Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom. Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år). Samtida sjukdomar var den bakgrundsvariabel som påverkade skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mest, men även kön, grad av fysisk aktivitet och ålder påverkar skattningen av hälsorelaterad livskvalitet. Tobaksanvändning påverkade inte den hälsorelaterade livskvaliteten. Konklusion: Denna studie visar att omvårdnadsåtgärder bör inriktas hos hjärt- kärlsjuka individer med annan samtida sjukdom. Sjuksköterskan bör även identifiera grad av fysisk aktivitet, ålder och kön för att på så sätt arbeta preventivt mot en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom kräver livslång behandling med sekundärprevention både för att motverka sjukdomsåterfall och förbättra livskvalitén. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt och blir i takt med en åldrande population och en ökad vällevnad med ohälsosamma levnadsvanor allt vanligare. Det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av hälsosamtal för att utveckla förståelsen för vad som motiverar patienter till förändring. Genom en ökad förståelse kan hälsosamtalet vara framgångsrikt för sjuksköterskans arbete i att främja hälsa genom förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder. Syfte: Att sammanställa upplevelser av hälsosamtal hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed där totalt 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Kategorier som identifierades var: Information, personcentrering, tid och interaktion. Underrubriker beskriver sedan faktorer som påverkar upplevelser av hälsosamtal. Konklusion: Deltagarnas upplevelser av ett hälsosamtal visar på vikten av interaktion och personcentrering. Sjuksköterskans förmåga att kunna förmedla sin medicinska kunskap på ett vardagligt sätt gav patienterna en ökad delaktighet och målmedvetenhet. Rätt tidpunkt för information samt individanpassad information var faktorer som bidrog till ett framgångsrikt hälsosamtal. Tillräckligt med avsatt tid samt uppföljning gjorde att patienterna kände stöd.

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Hjärt-/kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter inom intensivvården antingen har eller löper en ökad risk för att utveckla hjärtsjukdomar. Ischemimonitorering innebär att genom övervakning med kontinuerligt elektrokardiogram (EKG) monitorera eventuell ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Intensivvårdspatienten är inte sällan oförmögen att kommunicera besvär och symtom såsom bröstsmärta. Detta i kombination med sitt kritiska tillstånd kan exponera patienten för skada såsom syrebrist i hjärtmuskeln och i förlängningen ge ökat lidande. Intensivvårdssjuksköterskan har ett etiskt och yrkesmässigt ansvar gentemot patienten att kunna uppfatta vad hen kommunicerar via den övervakningsutrustning som används. Syftet med studien var att utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv, belysa rutiner och erfarenheter av ischemimonitorering inom intensivvården. För att nå ut till så många deltagare som möjligt valdes en kvantitativ metod med webbenkät som skickades ut till kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor. Ungefär fyra hundra intensivvårdssjuksköterskor fick enkäten till sin e-post och femtionio (n=59) valde att svara. Resultatet visade att det fanns brister i de lokala rutinerna men också brister i följsamheten till dem. Deltagarna upplevde att för få patienter ischemimonitorerades inom intensivvården och att hindren främst var bristande kunskap om korrekt användning och bristande intresse för ischemimonitorering hos behandlande läkare. Ischemimonitorering kan skydda intensivvårdspatienten från lidande, både på kort och lång sikt. Konkreta och välskrivna rutiner och riktlinjer som får genomslag i personalgruppen kan säkra kvaliteten på vårdverksamheten. Intensivvårdssjuksköterskan bör erbjudas utbildning och repetitionsutbildning inom ischemimonitorering för att minska den upplevda kunskapsluckan.

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande. Det är av stor vikt att anpassa informationen utifrån varje enskild individ. Bristfällig information kan leda till en otrygghet hos patienten som kan skapa stor ångest som i sin tur leder till ett vårdlidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens behov av information i samband med hjärt-kärlsjukdom. Kvalitativa artiklar har analyserats för att få fram patientens upplevelser och behov gällande information. Analysen som använts är baserad på Evans (2003) analysmetod. Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman och nio subteman. Dessa teman beskriver: behov av information utifrån patientens förutsättningar, patientens behov av tydlig information, informations – och undervisningsbehov samt behov av information avseende livsstilsförändringar. Det framkommer tydligt att patienterna önskade individanpassad information och att den skulle ges både skriftligt och muntligt. Tidpunkten samt mängden information önskades enligt patienterna förmedlas i mindre delar och över tid. Att drabbas av hjärt-kärlsjukdom förändrar patientens livsvärld och kan skapa en krisreaktion. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de olika förutsättningar som patienterna har, när det gäller att uppfatta informationen korrekt och därmed individanpassar informationen utifrån patientens olika behov. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>