Hamnen mer än en gång i veckan, medans majoriteten av högskolestudenterna åker till området 1-3 gånger per sommar. / The background of this project is to understand how community affects young people in cities. The study focuses on a district in Western Harbor in Malmo. Malmo city has been exposed to social and economic problems due to the high unemployment and the crimes the city witnesses. It is interesting to study how city´s sustainability initiative affected the teenagers. Bo01 is an international example of sustainable urban development located in the Western Harbor and it is supplied with only locally produced renewable energy.  Do teenagers in Malmo have knowledge about that?   The main goals behind the construction of this district were to create the “mixed city”, “Meeting places” and “the knowledge city”. This study was based on questionnaire distributed to students in the final year of high school and to university students. Afterward, I made interviews to get more approach to how the main questions were responded. The majority of the high school students know nothing about the renewable energy sources of Bo01 but after starting the project of the Western Harbor the majority of high school students have become more interested in the environment and sustainability. The city needs to establish general youth knowledge of the sustainable development in the city, in order to achieve a sustainable society. The investigation also revealed that most of the teenagers have a positive adaptation to the location of the University of Malmo. Malmo city has been successfully creating meeting places for the youths who contributed to increase integration and profound new contacts. For the high school students the Western Harbor has been very popular during the warm seasons, 53% go there more than once a week. University student did visit the district 1-3 times in summer.