Framställan behandlar i vilken utsträckning den ena avtalspartens brott mot lojalitetsplikten medför att den andra avtalsparten får en, helt eller delvis, inskränkt lojalitetsplikt (lojalitetsreciprocitet). Då lojalitetsreciprocitet utgör en del av lojalitetsplikten är förståelsen för det senare institutet avgörande för att kunna analysera reciprociteten. Därför studeras även lojalitetspliktens innehåll och betydelse. Slutsatserna om reciprocitet grundas i stor utsträckning på avtalstyper där lojalitetsplikten är särskilt långtgående. Det medför slutsatserna störst betydelse vid en mer långtgående lojalitetsplikt. Emellertid gör slutsatserna anspråk på att vara så generella att de grunder och principer som fastställs för bedömningen har betydelse även vid en mindre långtgående lojalitetsplikt. Vidare studeras reciprociteten i förhållande till lojalitetsförpliktelser, vilka inte skiljer sig åt lika mycket mellan olika kontraktstyper. En fråga av stor vikt för lojalitetsreciprocitetens betydelseområde är om det kan anses föreligga en allmän lojalitetsplikt inom hela kontraktsrätten. Slutsatsen i den delen är att det föreligger en allmän lojalitetplikt inom varje kontraktstyp även om den är starkt varierande till sin omfattning. Det medför att lojalitetsreciprocitet får ett stort betydelseområde eftersom det då kan beaktas inom varje kontraktstyp avseende både den allmänna lojalitetsplikten och lojalitetsförpliktelserna. Föremålet för framställan, lojalitetsreciprocitet, analyseras dels utifrån förekommande lojalitetsreciprocitet inom ett antal utvalda kontraktstyper (bl.a. mellanmans-, samarbets- och företagsförsäkringsförhållanden), dels utifrån reciprocitet oberoende av kontraktstyp. Utifrån de reciprocitetsuttryck som finns i materialet fastställs generella ramar och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet inom lojalitetsplikten i dess helhet. Slutsatserna visar att det finns många gemensamma överväganden och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet. För det första finns det tre förutsättningar som är nödvändiga för att lojalitetsreciprocitet överhuvudtaget ska kunna föreligga: ett lojalitetsbrott, en ömsesidig lojalitetsplikt och att reciprociteten inte drabbar en tredje avtalspart. För det andra har det identifierats två förhållanden som är av störst vikt för lojalitetsreciprocitet: dels  hur allvarligt lojalitetsbrottet är, dels i vilken omfattning reciprocitet skulle riskera onödig förstöring. Det förra har i sin tur funnits primärt vara beroende av den subjektiva skulden hos parten som begår lojalitetsbrottet, om denne varit i en överordnad ställning och hur långtgående lojalitetsplikten som inte efterlevdes var.För det tredje finns ett antal andra förhållanden som påverkar reciprociteten, bland annat: om skyddshänsyn avseende lojalitetssubjektet gör sig gällande, passivitet hos reciprocitetssubjektet och om annan lojalitetsbrottsverkan inträder. / The essay seeks to determine the extent to which a breach of the obligation of good faith reducesthe corresponding obligation of the other party to the contract (reciprocity). To be able to graspthe meaning and analyze reciprocity it is necessary to understand the institute of good faith.Thus, the text firstly examines good faith in general, followed by an analysis of reciprocity withinthat institute. The paper is based on legal sources typified by strong obligation of good faith.Accordingly, the analysis primarily sheds light on areas where the obligations of good faith arefar-reaching. The general principles of reciprocity, however, are applicable across the board,regardless of how strong the obligations of good faith are. The study evaluates reciprocity inrelation to several types of contracts, but it also interprets reciprocity as a freestanding generalprinciple which is applicable to all contracts. The specific obligations of good faith undoubtedly fall within the scope of reciprocity. Arelated and important question, which needs to be addressed, is whether there is a generalobligation of good faith within all type of contracts. The subsequent answer determines theadditional scope of reciprocity. In this matter the essay concludes that the question should beanswered in the affirmative. There is a general obligation of good faith, but the strength of thatobligation varies considerably depending on the type of contract. The conclusion of the essay is that there are several general principles within reciprocity.Firstly, there are three prerequisites for reciprocity: (i) a breach of the obligation of good faith; (ii)a mutual obligation of good faith between the involved parties; and (iii) the rule that reciprocitycannot affect a third party. Secondly, the paper identifies that the following two questions are the most significantfactors in the assessment of reciprocity: how severe is the breach of good faith and to whichextent does it entail negative economic consequences? An essential aspect of the former question is whether the party responsible for the breachhad ill intent and, if so, the degree and severity of that ill intent. Another important factor iswhether the party responsible for the breach is in a superior position. Three further examples of factors relevant to the assessment are: when a vulnerable partyis responsible for the breach such circumstances can affect the possibility of reciprocity andmitigate the seriousness of the misconduct in question; occasions when the other party has failedto act (passivity); and when the responsible party suffers consequences in addition to reciprocity.

