Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna ta över patienternas kontroll och på grund av det kände sjuksköterskorna att patienterna var manipulerande. Upplevelser av att patienterna hade sig själv att skylla och att det var deras eget fel att de hade ätstörningar uppfattades också av vissa sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor upplevde även att de fick vidta en mammaroll kring omvårdnaden bland dessa patienter. Sjuksköterskor upplevde att behandlingen kring patienter med ätstörningar var en utmaning och känslor som frustration uppkom. Sjuksköterskorna kände också att de inte kunde hjälpa patienterna tillräckligt på grund av utbildning- och kompetensbrist samt resursbrist. Den terapeutiska relationen var en grund för att förstå patientens psykiska ohälsa. Viktiga egenskaper för sjuksköterskan att ha var acceptans, hopp, empati och förståelse. Erfarenheter att föräldrarna skulle vara delaktiga i vården kom fram i föreliggande litteraturstudie.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar. Vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska poängterades eftersom det underlättade individens tillfrisknande. Sjuksköterskor bör se till hela patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt, eftersom ätstörningar påverkar individernas livskvalitet. Den största utmaningen sjuksköterskor upplevde var kunskaps- och resursbrist.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Smärtbedömning bör baseras på verbal information i kombination med andra metoder som smärtskattningsskalor, klinisk observation och vitalparametrar. Sjuksköterskan måste se till den enskilda patientens upplevelse av smärta, för att skapa förutsättningar för en korrekt och individuell smärtbehandling. Slutsatser: Den postoperativa smärtbedömningen skall utgå från den enskilda patientens behov. Genom verbal kommunikation tillsammans med andra metoder för smärtbedömning kan sjuksköterskan få en uppfattning av patientens smärta. Ytterligare faktorer som är viktiga för en individanpassad smärtbehandling är god kommunikation och en väl fungerande organisation.

Syftet med denna studie är att med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv lyfta några lärares upplevelser och erfarenheter av användningen av fysisk aktivitet i skolan, dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronaviruset. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där sex lärare från tre olika skolor intervjuades. Därefter genomfördes en tematisk innehållsanalys. Den tematiska analysen utgick från lärarnas erfarenheter och upplevelser av användningen av fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronavirusutbrottet. Intervjuerna gav både samstämmiga och skilda svar gällande lärarnas upplevelser och erfarenheter. Majoriteten av lärarna hade positiva erfarenheter och upplevelser av användning av fysisk aktivitet i skolan och på vilket sätt det används. Fysiska aktiviteter i skolan kan användas på många olika sätt och till olika syften. Dock fanns det även upplevelser och erfarenheter om att användningen av fysisk aktivitet i undervisningen kan bli rörig men att detta kan variera från grupp till grupp. Gällande hur lärare upplever att den fysiska aktiviteten påverkats av rådande Coronavirusutbrott menar samtliga av de intervjuade lärarna att det i skolans värld är svårt att efterleva de rekommenderade restriktionerna som finns, som exempelvis avstånd mellan människor. Skolans lokaler är små och eleverna är många till antal. Lärarna försöker i den mån det går att bedriva fysisk aktivitet utomhus samt undvika aktiviteter som innebär närkontakt.

Syftet med arbetet var att undersöka föräldratränares erfarenheter och upplevelser kring att vara tränare inom lagidrott där ens eget barn är aktivt deltagande i laget. Fokuset låg på drivkraften hos föräldratränarna, de upplevda för och nackdelar som finns, situationer som kan uppstå, de anpassade ledarskapet och utbildningserfarenheter. För att få fram ett resultat användes en kvalitativ metod i form av intervjuer som datainsamlingsmetod. Det utfördes sex intervjuer med både män och kvinnor som är eller har varit tränare för sina egna barn. Efter utförda intervjuer transkriberades och kodades varje intervju. Resultat visade på att föräldratränarrollen är en komplex situation och för med sig både för och nackdelar. Balansen i ledarskapet är inget som någon anser är lätt men de väljer att inta rollen för att de tycker att det är kul och att kunskaper från föräldrarna kan föras vidare till barnen i laget. Utbildning inom den sport man är tränare inom är något som alla fått, men mindre kring föräldratränarrollen.Resultatet har visat att det är en liten utbildningslucka kring just föräldratränarrollen och det är någonting som alla föräldrar efterfrågar. Drivkraften att föräldrar intar rollen är kunskap, engagemang och att man har sitt egna barn i laget. Det finns både för- och nackdelar med att vara föräldratränare. Alla föräldratränares upplevelser och erfarenheter är relativt lika samt anpassningarna de gör i ledarskapet är densamma. Den största procenten utav ideella tränare består av föräldratränare och utan de hade föreningsidrotten i Sverige inte fungerat.

