Konsumenter påverkas idag av teknologiska innovationer. Självbetjäningsteknologier är en bidragande faktor till det automatiserade samhället och inom besöksnäringen talas det om Self Service Technologies (SSTs), som bland annat innefattar incheckningsautomater på flygplatser och hotell. Trots att den teknologiska utvecklingen är påtagligt inom turismen reflekteras det även över betydelsen av det personliga mötet mellan personal och konsument vid exempelvis in- och utcheckning på hotell. Personalens interaktion med konsumenter har betydelse för konsumentens upplevelse. Det talas därför om en balansgång mellan det personliga bemötandet och den teknologiska utvecklingen. Studien har utförts under våren 2016 av två studenter på Turismprogrammet vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att undersöka hur hotellgäster uppfattar olika in- och utcheckningsmetoder, det vill säga genom självbetjäningsautomater eller genom ett personligt möte med en receptionist. Uppsatsens teoretiska del behandlar främst självbetjäningsteknologier samt personligt bemötande och service vid hotellvistelser. En kategorisering som gjorts i studien är uppdelningen av respondenter i studiens intervju- och enkätundersökning. Kategoriseringarna innefattar Affärsresenärer och Fritidsresenärer, vilka är två dominerande konsumentgrupper vid hotellvistelser. Enkätundersökningen innefattar 53 respondenter, varav 18 är affärsresenärer och 35 är fritidsresenärer. Intervjuundersökningen behandlar två affärsresenärer och två fritidsresenärer. Studien ämnar även ge svar på vilka faktorer som driver hotellgästerna att välja det ena alternativet framför det andra.   Studiens resultat visar att en skillnad mellan affärsresenärer och fritidsresenärer existerar. Affärsresenärer är mer positiva till självbetjäningsautomater och har tidseffektivitet som drivkraft medan fritidsresenärer snarare vill ha en person som hjälper dem att checka in. Slutligen visar studien att både fritidsresenärer och affärsresenärer är positiva till att både självbetjäningsautomater och det personliga mötet finns till godo när de ska checka in eller ut. På grund av att de två in- och utcheckningsmetoderna uppfattas olika beroende på individens egen uppfattning är slutsatsen av studien att de två alternativen vid in- och utcheckning kan existera som ett komplement till varandra, sida vid sida, för att tillfredsställa en större målgrupp av hotellgäster.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

No description available.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

Bakgrund  Drygt 110 miljoner människor är på flykt världen över, med målet att söka skydd och få fristad i ett nytt land. Flykten och att etablera sig i ett nytt land kan vara präglat av många utmaningar vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Förekomsten av ohälsa är hög bland flyktingar och forskning visar att denna population generellt sett söker vård i lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Sjuksköterskor ska erbjuda jämlik vård till alla med ett personcentrerat förhållningssätt. Det är fördelaktigt att sjuksköterskor innehar insikter om specifika patientgrupper, såsom flyktingar, och deras upplevelser samt erfarenheter av att söka vård.  Syfte  Syftet var att belysa flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga originalartiklar varav 16 av kvalitativ ansats och en av kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde med sökord kombinerade i olika sökblock i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet analyserades och sammanställdes sedan med en integrerad dataanalys. Med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet kunde artiklarnas kvalitet granskas.  Resultat  Resultatet i denna litteraturöversikt redogör för flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land, där både positiva och negativa aspekter framkom. Tre huvudkategorier identifierades som centrala: Tillgänglighet av hälso- och sjukvård, kommunikation samt existentiella och psykologiska upplevelser och erfarenheter vid vårdbesök. Individuella upplevelser och erfarenheter lyfts fram, som påverkats av såväl samhälleliga som individuella faktorer.  Slutsats  Denna litteraturöversikt påvisade att flyktingars erfarenheter och upplevelser av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land kan skilja sig. I många fall upplevdes bristande bemötande från vårdpersonal genomsyrat av respektlöshet, språkbarriärer samt diskriminering och rasism. Vårdpersonalens kulturella kompetens och förståelse för individuella behov och förutsättningar belystes som central i mötet med flyktingar för en positiv upplevelse. / Background  About 110 million people are displaced worldwide, aiming to seek protection and asylum in a new country. The process of fleeing and establishing in a new country can be characterized by numerous challenges that impact both the mental and physical health. The prevalence of mental and physical health issues is high among refugees, and research indicates that the refugee population generally seeks healthcare to a lesser extent than the rest of the population. Nurses should provide equitable care to all people with a person- centered approach. It is beneficial for nurses to have insights into specific patient groups, such as refugees, and their experiences in seeking healthcare.  Aim  The aim of this study was to highlight refugees' experiences of seeking healthcare in a new country.  Method  A non-systematic literature review based on 17 scientific original articles, comprising 16 articles with a qualitative study design and one with a quantitative study design. Data collection was retrieved using keywords combined in different search blocks in the databases PubMed and CINAHL. The results were analyzed and compiled through an integrated data analysis. The quality of the articles was reviewed by using the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University.  Results  The results of this study describe refugees' experiences of seeking health care in a new country, revealing both positive and negative experiences. Three main categories were identified as central: Accessibility of healthcare, communication, existential and psychological experiences in the encounter with health care. Individual experiences were highlighted, influenced by both societal and individual factors.  Conclusions  This literature review demonstrated that refugees' experiences of seeking health care in a new country can vary. In many cases, there was a perceived lack of respect from healthcare personnel, marked by disrespect, language barriers, discrimination, and racism. The cultural competence and understanding of individual needs and circumstances by healthcare personnel were emphasized as crucial in interactions with refugees for a positive experience.