This study is about seven women’s organizations in Belgrade, Serbia and their relations to domestic and international donors during the period 2003-2006. My main research questions focus on their choices of either domestic or international cooperation partners. How and why did the women organize themselves? What factors were essential when selecting donors? In what ways were the organizations influenced by donors? Through interviews, with organization representatives’ concepts such as gift and reciprocity, power and dependency, trust and mistrust and collective identity emerged.  These concepts were used as points of departure for developing deeper understanding of women organizations’ choice of cooperation partners. The women organizations’ basically had two alternatives for cooperation: cooperation with foreign donors which offered funds, organizational development and social networks. Alternately, cooperation with local donors, which offered the equivalent except for the organizational development. Cooperation with the foreign donor has resulted in more professional attitudes to the work that have been desired by other international donors. A result is that they can compete with other women’s organizations’ for international funding. Cooperation with local donors has led to fewer resources but more independent working practices. For these women organizations’ independence was important so they choose partners who, they felt more respected this allowing them to write articles or discuss gender in the media with little external influence. Regardless of the chosen donor the reciprocity is embedded in the relation between the donor and the receiver of aid, which in various ways is beneficial for both parties.

Medarbetare är en av de viktigaste faktorerna inom organisationer för att nå framgång och särskilja sig från konkurrenter. Genom att utveckla ett attraktivt arbetsgivarvarumärke för både den externa och den interna marknaden kan organisationer locka och behålla kompetenta medarbetare. Intern marknadsföring, hantering av arbetsgivarvarumärket samt arbetsgivarerbjudandet med fokus på medarbetarlojalitet och reciprocitet är arbetssätt för att stärka relationen med medarbetarna. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer de anställda i en organisations produktionsavdelning anser som viktiga för att relationen med arbetsgivaren ska kännas ömsesidig och lojalitetsgivande. Studien problematiserar skillnaden mellan ett arbetsgivarvarumärke som lockar individer med unik erfarenhet och kompetens, och ett arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla medarbetare i en produktionsavdelning. För att svara på syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med fyra medarbetare från en organisations produktionsavdelning. Intervjuerna grundades på forskning och teorier om medarbetarlojalitet, reciprocitet, intern marknadsföring, hantering av arbetsgivavarumärke samt arbetsgivarerbjudandet för att väga resultatet mot forskningen. Resultatet visar att det medarbetarna anser som viktigt i relationen till sin arbetsgivare i huvudsak handlar om relationen i sig, innefattande gemenskap, kommunikation, återkoppling, tillit, samt trygghet. Resultatet av intervjuerna stämmer delvis med vad forskningen menar är viktigt att erbjuda medarbetarna. Det framgick dock tydligt av forskningen att hanteringen av arbetsgivarvarumärket och arbetsgivarerbjudandet ska vara unikt för den särskilda organisationen och dess medarbetares behov. Just detta är vad organisationen med produktionsavdelning bör ta i beaktning samt se över för att ta vara på just deras medarbetares på bästa sätt.