Bakgrund: Sjuksköterskor i psykiatrisk vård upplever en inre konflikt när vården som erbjuds strider mot egna etiska värderingar och ideal om god psykiatrisk vård inte går att upprätthålla. Den inre konflikten kan provocera fram en motreaktion i form av en handling som gynnar patienten men avviker från rådande riktlinjer inom verksamheten. Fenomenet har benämnts som positivt rebelledarskap i forskningssammanhang. Rebelledarskap utmanar gängse riktlinjer i verksamheten med avsikten att möta patienternas behov, upprätthålla professionell standard och erbjuda god vård. I nuläget finns det bristande kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och vad det innebär för patienten. Syfte: Syftet med aktuell studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av rebelledarskap i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Datainsamling har skett med kvalitativ deskriptiv metod via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som hade erfarenhet av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Materialet analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och med fokus på det latenta innehållet i textmaterialet. Resultat: I resultatet framkom varierade erfarenheter av rebelledarskapet vilka utmynnade i två huvudteman: Att följa barnet i en plastisk dans och Att dansa fridans i verksamhetens klassiska balett, och sex subteman: Att lära känna sin danspartner, Att våga ta nya danssteg, Att alla segrar, Att kollidera på dansgolvet men fortsätta dansa, Att fridansa tillsammans och Att fridansa är en självklarhet som fler kan lära sig. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av det goda rebelledarskapet visar att rebellsjuksköterskan arbetar följsamt och personcentrerat för att främja patienters återhämtning. Tilldelas rebellsjuksköterskan mandat att arbeta i enlighet med det positiva rebelledarskapets värdegrund så ökar vårdens kvalitet, möjligheten att initiera barn och ungas återhämtningsprocess och även sjuksköterskans arbetsglädje, yrkesstolthet och vilja att utvecklas i sin profession.

