Denna studies syfte var att ta reda på skolaktörernas uppfattningar kring grundskolans förändringar. Förändringarna som de vetenskapliga artiklarna samt avhandlingarna nämner är att skolaktörerna tidigare uppfattade det som att läroplanen bland annat hade bidragit till att skolaktörernas arbetsuppgifter hade förändrats. Även att förskoleklassen och fritidshemmet integrerades med grundskolan var en förändring som frekvent nämndes. Detta uppfattade skolaktörerna, i tidigare forskning, som att det påverkat deras yrkesroll (Andersson2013,Holm &amp; Lundström 2011). Vår studie genomfördes genom sju intervjuer med olika skolaktörer såsom skolchef, rektor, klasslärare, fritidspedagog och förskollärare. Skolaktörerna i vår studie samt i avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna hade en variation av uppfattningar kring många förändringar som har skett inom grundskolans värld. Vår studie är inspirerad av det andra steget i en fenomenografisk studie, eftersom det endast var intressant att lyfta skolakötrernas uppfattningar kring förändringar. Denna studie sträcker sig från 30 år tillbaka fram till idag. I bakgrund- och resultatdelen framgår det tydligt att uppfattningarna kring de olika förändringarna är olika och både för - och nackdelar belyses. Det ter sig som att förändringar i grundskolan påverkar starkt och implementeringen av de olika förändringarna tar tid. Skolan bör förändras i takt med att samhället förändras. En slutsats som kan dras är att skolaktörerna i både tidigare forskning och i vår studie uppfattar förändringarna som svåra och tidskrävande. I framtida studier hade forskning kring förändrade yrkesroller på grund av omstruktureringar kunnat ges mer plats och skapat ett intressant forskningsområde. / <p>2020-06-08</p>

Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>