<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsumenten påverkas av att få en gåva av handlaren. De hypoteser som undersöks är om nivån av kundtillfredsställelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stärks och om lojaliteten ökar när konsumenten får en gåva av handlaren.</p><p> </p><p>Ett experiment utförs på ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader när tre olika gåvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jämförs sedan med resultaten från ett nollvärde.</p><p> </p><p>I den teoretiska referensramen presenteras teorier som är kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsställelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivåer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet.</p><p> </p><p>För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundärdata till den teoretiska referensramen. Denna information fick sedan ligga som grund till enkäten som användes vid experimentet. Experimentet utfördes på ICA Maxi i Karlstad under tre förmiddagar i maj där tre olika gåvor delades ut. När kunderna hade betalat i kassan fick de svara på en kort enkät vid utgången. Drygt 400 enkäter samlades in under de tre dagarna, cirka 100 från varje behandling, dessa sammanställdes sedan i SPSS för att få fram resultaten från experimentet. Statistiken bearbetades sedan tillsammans med den teoretiska referensramen för att lägga grunden för analyskapitlet.</p><p> </p><p>Resultaten från experimentet visar att nivån av kundtillfredsställelse och summa inköp ökar, den kalkulativa relationen stärks och lojaliteten ökar när konsumenten mottar en gåva. Däremot kunde inte författarna dra några tillförlitliga slutsatser om handlingslojaliteten då denna måste mätas på lång sikt.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsumenten påverkas av att få en gåva av handlaren. De hypoteser som undersöks är om nivån av kundtillfredsställelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stärks och om lojaliteten ökar när konsumenten får en gåva av handlaren.   Ett experiment utförs på ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader när tre olika gåvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jämförs sedan med resultaten från ett nollvärde.   I den teoretiska referensramen presenteras teorier som är kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsställelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivåer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet.   För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundärdata till den teoretiska referensramen. Denna information fick sedan ligga som grund till enkäten som användes vid experimentet. Experimentet utfördes på ICA Maxi i Karlstad under tre förmiddagar i maj där tre olika gåvor delades ut. När kunderna hade betalat i kassan fick de svara på en kort enkät vid utgången. Drygt 400 enkäter samlades in under de tre dagarna, cirka 100 från varje behandling, dessa sammanställdes sedan i SPSS för att få fram resultaten från experimentet. Statistiken bearbetades sedan tillsammans med den teoretiska referensramen för att lägga grunden för analyskapitlet.   Resultaten från experimentet visar att nivån av kundtillfredsställelse och summa inköp ökar, den kalkulativa relationen stärks och lojaliteten ökar när konsumenten mottar en gåva. Däremot kunde inte författarna dra några tillförlitliga slutsatser om handlingslojaliteten då denna måste mätas på lång sikt.

Studien undersöker motiv till att engagera sig ideellt i hjälporganisationer riktade mot kvinnor och barn, samt vad ideellt engagerade i dessa organisationer förväntar sig att få tillbaka. Med ideellt arbete avses arbete som sker oavlönat och frivilligt, samt äger rum på den engagerades fritid. Studien, som är av kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, har genomförts genom intervjuer av nio kvinnor som i dagsläget är frivilligt aktiva i antingen en lokal kvinnojour eller i en internationell biståndsorganisation inriktad på kvinnors rättigheter. Uppsatsen presenterar forskning som rör den ideella sektorn i sin helhet, men även sådan som mer specifikt rör motiv till ett socialt inriktat, ideellt engagemang. I sammanhanget diskuteras om ideella handlingar sker av egoistiska eller av altruistiska motiv, och den forskning som presenteras visar att det ofta handlar om en kombination av dessa. Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är Marcel Mauss teori om giftexchange, vilken i stort handlar om att en gåva alltid är förenad med förväntningar om reciprocitet. Vidare används också Pierre Bourdieus teorier och begrepp rörande kapital och habitus, såväl som hans utgångspunkt att det inte existerar några oegoistiska handlingar, utan att sådana egentligen är kopplade till vissa förväntningar. Slutligen används även teorier av G. H Mead, angående hur bland annat social spegling kan påverka någons självbild, och i förlängningen någons beslut om att engagera sig ideellt. I uppsatsens analysdel sammanförs tre olika teman som på ett övergripande plan sammanfattar varför respondenterna valt att engagera sig ideellt. Dessa är tema 1 personliga förutsättningar, vilket handlar om hur respondenternas bakgrund, omgivning och egna feministiska värderingar har lett fram till engagemanget samt tema 2, kallat vinning av engagemang behandlar hur förväntningar som såsom karriärmässiga fördelar och samvaro med andra motiverar engagemanget. Slutligen i tema 3, kallad identifikation och personlig utveckling, behandlas hur vissa av respondenternas egna upplevelser skapar identifikation med mottagarna samt hur deras egen självbild påverkas i positiv riktning av engagemanget. Således resulterar uppsatsen i att det finns flera motiv till att engagera sig, samt flera olika förväntningar om reciprocitet, där ökade karriärförutsättningar och en förbättrad självbild är exempel på detta.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment. Vidare syftar uppsatsen till att baserat på dessa resultat kunna konstruera en förbättrad tjänsteprocess. Teorin som används behandlar områden som tjänst, tjänsteprocess, upplevelse och reciprocitet. Genom informationen som samlades in utformades ett experiment där en del av tjänsteprocessen ändrades. Under detta experiment delades även en gåva ut för att undersöka om reciprocitetsregeln påverkade gästerna till merköp. Resultaten av gästerna upplevelse visade på varierande åsikter. Majoriteten av gästerna var tillfredsställda med den totala upplevelsen. De ändringar som gjordes av tjänsteprocessen vid experimentet gav ingen större genomslagskraft. Reciprocitetsregels påverkan gav en svag inverkan på gästerna.

Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet. Elevernas roller beskrivs som betydelsefulla för att motivera sina kamrater till att delta i problemlösningsarbetet. Reciprocitet beskrivs som något som uppstår till följd av att eleverna får pröva olika roller eller genom arbete med bedömningsmatriser. Lärarnas tal om den egna rollen utvecklas under samtalet från en beskrivning av den ensamma läraren som bevakar organisationen till en bild av en roll där läraren samarbetar med kollegor för att utveckla elevernas roller. Studien avslutas med ett antal förslag till nya frågeställningar.

Under paradigmet “Computers are Social Actors” (CASA) har beteende mellan människor och datorer studeras utifrån mänskliga sociala regler och normer. En studie från 2000-talet baserad på detta paradigm är Youngme Moons “Intimate Exchanges: Using Computers to Elicit Self-Disclosure from Consumers”. I ett experiment intervjuades deltagarna av en stationär dator för att visa att den sociala regel som behandlar känslig självexponering också existerar mellan människor och datorer. I samband med teknikens utveckling ställs frågor om huruvida de tidigare vetenskapliga upptäckterna kring datorer och människors sociala relationer går att applicera på nyare teknik. Vår studie genomfördes i avseende att replikera Moons studie men där vi istället bytte ut den stationära datorn mot en smarttelefon. Ett experiment genomfördes med 18 testdeltagare som blev indelade i en försöksgrupp och två kontrollgrupper. I övrigt var villkor och frågor de samma som i Moons experiment. Deltagarna svarade på 15 personliga frågor genom en smarttelefon med speciellt utvecklad programvara. Graden av känslig självexponering i deltagarnas svar studerades sedan genom att analysera dess längd och genom bedömning av 5 oberoende “bedömare”. Den aktuella studien uppvisar ett annat resultat än Moon och finner inget stöd för att den sociala regeln som behandlar känslig självexponering existerar mellan människor och smarttelefoner. / The human responses to communicating media were highly studied during the 1990s as a part of the “Computers are Social Actors” (CASA) paradigm. A paradigm where behaviour in the human-computer relationship is studied on the basis of human-human social norms. One study, deriving from this paradigm is Youngme Moons “Intimate Exchanges: Using Computers to Elicit Self-Disclosure from Consumers”. Through an experiment where participants are interviewed by a desktop computer, Moon shows that the social norm of intimate self-disclosure exists between humans and computers. As new technology is developed, questions are raised as to whether the earlier scientific discoveries in human-computer relationships can be applied to newer technologies. Our study intended to replicate Moon's study and replace the desktop computer with a smartphone. An experiment was conducted in which 18 test participants were divided into one experimental group and two control groups, given the same conditions and questions as the participants in Moon's experiment. The participants were interviewed in 15 intimate questions through specially developed software on a smartphone. The intimacy of the participants' responses was studied by analyzing their word length and by an assessment by 5 external judges. The study landed in a different result compared to Moon and finds no evidence that the social norm of intimate self-exposure exists between people and smartphones.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1. Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

<p>I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser. Det problemet kan dock överbyggas genom t ex ett mer effektivt utnyttjande av existerande resurser. Ett större problem, som visar på ämnets komplexitet, är attdet föreligger en lite skiftande syn på vad begreppet samordnad bedömning egentligen innebär. Denna tolkningsdifferens påvisar ämnets komplexitet och understryker behovet av den fortsatta utvecklingen av samordnade bedömningar. Lagrådsremissen om införande av"Det nya Skatteverket"är 2004, innehåller bl a mål att arbeta för en mer likformig och enhetlig rättstillämpning med effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Det torde ses som det yttersta beviset på att det i dagsläget inte företas samordnade bedömningar i så pass stor utsträckning att likformig taxering och enhetlig rättstillämpning uppnås i tillfredsställande omfattning. Förutsättningarna för den framtida utvecklingen av samordnade bedömningar förefaller goda med beaktande av den nya skatteorganisationen och dess planer på ett utökat arbete för en mer likformig taxering och enhetlig rättstillämpning.</p>

I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser. Det problemet kan dock överbyggas genom t ex ett mer effektivt utnyttjande av existerande resurser. Ett större problem, som visar på ämnets komplexitet, är attdet föreligger en lite skiftande syn på vad begreppet samordnad bedömning egentligen innebär. Denna tolkningsdifferens påvisar ämnets komplexitet och understryker behovet av den fortsatta utvecklingen av samordnade bedömningar. Lagrådsremissen om införande av"Det nya Skatteverket"är 2004, innehåller bl a mål att arbeta för en mer likformig och enhetlig rättstillämpning med effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Det torde ses som det yttersta beviset på att det i dagsläget inte företas samordnade bedömningar i så pass stor utsträckning att likformig taxering och enhetlig rättstillämpning uppnås i tillfredsställande omfattning. Förutsättningarna för den framtida utvecklingen av samordnade bedömningar förefaller goda med beaktande av den nya skatteorganisationen och dess planer på ett utökat arbete för en mer likformig taxering och enhetlig rättstillämpning.