Bakgrund  Drygt 110 miljoner människor är på flykt världen över, med målet att söka skydd och få fristad i ett nytt land. Flykten och att etablera sig i ett nytt land kan vara präglat av många utmaningar vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Förekomsten av ohälsa är hög bland flyktingar och forskning visar att denna population generellt sett söker vård i lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Sjuksköterskor ska erbjuda jämlik vård till alla med ett personcentrerat förhållningssätt. Det är fördelaktigt att sjuksköterskor innehar insikter om specifika patientgrupper, såsom flyktingar, och deras upplevelser samt erfarenheter av att söka vård.  Syfte  Syftet var att belysa flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga originalartiklar varav 16 av kvalitativ ansats och en av kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde med sökord kombinerade i olika sökblock i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet analyserades och sammanställdes sedan med en integrerad dataanalys. Med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet kunde artiklarnas kvalitet granskas.  Resultat  Resultatet i denna litteraturöversikt redogör för flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land, där både positiva och negativa aspekter framkom. Tre huvudkategorier identifierades som centrala: Tillgänglighet av hälso- och sjukvård, kommunikation samt existentiella och psykologiska upplevelser och erfarenheter vid vårdbesök. Individuella upplevelser och erfarenheter lyfts fram, som påverkats av såväl samhälleliga som individuella faktorer.  Slutsats  Denna litteraturöversikt påvisade att flyktingars erfarenheter och upplevelser av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land kan skilja sig. I många fall upplevdes bristande bemötande från vårdpersonal genomsyrat av respektlöshet, språkbarriärer samt diskriminering och rasism. Vårdpersonalens kulturella kompetens och förståelse för individuella behov och förutsättningar belystes som central i mötet med flyktingar för en positiv upplevelse. / Background  About 110 million people are displaced worldwide, aiming to seek protection and asylum in a new country. The process of fleeing and establishing in a new country can be characterized by numerous challenges that impact both the mental and physical health. The prevalence of mental and physical health issues is high among refugees, and research indicates that the refugee population generally seeks healthcare to a lesser extent than the rest of the population. Nurses should provide equitable care to all people with a person- centered approach. It is beneficial for nurses to have insights into specific patient groups, such as refugees, and their experiences in seeking healthcare.  Aim  The aim of this study was to highlight refugees' experiences of seeking healthcare in a new country.  Method  A non-systematic literature review based on 17 scientific original articles, comprising 16 articles with a qualitative study design and one with a quantitative study design. Data collection was retrieved using keywords combined in different search blocks in the databases PubMed and CINAHL. The results were analyzed and compiled through an integrated data analysis. The quality of the articles was reviewed by using the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University.  Results  The results of this study describe refugees' experiences of seeking health care in a new country, revealing both positive and negative experiences. Three main categories were identified as central: Accessibility of healthcare, communication, existential and psychological experiences in the encounter with health care. Individual experiences were highlighted, influenced by both societal and individual factors.  Conclusions  This literature review demonstrated that refugees' experiences of seeking health care in a new country can vary. In many cases, there was a perceived lack of respect from healthcare personnel, marked by disrespect, language barriers, discrimination, and racism. The cultural competence and understanding of individual needs and circumstances by healthcare personnel were emphasized as crucial in interactions with refugees for a positive experience.

Bakgrund: Endast en låg andel barn i Sverige är tillräckligt fysiskt aktiva trots att fysisk aktivitet bidrar med flertalet goda hälsoeffekter. Skolinterventioner för ökad fysisk aktivitet kan ge förbättrad hälsa dock finns det svårigheter med varaktig implementering. Endast ett fåtal studier har undersökt upplevelser och erfarenheter av dessa skolinterventioner och inga svenska studier har gått att finna. Spring i Benen (SiB) är ett projekt för att främja fysisk aktivitet bland eleverna i Stockholm stads kommunala grundskolor. Det är av vikt att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av projektet för att bidra med kunskap kring hur grundskolan bör och kan arbeta med fysisk aktivitet. Syfte: Studien syftade till att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av deltagande i ett projekt för ökad fysisk aktivitet bland elever i Stockholms stads kommunala grundskolor. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som deltagit i SiB som kontaktpersoner mellan projektledning och sin skola. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Organisatoriska faktorer på lokal och politisk nivå upplevdes som avgörande för arbete med fysisk aktivitet i skolan. Även psykosocial och fysisk miljö påverkade förutsättningarna. Engagerade pedagoger upplevde sig bära ett ensamt ansvar i frågan. SiB gav pedagoger ökad legitimitet och kunskap samt inspiration och motivation. Pedagogerna upplevde att projektet gav elever vinster i form av socialt sammanhang, engagemang och kunskap samt ökad fysisk aktivitet. Slutsats: Projektet SiB gav pedagoger och elever många goda effekter dock kräver arbetet med fysisk aktivitet i skolan fler organisatoriska insatser både på lokal och politisk nivå.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innefattar lindring av lidande och därmed upplevda symtom. För att uppnå en god palliativ omvårdnad bör vårdpersonalen utgå från de fyra hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Barn som befinner sig i livets slutskede ska trots sjukdom få leva ett så normalt liv som möjligt. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull arbetsroll för att hjälpa patienten och närstående med allt som omvårdnaden innebär. / Background: Palliative care in the end of life includes relief of suffering and thus experienced symptoms. In order to achieve a good palliative care, healthcare staff should focus on the four cornerstones; symptoms, teamwork, relationship and communication, and support for relatives. Children who are in the final stages of life should, despite illness, have a normal life as possible. The nurse has an important role in helping the patient and relatives with all that nursing implies.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.